Test: Nikon D610 – tre små förbättringar

Nikon D600 tog fotograferna med storm när den offentliggjordes under september 2012. Plötsligt fanns möjligheten att ta sig in fullformats-segmentet utan att behöva snegla på de mer avancerade modellerna D800 eller D4. Här kom ett lättare, mindre och smidigare alternativ för den som vill avancera från exempelvis dx-formatet eller en kamera med aps-c-sensor.

Men ganska tätt efter släppet av D600 började den riktiga stormen kring kameran. Användare rapporterade problem med små oljefläckar på sensorn, och diskussionen var i full gång på diverse forum på nätet. Plötsligt vändes diskussionen till att handla mer om kamerans problem än möjligheter, och vi såg två läger: de som ägde en D600 och inte haft något problem alls –och de som haft problem med mystiska fläckar på sensorn. Det är också ur detta som spekulationerna om att den så tätt inpå kommande D610 skulle vara lösningen på detta problem, då den fått en ny slutarmekanism.

Få nyheter

Enligt Nikon är D610, som helt ersätter D600, en uppgradering som efterfrågats av kunderna. Det som enligt Nikon efterfrågades mest var möjligheten att fotografera bilder i serie på ett tystare sätt än hos vanlig seriebildstagning. D600 hade redan ett q-läge som innebar just tyst fotografering, men hos Nikon D610 hittar vi nu också ett andra tyst läge, qc, för tyst seriebildstagning.

Det tysta q-läget låter oss ta en bild för att sedan släppa ned spegeln senare, vilket i det stora hela skulle göra kameran tystare. Resultatet är ett något annorlunda ljud, mer som en utdragen slutar- och spegelrörelse. Ljudet för detta låter inte speciellt mycket lägre, utan snarare bara något annorlunda.

Det tysta qc-läget fungerar ungefär med samma princip, men med möjligheten att ta tre bilder per sekund i seriebildstagning. Spegelrörelsen känns mer utdragen till följd av den långsammare rörelsen, och efterföljs direkt av en ny exponeringscykel. Ljudet är även här ganska likt det ljud vi hör i det klassiska läget för seriebildstagning, även om det kan upplevas som något dämpat. Men här är skillnaden mindre än hos q-läget jämfört med vanlig fotografering. Det låter väldigt lika, även om man kan höra att vissa av de högre metalliska frekvenserna dämpats.

Den andra nyheten är att d610 blivit något snabbare, med möjlighet till 6 bilder per sekund i stället för 5,5 som hos D600.

Den tredje nyheten är att vitbalanseringen ska ge bättre och naturtrognare återgivning av hudtoner än hos D600. Här tycker jag att D600 var bra redan från början, och ser ingen direkt skillnad på de bilder jag får från D610.

Slutsats

Nikon D610 är en mycket bra kamera, på många vis. Den bygger på nära på precis samma specifikationer som Nikon D600 och ger också precis lika bra bilder som denna. Tyvärr är jag inte helt övertygad om att det tysta läget för seriebildstagning är så tyst som man skulle vilja. Det låter fortfarande en hel del– och det är ju svårt att kringgå detta i konstruktionen hos en spegelreflex. Betyget och bildkvaliteten förblir densamma som hos Nikon D600, vilket är mycket bra.

Testet av D600 hittar du här.