Kamera & Bild testar
Test: Pentax K-50 - Kameran som passar alla
Redo för äventyr, enkel att använda, men ändå med massor av spännande finesser. Pentax K-50 har ärvt en hel del av sin föregångaren, och tjänar som en bra mellansegmentskamera för Pentax vädertätade koncept.
I mellansegmentet hos Pentax kameror hittar vi K-50 –en efterföljare till äventyrskameran K-30. Liksom K-30 var gjord för att passa rätt många fotografer så ligger också efterföljaren bra till – de är nämligen rätt lika varandra på många vis.
Upplösningen på aps-c-sensorn i K-50 är 16 megapixel, något vi känner igen från den äldre K-30 och den nysläppta systerkameran K-500, som fungerar som en enklare variant av K-50 men som saknar bland annat vädertätning. Även om upplösningen förblir densamma så har Pentax valt att öka på känsligheten ett steg, vilket innebär att K-50 får ett iso-omfång på 100 till 51200 iso.
Mer klassisk design
Pentax K-30 känner man direkt igen på sin något okonventionella design, något som nu ändrats hos K-50. Här har Pentax i stället valt att gå en lite mer klassisk väg med rundade former. Utformningen känns riktigt bra för greppet, och man får riktigt bra fäste även när man håller kameran med bara en hand. I enhandsgreppet når man även alla viktiga knappar och reglage, vilket gör att det blir mycket lätt att justera bländare med tumreglaget och slutartiden med pekfingret på det främre reglaget.
Knapparna i övrigt är smart placerade och följer helt det beprövade knappupplägget som vi finner hos K-30. Kameran är över lag mycket lik K-30, även när det gäller vädertätning: huset är damm- och vattentätat på totalt 81 ställen, vilket också gör kameran till ett smart val för den som gillar att fotografera i skitiga miljöer utan att behöva oroa sig nämnvärt. I det stora hela har Pentax lyckats bra med designen och skapat en kamera som känns både kvalitativ och ergonomisk att använda – jag gillar helt enkelt känslan i den.
Användning
Att arbeta med K-50 känns bra. Över lag är kameran snabbanvänd, och har den där genvägen till snabba inställningar genom ett enkelt tryck på info-knappen. Där kan du ändra upplösning, slå på och av HDR, justera bildkvalitet och allt det där som du kan tänkas behöva. Ett tryck till på knappen ger möjlighet till att få en elektronisk nivå för horisonten (nytt från K-30), eller helt stänga av skärmen.
På den grundläggande bilden som visas när du inte har live-view påslaget, ser du många av kamerans inställningar. I m-läget kan du justera bländare och slutare med snurreglagen, och ser ändringarna på skärmen. Exponeringskompensationen likaså, genom ett tryck på den knappen. Däremot finns ingen möjlighet att navigera runt på rutorna i menyn via knappsatsen, utan då kommer du istället till respektive knapps förinställning. Själv hade jag velat växla mellan inställningarna genom sådan navigering, vilket blir mer intuitivt – när du tittar på skärmen tittar du inte på knapparna, plus att man på så vis skulle kunna justera flera alternativ.
Skärm och sökare
TFT-skärmen på 3 tum är samma som den vi finner hos K-30, med en upplösning på 921000 bildpunkter. Skärmen har också antireflexbehandlats, och möjlighet till justering av ljusstyrka så den blir riktigt ljusstark. Du kan också justera skärmens färginställning om du vill försöka dig på att göra en enklare färgkalibrering.
Skärmen är skarp och tydlig, och ger också en riktigt bra bild utomhus. Den är också snabb på att justera bilden när man växlar mellan ljust och mörkt, vilken förenklar för den som fotograferar snabba bilder med skärmen, i exempelvis växlande motljus utomhus. Också en bra detalj som kommer väl till användning för äventyrsfotografen. Sökaren känns också den kontrastrik och bra, och visar 100 procent av vad som fastnar på bilden vilket gör att du alltid har bra kontroll på vad som fastnar på bild i hörnen.
Fler finesser
Smart är också möjligheten att fotografera i råformat direkt till Adobe dng, vilket gör att du slipper konverteringssteget om du brukar använda just det formatet. K-50 har också en inbyggd råkonverterare där man kan ställa in bildkvalitet, vitbalans, känslighet och skuggkänslighet, för att sedan spara ned en jpeg-bild till minneskortet. Riktigt smart, och med många funktioner och finesser!
Kameran har också en del mer tekniska funktioner, såsom objektivkorrigering, högdagerkorrigering, skuggkompensation, bildjustering av utsnittet och korrigering av horisont. Flera av dessa ställer man in endast en gång (om man ens gör det) för att sedan glömma bort funktionerna.
Däremot erbjuder K-50 också HDR-fotografering som fungerar rätt så bra, med möjlighet till inställning av flera lägen, bland annat auto, eller styrka i tre grader. Kameran har också intervalltagning (så du kan göra timelapse-filmer i datorn), multiexponering – samt digitalfilter. Digitalfilter kan du välja innan du fotograferar, eller lägga till efteråt. Effekterna känns däremot lite plastiska, överdrivna och ogenomtänkta, och resultatet blir inte helt hundra – man kan hellre göra det i datorn för att få bättre kontroll. Exempelvis så finns ett filter som lägger på en vinjettering, men den gör det lite för mycket – och resultatet ser riktigt suspekt ut. Jag undrar hur Pentax tänkte där.
En funktion som däremot är riktigt användbart på en kamera som denna är möjligheten att spara inställningar som en användarinställning. Genom programvalsreglaget på ovansidan kan du välja u1 och u2 för att direkt ta fram dessa inställningsval. Fördelen är du snabbt kan nå skilda val i kameran för olika fotograferingssituationer. Smart.
Men det slutar inte där. En annan sak är den gröna knappen vid exponeringskompensationen, som låter dig snabbt justera inställningsläge. Exempelvis kan du fotografera i p-läge, men snabbt gå över till exempelvis s-läge för en viss slutartid, genom att trycka in den gröna knappen. Snabbare än så blir det inte –och kan rädda många bilder som man inte hinner justera kamerans inställningar till på annat vis.
Som sig bör i en kamera som är lite actionsport-nischad så känns också autofokusen snabb och bra, i många olika situationer. Den följande autofokusen hänger med fint även om den gör en hel del väsen av sig, och klarar de flesta situationer. Även växling mellan nära och distanserade objekt klarar K-50 bra att skifta säkert mellan, vilket gör att jag upplever autofokusen som riktigt bra.
Film
Inspelning av film med K-50 är rätt enkelt avklarat. Programreglaget är bara att ställa om till filmläget, vilket gör att du kan ställa in bländare och slutartid innan du startar filmen. När du väl startat inspelningen kan du inte göra annat än att ändra slutartiden. Genom menyn för film kan du också ställa in ljudinspelningsvolymen i fem nivåer, samt ljud av. Tyvärr finns ingen möjlighet att koppla in en extern mikrofon för att förbättra ljudet.
Att använda kamerans autofokus vid filminspelning går riktigt trögt, och låter förfärligt. Tyvärr blir det helt oanvändbart både på grund av den låga hastigheten men också i och med det höga ljud från autofokusmotorn som fastnar på filmen. Den enda lösningen är att ställa fokus manuellt. Tyvärr känns det inte som om konceptet med film riktigt når ända fram, även om det är helt okej att filma med kameran, framförallt med den inbyggda bildstabiliseringen.
Bra är också att det går att klippa film direkt i kameran.
Bildkvalitet
När vi dyker in i bildfilerna från Pentax K-50 så ser vi att den producerar bilder med samma kvalitet som föregångaren K-30. Det dynamiska omfånget är helt ok med lite över sju steg, och bilddata i 12 bitar. Jämförelsevis så ser vi att den klarar av att leverera bilder på hög känslighet som de andra tillverkarna, som exempelvis Nikon D7100 som den bara ligger något efter.
Filmkvaliteten ser likadan ut hos K-50 som den vi finner hos K-30. Detta innebär helt okej filmskärpa i full-hd-läget i 1080p. Testar vi att skala upp en HD-film i 720p inspelad i 30 bilder per sekund får vi samma kvalitet som hos 1080p-läget, men i läget med 60 bilder per sekund i 720p får vi en klart försämrad detaljrikedom i bilden.
Slutsats
Det märks att Pentax tänkt på, och utformat kameran efter, de som behöver snabbheten i sitt fotograferande. Jag själv gör därför kopplingen till sport och natur, dels genom det snabba handhavandet, men också genom vädertätningen och hur kameran är byggd –den känns nämligen kvalitativ och hållbar.
Att arbeta med K-50 känns riktigt bra. Ibland är det svårt att sätta fingret exakt på vad det är som gör upplevelsen, men hos K-50 flyter det bara på. Och det är så det ska vara, att man inte behöver tänka på tekniken – den ska bara fungera.
Med Pentax K-50 har du också möjligheten att få kameran i upp till hela 120 färgkombinationer med objektiv, något som också gör att du kan få en personlig touch på dina prylar.
Behöver du en kompetent kamera som tål hård väderlek, är smart upplagd i sitt utförande och har ett bra grepp –så är K-50 ett bra val. Tittar man på funktionerna så är det en kamera som är mycket lik föregångaren Pentax K-30 – och en kamera som egentligen passar alla som gillar att fotografera vare sig du är intresserad av lite mer action, semesterfoto eller bara ha med på promenaden.