Skola

Backup på dina bilder: detta ska du tänka på – tips och skola

Gör backup innan haveriet – vi lär dig hur! Vilken lösning du väljer beror antagligen på hur viktiga bilderna är och hur mån du är om att de inte ska förstöras. Och varför inte ta tag i det idag – på "World backup day 2022".

Den 31 mars varje år inträffar World backup day, som från ett initativ från nätanvändare nu blivit dagen då alla ska känna sig lite säkrare, sova lite bättre – och veta att det finns en backup på alla bilder om haveriet inträffar. Så passa på att göra en backup i dag du också!

Ha eller inte ha kvar är frågan. Många som fotograferar sköter urvalet av bilder som ska sparas redan med kameran i handen, många andra behöver ta en titt på det de fångat i datorn innan de bestämmer sig – och vissa andra sparar allt. Vem du än är av dessa så behöver dina bilder på ett eller annat vis lagras, något som vanligtvis är på din dator som du använder för att redigera dina bilder.

Men sedan då? Datorn blir full, och då kommer även problemen med fylld hårddisk, panikinköpet av mer utrymme och de mindre genomtänkta metoderna för sparande av både viktiga och oviktiga data.

Allt om bildbackup

Om du känner igen dig i att ha flera olika externa hårddiskar liggandes här och där, lite minneskort här och där, några USB-minnen här och där – och syftet är för att spara dina alster – då är du ute på hal is. Anledningen till detta är att strukturen fallerar och därmed även bidrar till en ökad risk för att dina bilder någon gång inte går att titta på, av en eller annan anledning.

Inuti en hårddisk. Att lagra bilder idag är relativt lätt. Det gäller bara att veta fördelarna och nackdelarna med de val man gör. Väljer du det vanligaste lagringsmediumet för arkivlagring idag – den klassiska skivhårddisken (HDD, Hard Disk Drive) så ska du vara medveten om att de är fysiskt känsliga och förr eller senare blir utslitna – och kommer att gå sönder.

Det som kan gå fel

Digital data är mer levande än du tror. Faktum är att det finns noggranna uträkningar för hur stor risk det är för att data ska förloras. Även om det inte är något vi ska gå in närmare på här, så blir ändå kontentan att: förr eller senare händer det, vare sig du vill eller inte – och då gäller det att vara förberedd.

Elektronikens minnesfunktion i ett vanligt SD-minneskort håller enligt Sandisk i runt 70 år enligt en viss typ av uträkning och vid normal användning. Det är så klart en hel del år, men uträkningen tar inte fasta på mekanisk hållbarhet, alltså hur du hanterar kortet (används det så slits det mekaniskt), eller ett eventuellt fabrikationsfel som gör att det kanske bara håller i en vecka.

Dessutom finns en ökad risk för att något händer med kortet när det sätts i eller tas ur en kamera eller minneskortsläsare, något som kan få bilderna att bli oläsbara. Att långtidslagra bilder på ett minneskort är alltså inte optimalt, inte heller ur ett ekonomiskt perspektiv.

SSD. En hårddisk av SSD-typ (Solid State Drive) är dyrare per utrymme och har inte lika stor kapacitet som vanliga hårddiskar. Fördelen är att hårddisken är bra säkrad från exempelvis stötar, till skillnad från en vanlig hårddisk.

Förut var CD, DVD och Bluray bra alternativ till lagring, dels för att de var billiga, men även för att dess inbrända data inte gick att skriva över. Givetvis fanns nackdelar – risk för repor som gjorde skivan oläsbar, skador av fukt och ljus, och en inte allt för snabb läshastighet i jämförelse med andra alternativ som en hårddisk. Värst var det för de som lagrade allt de hade på skivor och stoppade in dessa i ett bankfack – efter 20 år blev de oläsbara eftersom de små gropar som bränts in förändrats över tid, med dataförlust som resultat. Trots den varsamma hanteringen.

Att lagra på en vanligt extern hårddisk är så klart bra, men även här finns problematiken med i- och urkoppling – saker kan gå snett. Och drar du ur kabeln av misstag kan mycket hända som inte får hända. En hårddisk av vanlig typ med roterande skivor (HDD) kan skadas och gå sönder helt om du tappar den i golvet. Men även om du är försiktig och har den liggande i ett skåp så är det inte säkert att dess data går att läsa efter ett antal år. Anledningen är att även magnetisk data förändras över tid genom en degraderingsprocess. Men en HDD är rent ekonomiskt en bra lagringsmetod. En hårddisk med minneskapslar (SSD) är i stort sett förskonad mot problem genom stötar, men har samma problem med vad som kan uppstå vid i- och urkoppling. Arkivlagring på en SSD är alltså säkrare, men även dyrare.

USB-minnen har ungefär samma problem som SSD fast värre, eftersom de är mindre, oftast skörare och används på ett mer temporärt sätt med fler i- och urkopplingar. Inte heller klockrent, alltså.

Men hur ska man då tänka?

USB. Långtidslagring på ett USB-minne är ingen höjdare. Används det ofta blir det utslitet och i- och urtagningar mot en dator medför risk för fel på filerna.

Vikten av backup

Den första frågan du ska ställa dig är hur jobbigt det är om något händer. Hur jobbigt skulle det vara om din dator går sönder, stjäls eller hårddisken pajar? Kanske en katastrof, eller så är det inte där du har dina viktiga data, eller så har du dina bilder på ännu ett ställe.

Så, hur jobbigt skulle det vara om din externa hårddisk går sönder? Har du alla dina bilder där, och bara där? Och hur viktiga är dessa bilder?

Tråkiga frågor, men den största problematiken för de som genererar personliga data i form av dokument, bilder och filmer är att de inte har någon som helst aning om hur man ska tänka. Man liksom bara producerar på, bygger vidare på ett arbetssätt man tycker fungerar.

Men frågan är om det är rätt väg. Det finns alltid problem som är oundvikliga, så det gäller att hitta rätt nivå för ens data, en nivå som är rimlig både tidsmässigt, kunskapsmässigt och prismässigt.

Den oskyddade och mest utsatta nivån är fotografen som tar bilder med sin kamera, för in bilderna till sin dator och sedan formaterar minneskortet i kameran. Här finns alltså bilderna nu endast på ett ställe – i datorn. Fel på nätdelen, oavsiktlig filradering eller överskrivning, filfel på hårddisken, felaktig avstängning, virus och trojaner, strömavbrott och mycket annat kan ställa till det här.

Minneskort. Ett minneskort kan hålla mycket länge – men är inte så billigt, lätt att tappa bort och dras även med samma problem som USB-minnen kan råka ut för.

Två viktiga nivåer av skydd

Den fotograf som har första nivån av skydd har ökat sina chanser att ha kvar data efter en oplanerad händelse avsevärt. Genom att ha alla dina bilder på ytterligare ett ställe, egentligen på vilket vis som helst, så är du skyddad mot många av de ovan nämnda problemen. På så vis kan du använda denna så kallade »backup«, denna extrakopia, för att återställa dina bilder vid en eventuell hårddiskskrasch. Givetvis finns här även problem – var befinner sig denna backup? I huset eller lägenheten? Om det blir inbrott? Brand? Och – är backuphårddisken en hårddisk som är inkopplad till datorn? Vad händer då när strömmen går eller datorn får virus? Ett smart drag här är att den inte hela tiden är kopplad till samma utrustning som du gör backupen ifrån.

Den fotograf som tänker ett steg till har den andra nivån av skydd. Oftast är man då insatt i problematiken med digital data, samt har förstått vikten av att kunna nå sina bilder och filmer i framtiden. Kanske är man arbetande fotograf med viktiga kunder, då fungerar det helt enkelt inte att säga att Windows kraschade eller MacBook:en blev stulen – det ingår att hålla koll på för proffset.

Denna fotograf har även en andra backup, ofta på ett helt annat ställe än där den första backupen befinner sig. På så vis är man skyddad från strömavbrott, strömspikar, åsknedslag, stöld, brand och i- och urkopplingsproblem.

Här finns flera lösningar, den mest arbetskrävande är den att förflytta en kopia fysiskt från ställe 1 till ställe 2. Den något dyrare är att ha ett abonnemang hos en online-tjänst för molnlagring, vilket innebär bra extra säkerhet, men oftast tröga hastigheter för dataåterställning. Den tredje lösningen är att gå ihop med en vän och försöka hitta en gemensam lösning på ett gemensamt backup-problem, och backupa sina filer mot varandras NAS:ar. Problemet här är att det ofta kräver kunskap för att få till, men kan vara ett billigt och bra alternativ om man har denna möjlighet.

Extern Hårddisk. En extern hårddisk är många fotografers val för att skapa backup. Fördelen är att man kan få hyfsat stor kapacietet till ett bra pris och att enheten är flyttbar och portabel. Nackdelarna är att hårddisken därför oftast utsätts för just förflyttningar och många i- och ursättningar, något som ökar risken för filfel. En extern hårddisk kan vara av både HDD eller SSD-typ, där den senare är att föredra.

En smart lösning

En bra start för att skapa både ordning och reda bland alla liggande bärbara hårddiskar, minneskort och USB-minnen är att samla alla bilder och filmer på en och samma plats. Arbetar man på en bärbar dator kanske man vare sig vill eller kan ha hela sitt arkiv på det då dyrbara hårddiskutrymmet, utan bara det man för tillfället arbetar med, för att sedan pytsa över det färdiga arbetet till ett arkiv.

Det är här som lagringsenheten som kallas NAS (Network Attached Storage) kommer in i bilden. Denna lagringsenhet fungerar ungefär som en extern lagringsenhet, men kopplas både in och nås via nätverket i stället för med USB. I enheten finns minst två fack för hårddiskar, antalet fack beror på modell.

Fördelen med att investera i en NAS är många. En stor grej är att du kan koppla upp den mot internet och därmed också nå den från kontoret, eller varifrån du vill – eller att dina eventuella vänner eller klienter når den för att hämta hem eller titta på bilder.

NAS:ar. En NAS kan vara ett bra skydd mot ett hårddiskhaveri – men är ingen backup i sig. Andra fördelar med en NAS är att det är enkelt att expandera utrymmet och att man kan nå sina bilder via internet.

En annan stor fördel har med att skydda sig mot ett problem som hårddiskar dras med, nämligen att de kan gå sönder. Genom att använda minst två hårddiskar får man möjlighet till så kallad »redundans«, vilket innebär att en hårddisk kan gå sönder utan någon data förloras. Det tillgängliga lagringsutrymmet blir då som den minsta hårddisken av de två men på så vis är man säker mot EN hårddiskkrasch – vilket är mycket bättre odds än om man bara har en hårddisk.

Men viktigt att komma ihåg är: att ha en NAS med tolerans för diskfel är ingen backup i sig – du måste ändå ha dina bilder och data på ett annat ställe för att ha en riktig backup. Och för att du ska bli riktigt säker behöver du ha dina data på minst tre separata lagringsenheter, varav dessa ligger på minst två separata ställen.

Tyvärr är man inte säker mot brand eller stöld, men dagens NAS-system har vanligtvis smarta funktioner som kontrollerar hårddiskarnas hälsa, meddelar om något är konstigt, samt möjligheten att själv laga fel i filer och på filsystemet – något som inte går av sig själv på exempelvis ett havererat minneskort eller en hårddisk som råkade gå sönder när kabeln lossnade från datorn. En NAS är alltså i sin design bättre förberedd på oplanerade avstängningar som ett strömavbrott, även om man kan utöka den säkerheten med en så kallad UPS (Uninterruptible Power Supply) som i grunden är ett batteri som slår in vid strömavbrott och tillåter en korrekt avstängning av exempelvis en NAS.

Dessutom är processen smidig om (många menar att det är en fråga om när, snarare än om) man nu råkar ut för ett diskhaveri, eftersom det bara är att ta ut den trasig hårddisken och sätta i en ny – och allt är säkert igen efter att systemet byggt upp sig igen.

Med en NAS finns möjligheten att montera flera hårddiskar för att utöka utrymmet. Här ser vi en Drobo 5C med fem hårddiskar.

Ytterligare en fördel är att en NAS med fler hårddiskfack än två möjliggör en smidig expansion av utrymmet när NAS:en blir full. Då är det bara att montera en till hårddisk och vips så har du mer utrymme, på samma enhet, utan att dina gamla data påverkas.

Dagens NAS:ar har massor av olika intressanta funktioner, allt från olika appar som går att installera för olika funktioner, till möjligheten att skapa sitt eget digitala moln, filsynkningar och möjligheten till att använda den som en mediaserver för att lagra sina filmer och se dessa på en uppkopplad tv.

För dig som fotograf finns möjligheten att göra en hel del roliga saker om du kopplar upp NAS:en mot internet: du kan dela med dig av dina bilder till vänner, skapa och ha din egen hemsida, låta klienter välja och ladda hem eller beställa bilder, lagra bilder du tar i utlandet direkt på din NAS, synka eller backupa filer och bilder från din mobiltelefon, nå alla filer från hela världen och mycket, mycket mer.

Ett exempel på några av alla de appar som går att installera på en NAS, här en QNAP: allt från backuplösningar, webbsajt-plattformar, nedladdningsprogram och andra verktyg. Utbudet är stort.

En eventuell nackdel med en vanlig NAS är att du som snabbast kan nå dina filer i 1 gigabit (nätverket), vilket ofta är långsammare än om du har bilderna lokalt på din dator. Men för den som arbetar med NAS-lagringen för sitt arkiv brukar detta spela mindre roll, då det handlar om lagring snarare än aktivt arbete (eftersom man då nästan alltid arbetar med sitt material på den aktuella datorn).

Även om du nu redan lärt dig hur det fungerar med backup så är en NAS inte en backup-lösning i sig – den så kallade redundansen gör sitt till för att förhindra dataförlust om en hårddisk går sönder, men likväl kan man av misstag radera filer eller mycket annat gå fel. Se därför till att alltid ha minst en extra kopia av dina data – det är denna som är din riktiga backup!

Så ska du tänka

Slutsatsen blir att om man vill vara riktigt säker, ska man följa den så kallade 3-2-1-regeln: ha dina data på minst tre separata lagringsenheter, varav dessa ligger på minst två separata ställen, och minst en av av dessa kopior är lättillgänglig att nå vid en eventuell dataförlust om du har ett behov av att snabbt nå dina filer.