Anders Jorulf söker det fridfulla med kameran

Titeln på Anders Jorulf första fotobok säger mycket om vad hans landskapsfotograferande betyder för honom. Där själen får ro heter den och kom ut för en tid sedan. Genom bilderna tar han med betraktaren på en resa till det nordiska landskapet, där Anders stannar upp på platser som Lofoten, Höga kusten och Kosteröarna. För honom handlar det inte bara om att fotografera miljöerna, utan även om att få njuta av det fridfulla.

Anders JorulfAnders tips

Ålder: 51 år.

Bor: Tumba utanför Stockholm.

Familj: Ja.

Gör: Landskapsfotograf.

Gör jag när jag inte fotar: Är mycket med mina barn.

Utrustning: Nikon D800E och Nikon D4. Objektiv från Zeiss med brännvidderna 15, 21 och 35mm, har även Zeiss Otus 55mm. Storformatskrivaren Canon Ipf6450. Köper papper från Molanders.

Aktuell med: Bland annat med boken Där själen får ro som finns att beställa på Adlibris.

Webb: jorulf.se, Anders Jorulf Photography på Facebook.

– Jag gillar att vandra. Och jag upplever att jag får ett lugn när jag är ute. Ofta söker jag mig till karga och ödsliga platser, säger Anders som även vill att hans bilder ska hjälpa betraktaren till att hitta ett inre lugn.

– I dag är det svårt att få en egen stund med egen tid, menar han.

På sina vandringar är Anders inne i en »fotobubbla« som han kallar det, men det betyder inte att han fotograferar hela tiden. Lugnt och metodiskt undersöker han först vad naturen har att erbjuda.

– När jag kommer fram till en plats tar jag av mig foto­utrustningen och fotar inget på kanske en till två timmar. Jag vandrar runt längs stranden, eller var jag nu befinner mig, och känner in platsen. Vad finns det för vinklar och hur slår vattnet? Utifrån det börjar jag sedan arbeta med kompositionen.

När han väl tar bilden innebär det samtidigt att den nästintill är färdig i det ögonblicket.

– Jag skapar bilden på plats och inte i Photoshop genom att lägga in ljus i efterhand. Jag vill vara så sanningsenlig som jag bara kan i det jag fotograferar. Man ska kunna ta sig till en plats och känna igen sig utifrån min bild. Det är inget fel att jobba i Photoshop, men jag har valt en annan väg.

Den vägen innebär förstås att Anders trots allt måste göra en viss redigering, vilket han använder Lightroom till. Där justerar han kontrasten för att högdagrar och skuggor ska bli korrekt återgivna i bilden. Men han gör inga ytterli­gare korrigeringar, det mesta ska sitta redan vid fotoögonblicket.

En bild på 42 kvadratmeter

Fotograferandet är på ett sätt relativt nytt för Anders, men ändå inte. Det nya ligger i att han sedan ett par år tillbaka har bestämt sig för att satsa på foto. Anders landskapsbilder har bland annat sålts till flera företag och hotell som vill ha dem som utsmyckning i sina lokaler. Ofta täcker bilderna stora väggytor, där den största är på hela 42 kvadratmeter.

Även om Anders professionella fotosatsning bara är några år gammal, är inte fotokunskaperna det. Han lärde sig hantera en kamera redan i tonåren då han fick en Kodak Retina av sin pappa. Men kameran var inte det viktigaste pappan gav honom, det var kunskapen om att se ljuset – något som fortfarande är lika viktigt.

– Jag studerar alltid väder och vind innan jag åker till en plats. Bilderna är väldigt planerade. Om jag på Lofoten vill fånga dagens sista strålar, då vet jag när solen går ned och när jag måste vara där.

Extremt mycket väntan

I planeringsarbetet besöker han ofta platsen några dagar innan fotografering. Han använder sig även av Google earth.

– Där kan jag se hur platsen ser ut och även få en bra uppfattning av hur skuggor faller, beroende på när bilderna är fotograferade.

Men Anders är inte bara ute efter att fånga vackra solnedgångar. Han tycker det går att hitta ett spännande ljus under flera av dygnets timmar.

– Jag älskar tidiga morgnar då det kan vara ett fantastiskt ljus, men även under en klar natt kan det bli spännande bilder. Flera av mina bilder är dessutom fotograferade under dagtid. Många säger att mitt på dagen inte ger något bra ljus, men då handlar det om att försöka hitta en plats där ljuset blir bra.

Innan Anders ger sig iväg för att fotografera har han ofta bestämt sig för ett tema, som att bilderna ska upplevas dramatiska eller lugna. Det får även styra över vilket ljus han letar efter, något som kan ta tid.

– Det är ofta extremt mycket väntan. Jag har alltid med mig en varm termos, flera lager tröjor och om jag är uppe på ett berg där det blåser har jag en rejäl dunjacka. Du jobbar inte bra om du blir kall, då vill du bara därifrån.

Utmaningar på vintern

När Anders fotograferar på vintern är det inte bara han själv som behöver klä sig ordentligt, årstiden är även påfrestande för kamerautrustningen. Det gäller att ha den väl isolerad i väskan så att det inte uppstår imma på linsen.

– Jag parkerar ofta bilen medvetet långt bort så att jag får vandra en bit. På så sätt hinner kameran vänja sig vid kylan innan jag tar fram den ur väskan.

Är det vinter kompletterar han även sin utrustning med dubbar på skorna och ishacka i väskan.

– Man ser inte alltid var man sätter fötterna, helt plötsligt har du snö upp till maghöjd. Det gäller att vara försiktig.

Använder ofta ND-filter

Att fånga ljuset på vintern är en utmaning, eftersom soltimmarna är få. Men även om det är mörkt går det att ta bilder menar Anders – i alla fall om det finns snö som reflekterar månljus. Då blir det aldrig riktigt mörkt. Samtidigt kan den reflekterande snön bli ett problem när väl vintersolen tittar fram.

– Att då fota mitt på dagen kan nästan bli jobbigt, ljuset blir för starkt och använder jag ND-filter smetas allt ut till en jämn massa. Det blir för lite kontraster. Därför föredrar jag tidiga morgnar eller eftermiddagar på vintern.

Anders fotograferar med en Nikon D800E till vilken han använder objektiv från Zeiss, med brännvidderna 15, 21 och 35. Han har även ett Zeiss Otus-objektiv på 55mm. För sina landskapsbilder ställer han ofta in en bländare på mellan fyra och elva. Han ser till att ISO-talet är lågt och sätter allt som oftast ND-filter (gråfilter) på objektivet för att minska ljusinsläppet. Vissa av dessa har en yta som bara till hälften är tonad, vilket fungerar bra när du vill mörka ned en ljus himmel. Kameran har Anders dessutom alltid på stativ.

– Sen tar jag hellre färre bilder med högre kvalité än att jag bara smattrar på. Det gäller att bli lugn och fundera över hur jag kan fånga ljuset på bästa sätt.

Han tittar även efter vilka färger som naturen har att bjuda på. Till exempel är havet inte alltid blått förklarar Anders, det beror helt på ljuset. Det finns också vissa bergarter som skiftar i färg, som blir nästan lila i klart solljus. Att färger har stor betydelse för en landskapsfotograf råder det ingen tvekan om, men hur gör Anders under den färgfattiga vintern?

– Jag får leta efter färgen. Öppet vatten är bra att få med, det ger färgklickar. Därför söker jag efter älvar och bäckar som har ett rinn i vattnet även om det är flera minusgrader, säger Anders samtidigt som han konstaterar att »det är mycket vitt och grått på vintern«.

16 000 följare på Facebook

Ett knep som många landskapsfotografer använder är långa slutartider, något som även Anders nyttjar i vissa av sina bilder.

– Då kan jag få en rörelse i vattnet, men det gäller att testa med olika slutartider för att hitta den där rörelsen syns bäst. Det ska inte bara bli en jämn massa.

Långa slutartider kan även ge en effekt av att molnen rör sig och färgerna hinner dessutom växa till sig under de långa tiderna, som för Anders ibland kan pågå i upp till tio minuter. Eftersom han ofta använder ND-filter behöver han även korrigera färgtemperaturen i bilderna som annars skulle bli för blåa. Han justerar detta genom att ställa in ett kelvintal som ger mer korrekta färger – i alla fall så som han upplever dem vid fotograferingen.

Du har många som följer dig på Facebook och Instagram, hur känns det?

– För två år sedan satte jag upp mål för mitt fotograferande och i dag har jag 16 000 följare på Facebook – det känns overkligt och jättehäftigt. Men när jag sitter ute i skogen tänker jag inte att på det, då handlar det mest om att jag är glad över att jag får vara ute och vandra och ta mig till platser som är helt underbara.

Går det att skapa spännande landskapsbilder överallt?

– Vissa platser är bättre än andra, även om jag har hittat miljöer i närheten av där jag bor – i Botkyrka. Men självklart är dramatiken vid Lofoten, vidderna i Jämtland och det kuperade landskapet vid Höga kusten att föredra. Sen finns det säkert landskap som är jättefina där jag inte har varit.

Anders har haft flera utställningar. I arbetet med dessa är det viktigt för honom att ha kontroll över alla bitar, därför gör han utskrifterna själv med hjälp av en storformatskrivare från Canon (Ipf6450). Anledningen till att han köpte den beror på ett tidigare missnöje kring en utskriftsbeställning.

– Jag skulle ta fram bilder för ett kontor och utskrifterna blev helt fel. De hade glömt att ställa in rätt färgprofil och då tänkte jag: »hur svårt kan det vara?«. Jag skaffade mig därför en egen storformatskrivare och tjänade snabbt in pengarna för den. I dag kan jag styra allt själv och erbjuda kunderna mer anpassade leveranser. Jag liknar det vid att arbeta i det gamla mörkrummet.

I arbetet med utskrifterna har Anders skaffat sig en stor kunskap kring hur olika papperssorter reagerar och även hur han lackar dem för att de ska skyddas från UV-ljus och vatten.

– Eftersom det är många hotell som beställer bilder är det viktigt att ha koll på beständigheten.

Reser och lär ut

Emellanåt genomför Anders även fotoresor med olika grupper av fotointresserade som vill bli bättre på landskapsfoto. »Det är fantastiskt roligt att lära ut«, säger Anders som bland annat har haft kurser på Lofoten. På dessa resor lär han varannan dag ut sina knep och där emellan får deltagarna öva själva, för att till exempel bli bättre på att upptäcka linjer som harmoniserar i landskapet.

– Alla hittar sina ställen och sina vinklar. Sen går vi igenom­ bilderna på kvällen – det är alltid lika kul att se hur alla löser uppgiften, säger Anders.