HD-beslut: Olagligt att avbilda offentlig konst – för spridning på nätet

Beslutet från Högsta domstolen (HD) innebär att det inte är tillåtet att avbilda och sprida konstverk digitalt och gratis på nätet, utan konstnärens tillstånd. Men det är fortfarande tillåtet att till exempel trycka vykort med avbildad offentlig konst, för att sälja korten för egen vinning.

Bakom HD:s beslut ligger en stämning mot Wikimedia Sverige från den ekonomiska föreningen Bildupphovsrätt i Sverige som företräder bildkonstens upphovsmän. Wikimedia har genom sajten Offentligkonst.se gjort det möjligt att söka efter och se bilder av offentlig konst i Sverige.Bildupphovsrätthävdar i sin stämning att Wikimedia med den här sajten bryter mot upphovsrättslagen när de publicerar bilderna.

HD väljer att gå påBildupphovsrätts linje, vilket Wikimedia tycker är ett otidsenligt beslut.

– Konst är viktigt och berikar människors liv. Det är därför man avsätter offentliga medel för att köpa in och placera konst i människors vardagsmiljö. Själva poängen med offentlig konst är att den ska vara just offentlig och lättillgänglig. Wikimedia Sverige har tagit fasta på den grundtanken och Offentligkonst.se är ett sätt att förverkliga den i den digitala samtiden, säger Anna Troberg, verksamhetschef för Wikimedia Sverige.

”Lagen släpar efter”

Anna Troberg framhåller även att HD:s beslut påverkar allt från amatörfotografer till glada semesterfirare och selfiefantaster som lägger ut bilder på sociala medier.

– Få har en aning om att det skulle vara ett brott att publicera en selfie på sig själv tillsammans med en rolig staty på ett torg. Högsta domstolens beslut visar att vi har en upphovsrättslag som släpar efter och står rådvill inför den digitala verklighet som alla i dag lever i, säger Anna Troberg.

”Vägrat teckna licensavtal”

Föreningen Bildupphovsrätt menar att HD:s utslag är viktigt för Sveriges bildkonstnärer.

– För konstnärerna är varje utbetalning från Bildupphovsrätt ett reellt ekonomiskt tillskott.Det handlar om vem som bestämmer över konstnärernas verk; konstnärerna själva eller de stora aktörerna på internet, sägerBildupphovsrätt ordförandeÅsa Berndtsson och fortsätter:

– Anledningen till rättegången är att Wikimedia har vägrat att teckna ett licensavtal med Bildupphovsrätt för konstnärernas rättigheter. Ett avtal som skulle kosta i storleksordningen några tusenlappar per år.Istället för att förhandla om ersättning till konstnärerna har Wikimedia valt att lägga ner hundratusentals kronor i advokatkostnader för att undvika detta.

–Vi hoppas att vi med detta klargörande från HD kan lämna tvistigheterna bakom oss och hitta en för båda parter konstruktiv lösning. Bildupphovsrätt tecknar hela tiden avtal för den här typen av bildanvändning och diskussionerna förs bättre vid förhandlingsbordet än i en rättegångssal, säger Åsa Berndtsson.

Gäller Wikimedias databas

I en intervju med SVT säger Lars Edlund, justitieråd på Högsta domstolen, som även deltog vid avgörandet av beslutet, följande:

– Vad vi har dömt avser det här målet som då var en databas med fotografier och att man inte hade rätt att överföra de bilderna eller hålla dem tillgängliga för alla utan upphovsmännens tillstånd. Hur man ska se på Facebook och Instagram vill jag inte uttala mig om.

Lars Edlund menar att det finns så många varianter inom den digitala världen att det blir svårt att säga vad som gäller för allmänheten, och att det får avgöras från fall till fall.

HD:s avgörande lyder på följande sätt:

Högsta domstolen förklarar att bestämmelsen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen, där inskränkningen i upphovsmannens ensamrätt är begränsad till avbildningar, inte ger Wikimedia rätt att från sin databas med fotografier av konstverk, stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus, överföra verken via internet till allmänheten. Huruvida förfogandet sker i kommersiellt syfte saknar betydelse.

Här kan du läsa HD:s beslut.