Kamera & Bild testar

TEST: Nikon D500 – Fylld av teknik för alla

Följande autofokus fungerar riktigt bra och säkert hos Nikon D500, som fått samma 153-punkters AF-system som Nikon D5: Multi-CAM 20K. brn1/800u2009S, F/5,6, ISOu2009200, 480u2009MM (DX)
Finfint dynamiskt omfång. Här har jag ljusat upp stensättningen, staketet och trädstammarna som tidigare var helt svarta i klassisk siluett-anda. Det går alltså att då fram en hel del detaljer i skuggorna.brn1/400u2009S, F/4,5, ISOu2009100, 24u2009MM (DX)
Naturligt ljus. Nikon D500 är grym på att vitbalansera och ge rätt färger direkt ur kameran. bbrn1/125u2009S, F/3,2, ISOu2009400, 70u2009MM (DX)

Snabb, smidig och med proffsiga funktioner. Förutom ett arv av teknik från storebror D5 hittar vi i nya Nikon D500 även inbyggd wifi, NFC och bluetooth – med möjligheten att föra över bilder till din smartphone med avstängd kamera.

Det är nu sju år sedan Nikon släppte sin D300s – den snabbare och sportigare uppföljaren till respekterade semipro-kameran D300. Men sedan hände inte så mycket mer – fram tills nu.

Nikon D500 är nu flaggskeppet inom Nikons DX-kameror, och har egentligen fått allt som en fotograf behöver – och lite till – med flera arv från storebror och proffskameran D5. Autofokusen är en sådan komponent, vilket våra tester visar vara en vinnande kombination tillsammans med snabba 10 bilder per sekund, samt vädertätning för sportiga situationer.

Sensorn, här utan lågpassfilter, har fått en upplösning på 20,9 megapixlar, och ett ISO-omfång på mellan 100 och 51 200 ISO, utökbart till 1 640 000 ISO, alltså ett steg under Nikon D5.

D500 har också utrustats med möjligheten att filma i 4K, men klarar till skillnad från D5 att filma under längre tid i ett klipp: 29 minuter och 59 sekunder.

Design och ergonomi

Nikon har alltid lyckats riktigt bra med att få till känslan i greppet hos sina kameror. Detta gäller även D500. Här sitter reglage och knappar helt rätt, och med i varje fall mitt grepp så når jag alla reglage bra med mina fingrar. Det enda jag märker just nu är att framsidans Fn1-knapp sitter något långt ned för att utnyttjas vid enhandsgrepp – men väl riktigt bra för tvåhandsgrepp med vänster hands ringfinger under själva objektivet.

Dessutom: fotograferar du när det är mörkt så har D500, liksom storebror D5, fått upplysta knappar för att du enklare ska kunna hitta rätt när du ställer in kameran. Helt klart användbart. En annan spännade grej är joysticken som finns under AF-on-knappen. Med den är det meningen att du som använder fokuspunkter på olika ställen i sökaren kan justera dessa snabbare än om du använder en annan kontroll. Konceptet tycker jag Nikon lyckats bra med, och den kan även fungera som multikontrollen för att exempelvis snabbt bläddra bland bilderna du tagit om du vill använda knappen för detta i stället för den tryckkänsliga skärmen.

Pekskärmen på 3,2 tum har fått en upplösning på 2,26 miljoner bildpunkter, och ger en riktigt bra bild, klar, ljusstark och skarp. Däremot saknar jag möjligheten till automatisk ljusstyrka, vilket jag tror skulle ha varit användbart på en modell som denna.

Däremot verkar det som om Nikon tagit fasta på min (och andras) tidigare kritik gällande skärmen på sina tidigare modeller – nu sitter den stadigt fast på både ovan- och undersidan och ger ett gediget intryck. Rädslan för att skärmen plötsligt ska böja ut sig efter skav mot jackan eller liknande är därmed borta.

Att zooma och bläddra bland bilderna på skärmen går riktigt smidigt och snabbt, precis som på en smartphone, dessutom med möjligheten att bläddra bland bilder med »frame advance bar«. Däremot kan jag tycka att det är synd att man inte lagt till ytterligare funktioner, så som en vidareutveckling av hur man kan använda skärmen för menyer och inställningar. Men att fokusera genom att peka fungerar så klart i filmläge.

Senaste bluetooth-standarden

Eftersom den har inbyggd NFC så behöver man inte oroa sig allt för mycket över alla inställningar, utan kan bara starta Nikons app Snapbridge och välja att koppla upp sig mot smartphone i kameramenyn. På så vis hittar enheterna varandra och konfigurerar dessa för att kunna kommunicera via wifi.

Men nyheten ligger i möjligheten att koppla upp sig via lågenergi-bluetooth, BLE. Genom att göra det kan du låta kameran och telefonen sköta allt från uppladdning till backup och överföring – utan att ens ha kameran påslagen.

När enheterna är ihopparade går det att välja några olika inställningar via appen, bland annat att synkronisera kamerans tid med telefonens, men även om man villgeotagga bilderna. Nikon vill så klart att Snapbridge ska bli just en brygga mellan kameran och dig själv, och att du ska kunna få notifieringar för exempelvis firmwareuppdateringar direkt via appen. Smart!

I appen ser du din parade kamera, och har även möjlighet att fjärrstyra denna, till en viss gräns. Genom att välja detta frågar appen dig om den får tillåtelse att koppla över till wifi mot kameran, eftersom bluetooth inte räcker till för att föra över liveview-bilden. Väl där kan du ta bilder, men tyvärr inte ändra inställningar för bländare eller slutare, vare sig på kameran eller i appen, vilket så klart känns som en självklarhet att kunna göra.

En annan flik i appen låter dig bläddra runt bland bilderna för att se vilka du vill ladda ner – om du inte redan valt att ställa in autonedladdning till din smartphone i appen. Du går runt och fotograferar, men även när du stängt av kameran och går vidare så fortsätter överföringen av bilder – och när du gått tillräckligt långt och vill dela med dig av dina bilder för världen så är bilderna redo i din telefon. Riktigt smart. Väljer du att ladda över bilder i HD-kvalitet så får du en bildfil på runt en megabyte och 1080 pixlar i höjd. En bildöverföring via bluetooth tar ungefär 15 sekunder när jag testar med min Sony Xperia Z5. Vill jag ha dessa i originalstorlek eller filmer jag spelat in, så fungerar det på samma sätt som med liveview – kameran byter över till wifi-läget och för över bilderna eller filmerna.

Snapbridge finns i skrivande stund för Android-telefoner, appen för iOS har planerat släpp i augusti.

Autofokus

Det märks att Nikon lagt ned tid på autofokusen hos D500, eller att i varje fall försökt få den att kännas som en riktigt snabb kamera. Innanför skalet sitter samma modul som hos D5, vilket också märks. Att fotografera objekt som rör sig snabbt klarar D500 utan problem. På så vis har Nikon verkligen låtit den senaste flaggskeppstekniken följa med ner till modellen under. Också ljuskänsligheten till -4 EV-steg med punkten i mitten bidrar också till säker fokusering även i svagt ljus, vilket jag tycker att D500 klarar finfint.

D500 har totalt 153 AF-punkter utspridda på främst bredden – långt mot kanterna – och 99 AF-punkter är korslagda. Bra är också att du har möjlighet att få 15 fungerande autofokuspunkter vid exempelvis f/8, vilket öppnar upp för att du kan ha telekonverter på ett ljussvagt tele men ändå få bra autofokus. Autofokusen är verkligen i toppklass.

D500 har även en lättanvänd metod för att finjustera fokus om du upplever att kameran front- eller bakfokuserar. Med några enkla knapptryck gör du själv justeringen, och lagrar detta i kameran, sparad efter objektivtyp. På så vis slipper du lämna in dina prylar, utan kan först testa dig fram och kanske lösa problemet på plats.

På ämnet kan kan det också vara värt att nämna att om du redan vet med dig att du behöver ett dedikerat och snabbt Nikon-hus för ett teleobjektiv, så kommer du 1,5x närmare med dina FX-objektiv, eller får billigare glas med DX-objektiven (samt en lättare kombination av din utrustning) vilket kanske kan vara ett smart val för dig som vill gå ner i vikt.

Film

Nikon har även valt att ge D500 möjlighet att spela in video i 4K i upp till 30 bilder per sekund, eller full-HD i upp till 60 bilder per sekund, i 29 minuter och 59 sekunder.

Vill du mata ut bildsignalen till externa enheter så kan du göra detta – även för 4K – i 8-bitars 4:2:2-format.

Dessutom kan du nu också aktivera inställningen för »active D-lighting« när du filmar, vilket innebär att detaljerna ökar i skuggor och högdagrar direkt på filmen, utan efterbehandling.

Att filma fungerar också riktigt bra. På skärmen kan du fokusera och välja var kameran ska ställa skärpan, men det skulle vara extra bra om man kunde göra fler inställningar för omfokusering för att få till den där mjuka känslan som vi hittar hos exempelvis Canon. Men med D500 får du en kraftfull kamera även om du vill filma, ingen tvekan.

Flera funktioner

För den som gillar att fotografera och filma i lysrörsljus så har Nikon nu skapat samma funktion som vi ser hos Canon 7D Mark II – möjligheten att ta bort flimmer.

D500 har även fått en XQD-kortplats för snabb dataskyffling, tillsammans med en hederlig SD-kortplats. Varför inte gå hela vägen och köra på två XQD-kortplatser? Snabbhet är en av kamerans ledord – även om jag förstår fördelarna med att ha SD-kort.

Angående snabbhet så finns det även en sak som jag saknar hos D500: möjligheten att ställa in egna inställningar i ett användarläge som man snabbt kan justera till, exempelvis på programvalsratten eller liknande. Nu har Nikon redan sina menyinställningar via olika banker som man kan ändra och byta till, men de inställningarna ändras när man ändrar något (man behöver inte spara) och det hela är inte helt logiskt.

Bildkvalitet

I D500 har Nikon valt att skippa lågpassfiltret, vilket ger riktigt skarpa bilder direkt från kameran, utan något större problem för de flesta. Bildkvaliteten hos kameran känns fantastiskt bra för att komma från en APS-C-sensor, och det är svårt att inte imponeras av bilderna direkt ur kameran.

Nikon har verkligen lyckats bra med det dynamiska omfånget hos Nikon D500. Att lyfta skuggor går riktigt bra, vilket vi också hittat hos många av Nikons tidigare modeller.

På hög ISO-känslighet är D500 något bättre än tidigare modeller. Faktum är att D500 just nu ligger i topp bland kameror med APS-C-sensorer.

Slutsats

Att kalla D500 »en miniversion av D5« kan fungera, om man bortser från att sensorstorlekarna är olika på de båda kamerorna. En stor vinnare är att autofokusen är samma system, något som så klart bidrar till snabbheten hos D500.

För den som behöver en allroundkamera så har D500 i princip allt du behöver: ruskigt snabb med sina 10 bilder per sekund och ett smart och snabbt handhavande, riktigt genomtänkt när det gäller knappupplägg och användning, smarta och innovativa funktioner för överföring av bilder till din smartphone för vidare väg ut till beskådan, samt riktigt bra bildkvalitet.

Har du ett behov av ett andra kamerahus och vet att du både vill bära mindre och behöver ett hus med bara teleobjektiv – så kan det helt klart vara ett smart alternativ att köra på en D500 i stället för exempelvis en till kamera med fullkroppshus som Nikon D5.

Över lag har Nikon verkligen lyckats med D500 och petat in den senaste tekniken, där bildkvaliteten verkligen levererar på topp, och det finns mycket mer att säga om denna kompetenta kamera än vad som fått plats här – kort och gott så har Nikon gjort en kamera som passar de flesta – proffs som entusiast.