Så fuskar du fram en lång slutartid

Anledningen till att man ofta fascineras av bilder med långa slutartider är att de blir en abstraktion av verkligheten. Det är samma sak med svartvita bilder, eftersom de inte ser ut så som vi skulle se ett motiv så blir vi lite extra fascinerade. När det handlar om långa slutartider beror fascinationen ofta på att verkligheten eller några delar av den som visas på bild, smetas ut till ett mjukt skimmer som inte alls påminner om det vi ser när vi tittar på motivet i verkligheten. Det blir liksom något magiskt över det.

Den effekten är, rent tekniskt sett, ganska enkel att uppnå. Det handlar bara om längden på slutartiden. Ur ett praktiskt perspektiv kan det dock vara knepigare ibland. För att få den där riktigt mjuka, drömska känslan i bilderna behöver du ofta en slutartid som är runt 20–30 sekunder, men oftast längre. Regeln är oftast ju längre slutartid ju mer spännande slutresultat.

Men det är inte alltid man har möjlighet att använda så långa slutartider som man har lust med. Ofta beror det på att ljuset är för starkt så att även om man kryper ner till de allra minsta bländarna så blir slutartiderna bara några få sekunder. Inte riktigt vad vi var ute efter, eller hur? Nu ska du därför få lära dig hur du kan utnyttja dessa bilder med kortare slutartider för att skapa en bild som till synes är tagen med en väldigt lång slutartid.

Säg att den bild du föreställer dig att du vill ta kräver ungefär 20 sekunders slutartid, istället för en bild med 20 sekunders slutartid tar du med den här tekniken flera bilder vars sammanlagda slutartid blir 20 sekunder. Till exempel 10 bilder med 2 sekunders slutartid, eller 4 bilder med 5 sekunders slutartid. Slutresultatet blir bättre ju längre slutartid varje enskild bild har, så försök att hålla slutartiderna över en sekund om det går. Ju kortare slutartid varje bild har, ju fler bilder behöver du. Och om du behöver använda dig av väldigt många bilder så kommer processen att sammanställa allihop att bli ganska jobbig.

Förberedelser

Vi säger att du har valt ut ditt motiv och börjar med att ställa upp ditt stativ, för ett stativ måste du ha. I nödfall kan det fungera med att ställa kameran på något hårt, men det kommer att begränsa dina möjligheter att välja de vinklar du vill ha. Det viktigaste här är att kameran står helt stilla. Eftersom man ska lägga samman flera bilder så måste kameran även vara helt stilla mellan varje bild. En enda liten förskjutning gör att den slutgiltiga bilden blir suddig. Därför är det också bäst att använda antingen en trådutlösare eller en fjärrutlösare. Om du kan fälla spegeln innan du öppnar slutaren är det också en fördel. Allt för att minska risken för skakningar.

När du valt din komposition är det dags att hitta rätt exponering. Börja med att ställa ner iso-känsligheten till det lägsta. Det enklaste är att använda sig av det manuella exponeringsläget på kameran eftersom du vill ha samma exponering på varje bild i serien. Välj sedan en så lång slutartid som är möjligt utan att bländaren blir allt för liten. En allt för liten bländare ger både diffraktion (vilket försämrar skärpan i bilden) samt att all smuts på din sensor blir väldigt tydlig. För effekten i bilden är det dock viktigast med en lång slutartid, så lite skärpa kan man behöva offra ibland. Och smutsfläckarna går ju att klona bort senare. Försök hamna på minst 2–3 sekunder i slutartid.

Nu har du hittat din komposition och exponering då är det dags att börja fotografera. Använd din utlösare för att fotografera så många bilder som du vill ha för att få den totala slutartid som du vill ha. Har du en slutartid på 3 sekunder behöver du 10 bilder för en total slutartid på 30 sekunder och 20 bilder för en total på 1 minut. I mina exempelbilder har jag använt mig av 10 bilder, mest för att det fungerade bra med motiven och det blir ganska lätthanterligt.

Hem till datorn

När du så har dina bilder är det dags att lägga samman bilderna för att få den totala effekten. Men börja med att redigera dina bilder. Enklast är att justera dem alla samtidigt i Camera Raw, då kan du applicera samma justeringar på alla bilder, samtidigt. Om du använder dig av Bridge från cs6 eller framåt kan du enkelt markera de bilder du vill ha och gå till Verktyg > Photoshop > Läs in filer som Photoshop-lager. Om du har Lightroom så markerar du filerna du vill ha med och högerklickar på dem och väljer alternativet Öppna som lager i Photoshop. Om du vare sig har Bridge eller Lightroom får du gå in under Arkiv > Skript > Läs in filer som stapel. Det vi vill åt är att alla bilderna ska ligga som lager i en och samma bild.

När så alla bilder ligger som lager i dokumentet är det dags för det som skapar magin. Detta görs genom att man justerar de olika lagrens opacitet, alltså genomskinlighet. Det understa lagret ska alltid ha 100 procent men följande ska du justera enligt den här formeln, där x är opaciteten: (1/L+1) * 100= X. Där l står för antalet lager under det lager du ska välja opacitet för.

Exempel, om vi står på det 4:e lagret i bilden kommer formeln att se ut så här: (1/3+1) * 100 = 25. Alltså ska det fjärde lagret ha 25 procent opacitet. Sen fortsätter du bara så tills du räknat ut för alla lager i din bild. För att du ska slippa sitta och trilskas med matte så hittar du en stapel med den opacitet som bilderna ska ha om du använder 10 bilder till höger. Vill du göra bilder med fler lager, ja då får du börja räkna själv. 
När du så justerat opaciteten i alla lager är det dags att redigera bilden som vanligt. Du kan välja att slå ihop alla lagren för att få en bildfil som inte är lika stor och därmed lättare att arbeta med.

Fördelar med stacking

En av fördelarna med den här tekniken är att brusnivåerna blir lägre eftersom det är flera olika lager som läggs ovanpå varandra och eftersom varje enskild bild har en kortare exponeringstid, vilket i sin tur ger ett lägre brus. Du kan dessutom välja vilken total slutartid du vill ha på bilden i efterhand. Så länge du inte vill ha en som är längre än den det antal bilder du tagit med en viss slutartid. Du kan således korta av slutartiden utifrån hela ditt material, om du känner att bilden tjänar på det.

Lycka till!