TEST: Sigma BF – "Back to basic" för ett mer avskalat fotografiskt liv

Det är inte allt för ofta det släpps något nytt och annorlunda när det gäller kameror, de flesta som släpps följer många gånger av iterationer av förbättringar från tidigare versioner eller modeller, eller att några specifikationer förbättrats eller finetunats för att fungera ännu bättre.

Därför är det befriande att någon – i detta fall Sigma – tog en ansats att göra något som var just annorlunda än det vi som testar kameror ständigt ser. Förvisso handlar det i grund och botten ändå om en konventionell kamera som tar bilder, men sättet Sigma malt ned den fotografiska processen till genom att förändra handhavandet har skapat en del diskussion hos världens fotografer. 

Vid släppet av kameran användes uttrycket "en modern Camera Obscura", alltså en modern version av den mest basala versionen av en kamera – hålkameran där ljus passerar genom ett litet hål som fungerar som fungerar som en lins. Detta för att påvisa att Sigma skalat av allt, återgått till grunden och "back to basic", för att se hur man kan förenkla den moderna kameran i grunden.

Sigma BF är kameran som egentligen är Sigmas vd Kazuto Yamakis egna version av en användbar kamera – och sprungen ur tankarna att många som fotograferar idag använder en smartphone som bildfångare – eftersom de själva inte hittar något bättre alternativ. Det här är också tanken med Sigma BF – en stilistisk kamera som är enkel att använda, där användargränssnittet inte ska skrämma fotografen utan snarare omfamna enkelheten och sätta bilden i fokus.

Och inte tekniken.

Det är också därför det är glädjande att Sigma BF också är en kamera där vi kan lägga specifikationer och tekniken åt sidan, eftersom den helt enkelt handlar om något annat än just teknik, på gott och ont. Konstgreppet är inget unik – vi har sett samma innebörd i tänket hos exempelvis Leica med kameror utan distraktioner, utan skärm, dedikerad för svartvitt och teknik strippad på funktioner för att ge fotografen mer känsla av närvaro och koncentration på bildinnehållet snarare än tekniken.

Det tidlösa designtänket

Själva tanken hos Kazuto är, förutom enkelheten att kunna använda kameran, att designen ska vara tidlös och aktuell även om många, många år. Därför använder Sigma sig av det minimalistiska uttrycket som en del av kamerans fördelar.

BF står också för “Beautiful Foolishness”, taget från en hundra år gammal bok – The Book of Tea – skriven av den japanska forskaren och konstkritikern Okakura Tenshin. Fokus ligger i den japanska teceremonin och hur den genomsyrar allt i den japanska kulturen, med bland annat ett budskap: enkelhet.

Men frågan man ställer sig är då: har Sigma lyckats med sin design, och går det att koppla till den japanska enkelheten? Det roliga är att svaret faktiskt är både jag och nej, och mycket av vilken stig du som läsare går efter att ha läst detta test antagligen beror mycket på vilken typ av fotograf du är. Eller – vill vara.

Att fräsa ur en kamerakropp under sju timmar ur ett helt stycke aluminium är det få som skulle ge sig på för att volymproducera en kamera. De närmaste exemplen jag kan tänka på är Leica, eller om Apple skulle få för sig att släppa en dedikerad kamera. Men kopplingen till de båda bär så mycket mer än så, eftersom tankar från båda hållen finns hos Sigma BF.

Om vi återgår till designen så är kameran minimalistiskt lagd, med få knappar och få reglage. Tanken är alltså att åter koppla teceremonins enkelhet där man med få komponenter kan genomföra många moment, vilket är fallet med BF. De tre knapparna och snurreglaget på baksidan är det vi har att tillgå, vilket också ger ovanligt lite över till fantasin kring vad man kan göra med kameran. 

Hanteringen

Men faktum är att det ändå går att göra en hel del. Det renodlade gränssnittet går att gömma för att få en mer “rakt på”-upplevelse med omvärlden man ser på skärmen, snarare än att behöva koncentrera sig på alla siffror som blinkar, informerar och varnar. För den som vill tillägna en dag åt fotografering är det riktigt trevligt, du kan släppa kamerans inställningar och ta dina bilder och det blir mestadels mycket bra. Det hela går faktiskt att till mångt och mycket att koppla till just mobilfotograferingen – sikta och shoot – så har du bilden snabbt och smidigt. Här tror jag också Sigma själva är rätt nöjda med att ha skapat en kamera som fungerar riktigt bra på just autoläget – vilket de ska vara – precis som med mobilfotografen som tar sin bild och blir nöjd. 

Som fotograf är man också förpassad till bildskärmen, vilket innebär att vilken mobilfotograf som helst kommer att känna sig hemma, medan rangefinder-gänget kommer klaga på att kameran inte har någon sökare – vare sig analog eller digital – eftersom det är så man fotograferar. Antagligen kan vi utgå från att denna typ av fotografer är mindre prioriterade när det gäller just denna kamera – här finns det helt enkelt andra mycket bättre alternativ. Visst är det en fördel att kunna titta i en sökare när man tar bilder, men det beror också på vad för sorts bilder man tar, och i vilka situationer.

Det man möjligen kan resonera kring är varför man helt enkelt inte bara nöjer sig med en mobiltelefon och den kamera denna har, om nu likheterna är så stora mellan mobilfoto och foto med Sigma BF. Ett av svaren är just knapparna, den fysiska känslan av att ha en kamera i sin hand, och bara där har den psykologiska effekten slagit in – du kommer ta “bättre” bilder med Sigma BF eftersom en kamera öppnar upp till mer kreativitet när det gäller fotograferingen, snarare än point and shoot-hanteringen som man många gånger hamnar i när man håller en mobiltelefon i näven.

Skärmen är för övrigt bra med sina 2,1 miljoner bildpunkter, men utomhus i dagsljus blir den något ljussvag, eller i varje fall upplevs så, kanske en kombination av att att den sitter så nära kamerans kanter att ögat helt enkelt har nära till att få in ljuset framför en utan någon svart ram som kan skugga, tillsammans med ljus silverfärg på silverversionen. Kanske kan den svarta versionen bidra något till förbättring.

Inte snabbjobbad

Det som däremot blir problematiskt är den som vill vara med mer i processen och fotografera på ett djupare plan, genom att delta mer i hanteringen av kamerans inställningar. Enkelheten i hanteringen är faktiskt både “foolish” och “beautiful” – här kan vi nästan återkoppla till Apple-tänket med att kunna göra flera saker med färre knappar, och skala ned till det mest väsentliga. 

Exempelvis ger playknappen som det låter, en visning av bilderna man tagit, och en lång intryckning visar snabbt senaste bilden så länge man håller in knappen. Det här är ett exempel på genomtänkt användning av en knapp, alltså att olika typer av knapptryckningar ger olika effekt. Riktigt bra!

En annan knapp visar fotograferingsinfo och några kritiska inställningar, samt möjlighet att göra direkt justeringar med snurreglaget. Den hanteringen är på sätt och vis också imponerande enkel, man kan röra sig i menyerna och göra justeringarna relativt enkelt. Det problematiska är däremot att enkelhet inte är synonymt med snabbhet – något som också blir problemet för Sigma BF för den som älskar att snabbt hantera och justera kameran för att få till rätt inställningar för bilden. Då har bilden nämligen redan försvunnit, såvida vi inte talar om ett stilleben.

En tredje knapp har hand om hanteringen av alla andra inställningar som man inte behöver använda sig av i fotoraferingsögonblicket, alltså tid, firmware och annat som man egentligen ställer in någon enstaka gång. Viktigt att nå så klart, men tänk om knappen kunde användas till något annat, exempelvis att snabbväxla mellan en viss inställning, något som skulle höja kamerans hantering avsevärt.

Å andra sidan förstår jag också att tanken med kameran är att skippa precis dessa moment, men då hade Sigma också kunnat skippa hela knappen – och låta dig som fotograf kunna nå denna del av menyn genom att exempelvis hålla in nedknappen och trycka på avtryckaren, eller någon annan ovanlig kombination.

Skärmhanteringen är heller inte helt konsekvent. I vissa lägen kan man hantera inställningarna och justeringarna med fingret på pekskärmen, i vissa andra inte. Denna blandning försvårar en del eftersom man måste lära sig var och när man kan använda skärmen och när man inte kan, här hade kameran nog vunnit på att kunna hålla sig till likheten hos en mobiltelefon: man kan helt enkelt snabbt och enkelt utföra mycket genom att använda just skärmen.

En detalj som imponerar på mig är känslan i avtryckaren. Man ska inte förminska vikten av den fysiska känslan när man tar bilden, och här måste jag säga att Sigma helt klart lyckats extremt bra. Knappen är distinkt, har bra känsla och en minimal distans mellan halvavtryck och avtryck med ett motstånd som är så optimalt det kan bli. Den känslan bidrar tillsammans med den snabba inbyggda SSD-lagringen – då kameran inte har någon kortplats – till att bilden i princip visas direkt när du tagit den. Tillsammans bidrar dessa båda delar till att jag får känslan av total kontroll för exakt när bilden tas, och att det skedde i detta nu. Det är en känsla som inte går att överskatta. Till detta kan vi lägga till att kameran startar och blir fotograferingsklar i det närmaste på en gång från när man slår på den, något som vi verkligen inte är bortskämda med. Detta påvisar också hur viktigt det är med snabbheten – något som Sigma BF verkligen har.

Sigma BF – en modern Camera Obscura med fullformatssensor

Sigmas vd Kazuto Yamaki i exklusiv intervju om nysläppta prylarna

Sigma uppdaterar sitt varumärke: ny logotyp & ny hemsida

Sigma 300–600mm F4 DG OS | Sports – för natur- & sportfoto

Sigma 16–300mm F3,5-6,7 DC OS – superzoom för Leica, Sony, Fujifilm & Canon

Som hjälp för att se aktuellt val av inställning hos kameran och vad den är inställd på, finns även en liten skärm på baksidan som kan visa enklare information. Den idén är ju riktigt smart på flera vis, dels eftersom den förenklar hanteringen något, exempelvis genom att visa vald slutartid, men även genom att visa batteriprocent under laddning.

Kanske kan det vara en perfekt kombination av att vara minimalistiskt men ändå ge viktig information till dig som fotograf – utan att du egentligen blir distraherad av all information som du ska behöva hålla reda på.

Det som eventuellt ändå gör kameran snabbjobbad är att den på sätt och vis är mycket av en autoläges-kamera. Om du är nöjd med detta så funkar kameran utan tvekan riktigt bra.

Design och känsla i praktiken

“Den ser lite kantig ut, hur känns den?”, var en av de första frågorna jag fick när kameran släpptes. Kantig är nära på bara förnamnet – den är nästan spetsig i känslan eftersom dess kanter är kvar med endast en liten, liten slipning, något som gör den ganska blockig. Men faktum är att designen och blockigheten också ger en genomgående seriös och vacker känsla till designen, så jag kan personligen säga att jag gillar den.

Däremot kan jag förstå om den designen inte fungerar eller går hem hos alla, det är trots allt en kamera som ska användas, men än en gång – då kanske kameran heller inte är skapad för att fungera som en arbetshäst i ditt inkomstbringande arbete, utan snarare som en alldagskamera som är enkel att ta med för att fotografera ditt vardagliga liv med – samtidigt som du kan spatsera med en snygg accessoar som matchar din personlighet.

En fin räddning är ändå designspråket med de två genomtänkta avfasningarna, den ena på framsidan som avlastning för vänsterhanden och den andra på baksidan som avlastning för högerhandens grepp. Utan de två hade känslan varit helt annorlunda. Än en gång: tänk vad en så enkel detalj som en avfasning kan bidra till en så mycket bättre ergonomi. Ingenjörskonst, helt klart. Som tumme på verket finns även ett sorts minimalistiskt grepp som hjälper till att ge stadga åt högerhanden så man inte tappar kameran.

Kanske är det en känsla av ledighet eller tidigare uttrycket “accessoar” som gör att Sigma valt att ge BF endast ett ställe för möjlighet till remmontage, vilket alltså gör att kameran kommer att antingen hänga från din handled i en sorts handlovsrem, eller på axeln i en längre rem vars ändar går ned till samma fästpunkt. Det här gör att kameran hänger på ett speciellt vis med en känsla av just ledighet. 

Det som däremot är något problematiskt för den som ändå vill ha en kompakt kamera som hänger snyggt, är kompakt och håller samma designspråk, är att Sigma i nuläget inte har något matchande pancake-objektiv. Även om man kan byta objektiv till vilket L Mount-objektiv som helst, så hade det varit extra snyggt med ett matchande silverfärgat kompakt och platt objektiv som går hand i hand med designen och bidrar till den något smalare och slimmade designen. 

Som det ser ut nu så bygger exempelvis 35mm-objektivet ut en bit, och ska du på med motljusskyddet så blir det ännu mer längd – något som påverkar både smidigheten med att ha med kameran, hur den faller ut när den hänger rund axeln, samt hur den hanteras. Förutom att det skulle passa designen fantastiskt bra med en pancake, så skulle också hanteringen förenklas med en lättare och enklare objektiv – som det är nu så vill jag gärna använda båda händerna när jag fotograferar, på grund av tyngd och grepp.

Autofokus & annan teknik

Som jag nämnde så bidrar den inbyggda flashlagringen på 230 gigabyte till snabbheten man upplever hos kameran. Samma sak blir det när man kopplar in en telefon eller dator för att föra över bilder och hantera minnet, eftersom det går så snabbt. Med USB 3.2 kommer man upp i 10 gigabit i överföringshastighet, liksom har möjligheten att använda sig av både UVC, extern bildmatning, laddning och mikrofon eller hörlurar.

Autofokusen är både fasdetekterande och kontrastdetekterande, och fungerar riktigt bra. Den är snabb, hittar fokus i svagt ljus, och lyckas bra med att följa efter objekt. Exempelvis följer den människor som rör sig snabbt mot kameran utan problem, och även om den inte är någon direkt sportkamera så skulle den säkert klara av snabbare rörelser, det fungerade bra på både fåglar och bilar som rörde sig relativt snabbt.

För den som vill filma så kan Sigma BF även detta – i 6K/30p i L-Log H.265, 4K/30p och 1080/120p kan du skapa det viktigaste och resultatet blir riktigt bra för den som är just videointresserad. Bland funktionerna hittar vi bland annat just L-Log, false color och zebravarning, tillsammans med elektronisk bildstabilisering dedikerat för just video.

Bildkvaliteten levererar på topp med den bakbelysta fullformatssensorn. Krispigheten och detaljskärpan bidrar till att jag upplever bildkvaliteten som mycket fin, liksom hur JPEG-bilderna blir direkt ur kameran. Med rätt inställningar och passande val av färginställning blir bilderna fantastiska direkt ur kameran, vilket jag också ser som en styrka hos kameran, alltså att minimera även hanteringen av själva bilden och få en så klar bild som möjligt utan att behöva lägga extra tid i eferhand.

På den kreativa sidan hittar vi 13 olika typer av färglägen, bland annat Sunset Red, Cinema, Monochrome och Teal & Orange för att nämna några. Över lag kan man säga att alla inställningar och finjusteringar av dessa är rätt sparsmakade – vilket alltså precis är tanken med hela konceptet – du ska ta bilder, inte begrava dig i teknikaliteter och fastna i olika inställningar. Funkar det inte för dig så kan du alltid förlita dig till råformatet och göra alla justeringar eller bildhanteringar i efterhand.

Slutsats

Man kommer långt med 24,6 megapixlar. Men man kommer mycket längre om man faktiskt engagerar sig i fotograferingen. Som mobilfotograf kan jag själv tycka att hanteringen är problematisk för att vara speciellt kreativ, framförallt då jag är van att hantera en kamera som har som enda uppgift för att ta bilder på mitt kommando. När jag använder Sigma BF blir känslan ändå annorlunda, designen bidrar till att jag tänker mer på bilden än tekniken, även om det också medför en del begränsningar. 

Men ibland är det också begränsningarna som bidrar till enkelheten och som en sorts frigörelse för den fotografiska processen, något som alltså kan gå i harmoni i de olika delarna “konst”, “kultur” och “enkelhet”, alltså de element som bidragit till skapandet av kameran från Book of Tea.

Det är också här det intressanta kommer in: Sigma BF är en kamera som är både kompetent och dum på en och samma gång, kan du förlika dig med den hanteringen – som en hybrid eller förlängning av en mobilkamera i enkelhetens riktning, men med den senaste tekniken – så har kameran mycket att erbjuda. Är du ute efter en snygg designkamera med finfina möjligheter men avskalad från snabb hantering och gedigna inställningsmöjligheter, så kan kameran mycket väl vara en snackis på festen, ge vackra minnen från både kalas och promenader eller weekendresan.

Är du en avancerad fotograf som inte klarar av begränsningarna som kameran har, känner kravet på att ha en sökare eller inte gillar att fotografera med skärmen – ja, då är Sigma BF inte din kopp te.

Men för den som skippar det snacket och istället fokuserar på bilden snarare än tekniken och det perfekta handhavandet – där finns alla möjligheter att göra fotograferingen till en ceremoniell upplevelse med Sigma BF genom sitt spartanska, enkla och designmässigt tidlösa uttryck.

Betyg

Handhavande: 3
Snabbhet: 3
Byggkvalitet: 5
Mångsidighet: 3
Funktioner: 3

TOTALT: 3,4

Sigmas vd Kazuto Yamaki i exklusiv intervju om nysläppta prylarna

I intervjun med Kazuto Yamaki får du bland annat reda på vad "BF" står för i kameranamnet "Sigma BF" – och hur många år det tog att utveckla nya objektivet 300–600mm F4 DG OS | Sports.

---

SENASTE I ÄMNET

• 

  Sigmas vd Kazuto Yamaki i exklusiv intervju om nysläppta prylarna

  20 dagar sedan
• 

  Sigma BF – en modern Camera Obscura med fullformatssensor

  23 dagar sedan

---

LÄS ÄVEN

• 

  Sigmas vd Kazuto Yamaki i exklusiv intervju om nysläppta prylarna

  20 dagar sedan
• 

  Sony FE 16 mm F1,8 G – portabel & ljusstark vidvinkel

  21 dagar sedan
• 

  Sony FE 400–800mm F6,3–8 G OSS – supertelezoom för många

  21 dagar sedan
• 

  Panasonic Lumix S1R II släppt – med 8K/30p & fastdetekterande autofokus

  21 dagar sedan