Nikon D5500 – både wifi och pekskärm

Nikon D5500 är Nikons andra trappsteg på sin instegstrappa. På första trappsteget står D3300 som är en ren instegskamera. Den nya kameran har flera nya möjligheter och funktioner, både på insidan och utsidan, som gör att den är lite extra intressant.

Med D5500 kombinerar Nikon flera av funktionerna hos mindre kameror, wifi, pekskärm och så vidare, med en systemkameras möjligheter, stabilitet och bildkvalitet.

Värdefulla nyheter

D5500 är som sagt den första systemkameran med DX-sensor från Nikon som får både vridbar skärm och pekskärm. Pekskärmen har tidigare funnits hos bland annat Nikon 1 V3 men har nu fått migrera över även till DSLR-sidan och det öppnar upp möjligheter när det gäller menyer och justeringar. Möjligheter som Nikon tagit vara på flera kreativa sätt, mer om det senare.

Sensorn i D5500 bygger på sensorn i D5300 och har därför samma upplösning på 24,2 megapixlar. För att ge så mycket detaljer som möjligt så har Nikon valt att plocka bort lågpassfiltret för maximal skärpa, som man även gjorde i D5300. De stora förändringarna har istället skett i signalhanteringen. Här har Nikon använt sig av de tekniska landvinningar man gjorde när man utvecklade D810 och D750. Något som har gett förbättrad bildkvalitet på framför allt höga iso.

Offrar GPS för bättre grepp

På utsidan har det också hänt mycket. Skalet är helt nytt och den största skillnaden är greppet. Om man bara greppar kameran så tänker man kanske inte så mycket på det. Men om man jämför den med sin föregångare, eller någon annan mindre systemkamera, så märker man genast en stor skillnad. Kamerahuset har blivit betydligt smalare mellan handgreppet och bajonetten, det betyder att greppet har blivit betydligt djupare än på till exempel D5300. Resultatet blir ett betydligt stadigare och bekvämare grepp, även för de med större händer. Det här gör att kameran har blivit lättare och smidigare att få med sig.

Det man får offra för detta är GPS-funktionen som utelämnats i kameran. Men det tycker jag helt klart att det är värt.

Pekskärm har funnits på ett antal kameror från olika tillverkare ett tag. Nikon har tidigare hakat på trenden och utvecklingen med sina 1-kameror med sensorer i CX-formatet.

Men nu släpper de alltså in tekniken i en kamera med större sensor. På något sätt kan jag inte hjälpa att jag tycker att det blir lite mer på riktigt och att man tar tekniken på allvar då. I D5500 har skärmen flera användningsområden, från de klassiska att man kan sätta fokus och trycka av bilder genom att peka på skärmen och sköta vissa justeringar och menyval till den mer kreativa Fn-funktionen.

Alltså att skärmen kan användas som en funktionsknapp. Du kan välja om du vill kunna justera ISO, aktiv D-lighting, HDR, gaffling, AF-områden, rutnät i sökaren, bländare eller min personliga favorit, fokuspunkt. När jag skulle testa funktionen första gången så var jag rätt skeptisk till hur bra den skulle vara. Men den är faktiskt väldigt bra!

Fokuspunkten är väldigt lättstyrd och den hamnar där man vill mycket snabbare än om man ska trycka på fyrvägsknappen. Funktionen fungerar när skärmen är avstängd och inte visar meny eller liveview. Alltså är den enklast att använda när kameran hålls mot ögat. Men, tänker du, kommer jag inte att aktivera skärmen och flytta fokuspunkten när min näsa kommer åt skärmen när jag håller kameran mot ögat?

Nej, Nikon verkar ha tänkt på det och därför är bara den högra halvan av skärmen aktiv som knapp vilket gör att den är lätt åtkomlig med tummen och helt fri från näskontakt. Smart!

I övrigt fungerar skärmen bra, det märks att det inte är något Nikon stoppat in bara för att, utan funktionerna är väl genomtänkta och man kan trycka sig runt i 
menyerna utan att behöva trycka på någon fysisk knapp (förutom för att öppna själva menyn).

Att skärmen är vridbar så att man kan vrida den in mot kameran och därmed skydda skärmen från repor när man bär den i en väska eller liknande tycker jag är en väldigt bra lösning. En enkel sak, men det gör att skärmen håller sig snygg längre.

Trevlig trådlöshet

D5500s wifi har tyvärr ingen direktknapp som några av de konkurrerande kamerorna har. Däremot så kan man konfigurera den ena Fn-knappen så att denna leder dig direkt till wifi i menyn. Det betyder att man ändå kan ha enkel tillgång till funktionen.

Den viktigaste fördelen med wifi i D5500 är överföringsmöjligheterna som kommer med i paketet. Det går även att fotografera med hjälp av appen som man använder för att koppla ihop telefonen med kameran. Men i ärlighetens namn är det inte så mycket att hurra för, man kan inte styra några funktioner i kameran förutom avtryckaren och fokuseringen. Här har konkurrenterna kommit längre.

Men som sagt, det är överföringen som är det intressanta tycker jag. Att snabbt och smidigt kunna föra över bilder från sin systemkamera till mobilen för att kunna sprida dem på sociala medier har blivit väldigt viktigt för en kamera i den här klassen.

I D5500 kan du välja vilka bilder du vill överföra och markera de bilder du vill överföra utan att kameran är uppkopplad mot mobilen, när kameran senare kopplas upp så förs dessa bilder över. Du kan givetvis även föra över bilderna direkt när kameran är uppkopplad.

Kompaktare kitzoom

Tillsammans med D5500 så har vi testat den nya kit-telezoomen 55-200f/4-5,6G ED VR II. Den är mindre och smidigare än den tidigare versionen delvis på grund av att man nu infört en zoomlåsning som måste låsas upp innan objektivet kan användas.

Jag är lite kluven till den här lösningen. Visserligen gör det att man sparar 2,5 centimeter på längden och får ett mindre objektiv att packa ner men det blir också ytterligare ett moment när man ska börja fotografera med kameran.

Bildstabiliseringen i objektivet är dock väldigt bra, speciellt om man vill filma på fri hand.

D5500 har fått samma videoinställningar som D5300, det vill säga, full-HD i antingen 24/25/30/50 eller 60 bilder per sekund, beroende på vilket videoläge du väljer. Däremot så har man lagt till en ny bildprofil som är plattare, det vill säga lite mer kontrastlös, för att ge ett bättre material för den som vill bearbeta sina filmer i efterhand.

Det går att använda autofokusen medan man filmar, enklast är att peka på skärmen var man vill ha skärpa. Men fokusen är både lite för högljudd och lite för jagande (åker fram och tillbaka) för att det ska vara njutbart när man tittar på materialet, så det är fortfarande manuell fokus som gäller om man vill ha bra material.

Bildkvalitet

Sensorn är, som nämnts tidigare, i grunden samma som sitter i D5300 men signalhanteringen har förbättrats. Resultatet är att kameran presterar märkbart bättre på höga känsligheter än sin föregångare.

Det går också bättre att lyfta detaljer ur skuggorna på ett annat sätt än tidigare. Ser man till bildkvaliteten så får man verkligen mycket för pengarna när det kommer till D5500.

Slutsats

D5500 är som nämndes i inledningen en kamera som hamnar ett pinnhål upp från instegsmodellen D3300. Så man kan tänka sig att den kommer att hamna i händerna på familjer och hobbyfotografer som vill ha en enkel kamera som levererar bra bildkvalitet.

Det känns som om den passar in bra i det segmentet, funktionerna är enkla att använda, men samtidigt finns det avancerade inställningar för den som är lite mer långt gången i sitt fotograferande.

Den platsar således ypperligt för familjen med en blandad kompott av fotointresserade medlemmar och ger riktigt fina bilder.