Olympus OM-D E-M10 II – mer än en instegskamera

Upplösningen är densamma som tidigare, 16 megapixlar. Det är ju faktiskt den upplösning som är vanligast bland MFT-kameror och har varit så under ett par år. Panasonic lanserade sin GX8 med 20 megapixlar nu i somras, men det är väl sannolikt att den sensorn kommer i en E-M1 Mark II. Det vore kanske dumt att lansera den sensorn i vad som kan anses vara en instegskamera i serien.

Enligt Olympus kommer dock E-M10 att finnas kvar – den och Mark II’an kommer att säljas parallellt – skillnaderna är tillräckligt stora för att de inte ska kannibalisera på varandra. Jag är kanske lite mer skeptisk till det och jag misstänker att vi kommer att få se E-M10 försvinna efter ett tag.

Stabilt och makrovänligt

I och med att E-M10 Mark II nu får en femaxlig bildstabilisering, istället för den treaxliga som föregångaren har, så har Olympus uppdaterat hela sin OM-D-linje till femaxlig bildstabilisering. Värt att notera är dock att stabiliseringen som sitter i E-M10 Mark II inte är samma som i E-M5 Mark II, utan en enklare variant. Därför klarar den »bara« av att stabilisera sensorn i upp till fyra steg längre slutartider, jämfört med de fem steg som E-M5 Mark II klarar av. Den dyrare E-M5 Mark II har en extra processor som bara hanterar stabiliseringen vilket gör den snabbare och exaktare. Anledningen till den något enklare stabiliseringsmodulen i E-M10 Mark II är att man ville hålla ner både priset och storleken på kameran.

E-M10 Mark II får också ett makrovänligt tillskott när det kommer till fotograferingslägen. Den nya kameran har ett bracketingläge där man tar en serie bilder med olika fokusdjup. I efterhand kan du då välja mellan att plocka ut den bild du tyckte var bäst i serien eller slå ihop alla bilder till en enda bild med större skärpedjup. Att Olympus inte bygger in den funktionen i kameran beror på att de tycker att det finns så pass bra mjukvara för att göra det i datorn.

Sen föregångaren har man även bytt ut sökaren till en 2,36 megapixels OLED-sökare. Sökaren har också fått ett nytt läge som är designat för att se ut mer som en optisk sökare. Det betyder att det dynamiska omfånget blir lite större. Man kan även få ett helt tyst fotoläge med E-M10 Mark II med hjälp av en elektronisk slutare.

Praktisk design

På pressvisningen av E-M10 Mark II poängterades designen flera gånger. Det är tydligt att Olympus lägger stor vikt vid kamerans utseende, och det är väl inget fel med det. Inte när man ser till hur pass uppskattade deras kameror blivit för sina egenskaper dessutom. En snygg men dålig kamera kommer man inte så långt med.

Några förändringar som skett sedan föregångaren är rent designmässiga, men de har också en praktisk innebörd. Bland annat ser greppet annorlunda ut, vilket är en förändring till det bättre. Föregångaren hade ett rakt grepp och Mark II har ett något lutat grepp vilket gör att det ligger mer naturligt i handen. Till detta kan man också montera ett litet extra grepp som ökar ergonomin ytterligare.

Olympus har även upphöjt och skrovlat till inmatningshjulet och programratten. Den ökade friktionen gör att man lättare får grepp när man ska mata hjulen med tummen/pekfingret. Att hjulen blivit högre (men något mindre i diameter) gör sitt till för att det ska vara snabbare är justera. Programratten har dock ingen låsning så man får hålla lite koll på den om man går med kameran lite oförsiktigt. Lägena är visserligen rätt tröga så att hjulet byter läge utan att man vill det är inte så sannolikt. Det främre inmatningshjulet är dock väldigt lättsnurrat och exponerat så här får man passa sig lite.

On/off-knappen har förflyttats från kamerans baksida till vänster om blixten på ovansidan av kameran. Den är lite mer retrodesignad än tidigare och det är även anledningen till att programratten fick flytta över till den andra sidan av sökaren, och minska i storlek. Vredet för att slå på kameran används även för att fälla upp blixten.

Kreativa fotolägen

Som jag tidigare nämnt har E-M10 Mark II fått ett fokus-bracketingläge som kan vara intressant för de som gillar makrofoto. Men den har även ett par andra lägen som kan vara spännade. För den som gillar att filma kan läget för 4K-timelapse vara spännande.

Kameran tar upp till 999 bilder (du väljer så klart själv hur många du vill att den ska ta och hur ofta) som den sedan lägger ihop till en film med 4K-upplösning. Kamerorna i sig kan därmot inte filma i samma upplösning men med den högre upplösningen som time-lapse-läget ger kan du zooma och panorera i bilden i efterhand och ändå behålla filmen i full-HD. Mark II får även lägena Live bulb, Live time och Live composite.

Live composite är ett läge där du kan måla med ljus och få fram riktigt roliga effekter. Kameran tar flera exponeringar men lägger bara till nya ljusa detaljer i bilden.

Snabbhet

E-M10 Mark II har fått en liten uppdatering vad gäller seriebildstagningen, från åtta bilder i sekunden till åtta och en halv. Inget jättelyft kanske, men redan åtta bilder per sekund är en ganska imponerande hastighet så att lyfta den med en halv bild är inget man bör fälla tårar över.

Även fokuseringen är snabb och förhållandevis säker. Att man dessutom kan använda pekskärmen för att flytta fokuspunkten är trevligt. Det ökar hastigheten vid hanteringen ytterligare.

Bildkvalitet

Sensorn har samma upplösning som hos föregångaren, och med största sannolikhet är det också samma sensor.

Enligt våra tester av sensorn presterar den i alla fall exakt samma resultat som E-M10, som i stort sett gav samma resultat som E-M5. Det är i sig inte något dåligt, E-M10 Mark II levererar bra bilder, både direkt ur kameran och för den som vill bearbeta dem lite mer och fotograferar i råformat.

Sammanfattning

För att knyta ihop säcken – hur sammanfattar man då Olympus OM-D E-M10 Mark II på ett bra sätt? Man skulle kunna säga att det är en bra kamera för dig som tagit ett par steg från kompaktkameran eller mobiltelefonen och vill ha en kamera som ger dig kreativ frihet och möjlighet att fotografera det mesta.

Den är inte vädertålig som storebror E-M5 Mark II, så är du äventyrslysten får du kanske hoppa upp ett steg. Men med sin snabbhet, wifi och sina kreativa funktioner är det en kamera som bör passa ganska många i mittenfåran, det vill säga de som är intresserade och vill utforska och experimentera, men som inte känner att de behöver lägga sig på en jättehög nivå.

Gillar man dessutom retroutseendet hos kameran så ligger OM-D E-M10 Mark II riktigt bra till designmässigt.