Tobias Hägg får andra fotovinklar med drönare

I de allra flesta fall fotograferar Tobias Hägg med perspektivet rakt ned, vilket han gjort sedan han skaffade sin första drönare. Med detta manér har han blivit ett respekterat namn bland de som ägnar sig åt drönarfotografering. Och med över 120 000 följare på Instagram samt bilder publicerade i tidningar såsom National Geographic, Daily Mail och The Telegraph har han även nått ut till en stor publik.

Tobias Hägg

Ålder: 30 år.

Bor: I Eskilstuna.

Familj: Sambo, hund och ett barn på väg.

Gör: Fotograf och filmskapare.

Gör jag när jag inte fotar: »Sambon, hunden och Hammarby fotboll är det som gäller då.«

Utrustning: DJI Phantom 4 Pro, DJI Mavic Pro, DJI Phantom 3 Pro och DJI Ronin steadycam. För all annan typ av fotografering använder han en Sony A7R II.

Webb: airpixelsmedia.com, instagram.com/airpixels

– Det är överväldigande. I början förstod jag inte riktigt hur stort det var. Men det är jättekul för mig som fotograf och jag känner mig stolt, samtidigt som det börjar bli lite mer »vardag« nu på något sätt. Stora företag ringer mig dagligen för olika uppdrag.

Mitt i allt detta hör Kamera Bild av sig för att prata med Tobias om varför han gillar att fotografera med drönare.

– Jag har alltid fascinerats av perspektivet från luften. Men tidigare behövde du antingen vara mångmiljonär eller kanske syssla med skogsproduktion för att kunna ta den typen av bilder, eftersom du behövde ha tillgång till en helikopter eller en kran.

Därför var Tobias snabb med att skaffa sig en drönare när de dök upp på marknaden. Till en början filmade han mest, inspirerad av stora filmproduktioner. Men så småningom blev det även alltmer stillbild.

– Jag tog bilder som jag hade i mitt huvud, och som jag ville se i verkligheten. Jag betade av mina »bilder i huvudet« en efter en och egentligen var det ganska sjukt – för bilderna blev bra redan från start.

Flyger inte så högt

Han var tidig med att fotografera rakt ned och »göra det till någon form av konst«, som han utrycker sig. Andra drönarfotografer ägnade sig till en början mest åt mer klassiska landskapsbilder. Tobias var även sedan länge van vid bildredigering, vilket bidrog till att hans drönarbilder stod ut från mängden.

Är det inte svårt att föreställa sig hur bilderna ska bli, när du fotar med drönare?

– Jag har ett hum om hur det kommer att se ut, men blir samtidigt nästan alltid överraskad. Jag har sett helt fantastiska saker som man inte kan se från backen.

Bland annat minns han en fotografering på Färöarna där han hittade ett vattenfall som han inte hade sett innan.

– Jag följde en kustremsa med drönaren och då dök det där vattenfallet upp. Många känner nog inte till det, eftersom man inte kommer dit till fots.

Tobias blev positivt överraskad och i dag hör bilden till en av hans favoriter.

När jag tittar på dina bilder upplever jag att du inte flyger så högt, är det så?

– Det stämmer. Jag flyger lägre än många andra för jag tycker att man måste kunna se vad bilden föreställer. De som flyger högt vill ofta få in för mycket i en och samma bild, vilket gör att det tar tid innan man ser vad det är man tittar på.

Att flyga på höjder som 120 meter tycker Tobias är för högt, som istället väljer att ligga på omkring 40 till 60 meter upp i luften.

– Sen kan det se olika ut beroende på om bilden kommer ut på Instagram eller i andra kanaler. På Instagram blir inte bilderna så stora, då måste jag flyga lägre för att det ska se okej ut.

En detalj som ofta återkommer i hans bilder är en människo­gestalt, någonstans i det storslagna landskapet. Personen fyller funktionen av att ge betraktaren en skala.

– Om det inte finns en person i bilden förstår man inte hur stora vågorna är. Dessutom tycker jag att personen adderar något till bilden, det blir som en effekt.

När är det bäst ljus för att fotografera med drönare?

– Helt klart under soluppgången. Det är precis som med vanlig fotografering, det är ingen skillnad. Det är bara höjden och vinkeln som är annorlunda med drönarfoto.

Men Tobias fotograferar inte bara på morgonen. Är han ute på uppdrag samlar han ofta in bilder under dygnets alla timmar, som nu senast när han var i Spanien för att tolka medelhavet på sitt sätt – för ett företag.

– De ville ha mycket material, förklarar han.

Rent praktiskt fungerar det så att Tobias förbereder sig i tio minuter för att sedan vara uppe och flyga i 20 minuter åt gången. Med hjälp av »liveview« ser han direkt från marken om bilderna blir bra eller inte.

Finns det inte många risker med att flyga med drönare?

– Ja, det är mycket som kan hända om det vill sig illa. Jag flyger till exempel aldrig över folksamlingar och absolut inte inne i »city« om jag inte har alla tillstånd. Sen finns det mycket som kan störa ut frekvenser, som kablar med stark elkraft, vilka ofta går under sjöar. De kan »ta över« drönaren så att den börjar leva sitt eget liv ett tag, vilket kan bli förödande om du inte får kontakt med den igen. I dag är jag medveten om detta och kollar alltid efter skyltar för el­kablar. Finns det sådana flyger jag inte i närheten.

Men i dag är Tobias mindre orolig än vad han var i början, trots att han en gång råkade landa en drönare i en sjö.

– Jag är uppmärksam till 99,9 procent. Men det var en gång då jag tog saker lite för givna, och drönaren gick i sjön. Det här var på vintern strax innan att isen hade lagt sig. Jag fick simma ut och hämta drönaren.

Propellrarna snurrade fortfarande under ytan, så Tobias fick börja med att försöka stänga av drönaren ute i vattnet. Efter det tog han upp den och lät den stå och torka under en vecka.

– Då fungerade den precis som den skulle, men det var nog mest tur.

Fotar med drönarens kamera

Den drönare som Tobias använder mest är en DJI Phantom 4 Pro, med inbyggd kamera.

– Kvaliteten är så pass bra i dag att du klarar dig långt med den inbyggda. Det är bara vid stora filmproduktioner som jag tycker det finns anledning att använda mer avancerade kameror.

Objektivet på DJI Phantom 4 Pro har en fast brännvidd på 24mm (motsvarande 35mm i småbildsformatet) vilket passar Tobias bra.

– Vidvinkel är perfekt för landskap. Jag kan flyga nära allting, säger han.

Vilken miljö gillar du främst att fotografera?

– Havet. Det återkommer jag ofta till i mina bilder. Egentligen är havet ganska lättfotograferat för det händer alltid saker. Dessutom tycker jag att det drar in en på något sätt, vilket är spännande.

Redigerar du dina bilder mycket?

– Jag redigerar alla bilder men allt som syns i dem finns i verkligheten. Jag lägger inte till något utan korrigerar bara färger, kontraster och skuggor.

Hur skulle du beskriva din stil?

– Jag gillar inte för överdrivna färger utan försöker hålla det så realistiskt som möjligt. Ofta arbetar jag mer specifikt med två färger, vilka kan variera mellan olika bilder. Men ofta är det grönt och blått som jag gillar. Jag har nog en ganska nordisk stil, med bilder åt det mörka hållet.

Vad vill du förmedla med dina bilder?

– Det är olika från bild till bild. Men storslagenhet är något jag tänker på, det vill jag visa. Jag har själv alltid drömt om att komma till stora landskap, till exempel det på Island som jag tycker är fascinerande. Nu får jag själv möjligheten att göra alla resorna, de som jag tidigare bara hade drömt om.

I dag ägnar sig Tobias helt åt fotografering. För ett år sedan startade han sin firma Airpixels Media, som han till en början jobbade med vid sidan av ett annat arbete. Men för fem månader sedan insåg han att det blev för mycket, och fokuserade därefter bara på sin roll som drönarfotograf.

– Jag tog chansen och det ångrar jag inte i dag.

Nu lever han sin dröm och arbetar hårt för att förädla den. Det gäller att ligga i framkant eftersom det hela tiden dyker upp nya drönarfotografer.

– Jag hade mycket gratis i början, men i dag är det fler som håller på. Runt om i världen exploderar det och materialet blir mindre och mindre unikt för varje dag som går. Så det är lite annorlunda mot hur det såg ut när jag började.

Näst på tur för Tobias är att fotografera i norra delen av Sverige, där han ska vandra Kungsleden. Just nu håller han på att söka alla tillstånd som krävs för uppdraget, bland annat tillståndet för kameraövervakning från länsstyrelsen.

Hur ser du på situationen i Sverige med lagarna kring drönar­fotografering?

– De är inte bra, de ställer till det. För min del har det löst sig, för jag har på sistone haft fler uppdrag utomlands än i Sverige. Men jag tycker det är tråkigt med dessa lagar. Förhoppningsvis blir det bättre i augusti inom detta område.

Det som händer då är att en lagförändring träder i kraft, där det inte längre ska krävas tillstånd för kameraövervakning när privatpersoner eller företag använder drönare. Något som självklart skulle vara en lättnad för Tobias och andra drönarfotografer.