Åtta steg till färdig fotobok

1. Kom igång. Har du någon gång tänkt att du ska göra en fotobok? Kanske har den tanken slagit dig flera gånger, men bilderna har ändå alltjämt blivit liggande på din dator – i tryggt förvar långt från alla betraktares ögon. Om du känner igen dig är du med stor sannolikhet inte ensam. Många tycks ha svårt att komma till skott när det gäller att skapa en fotobok. Bildarkiven växer och projektet med en fotobok känns allt mer avlägset. Det blir till slut ett för högt berg att bestiga.

Första steget till att verkligen göra en bok, är att sätta igång. Med andra ord: börja i dag! Men det finns ett problem. Så länge du har en idé om att du ska göra någon slags retrospektiv över dina senaste fem år av bildskapande, då kommer du aldrig att lyckas ta det första steget. Det gäller istället att börja i det lilla – i något som är mer hanterbart. Kanske en bok om senaste semesterresan eller om helgen då du och kompisgänget åkte till Mantorp för att se finalen i STCC, för att nämna ett par exempel.

2. Vad är grejen. Innan du börjar skapa en fotobok bör du ställa dig frågan »vad är grejen med boken?«. Varför gör du den, och för vem? Att avgränsa ditt projekt är ofta en väg till framgång. Det underlättar både för dig själv och betraktaren. Du vet på så sätt vilka bilder du ska utgå ifrån och vilka du inte ens behöver bry dig om. Är det en fotobok om semesterresan är det den mappen du ska börja botanisera i, inte den med bilder från kusinens bröllop.

För betraktaren blir det även lättare att ta till sig innehållet i fotoboken om det finns en röd tråd. Jämför med den här artikeln: om den istället för att bara handla om fotoböcker även skulle ge dig tips kring att skapa foto­tavlor, då blir du garanterat förvirrad och tycker att jag svävar bort från ämnet.

Om du under produktionen av din fotobok inte kan svara på frågan »vad är grejen?«, då har du inte lyckats avgränsa dig tillräckligt eller hittat ett tema som det går att bygga en bok kring. Blir ditt svar väldigt luddigt kommer slutresultat bli likaså. Det blir svårt för betraktaren att förstå vad syftet med fotoboken är.

Tipset är alltså att hela tiden konkretisera och skala av.

3. Välj bilder. I stort sett alla fotoboks­tjänster har möjligheten att snabbt sätta ihop en bok med de bilder du laddar in i systemet. Det kan liknas vid att du häller bilder i en tratt och ut i andra ändan kommer det en bok, där dina bilder automatiskt har placerats på sidorna. Om du ens överväger att göra på detta sätt är mitt råd: förkasta genast idén. Det blir inte bra! Enkelt kan det tyckas, men slutprodukten blir själlös utan någon som helst logik och röd tråd – det som är så viktigt för att det ska bli en spännande och tilltalande fotobok. Din kreativitet slår en algoritm med hästlängder – jag lovar.

Mitt tips till dig är att du istället börjar med att titta igenom alla bilderna från semesterresan, om det är den boken du ska göra. Använd gärna ett program där du enkelt kan sortera bland dina bilder, såsom Lightroom eller Bridge. Markera de bilder som du tycker är kvalitativa, vilket till exempel kan innebära att de har en tilltalande komposition, ett intressant innehåll eller ett historiskt värde för dig personligen.

När du har gjort ditt urval skriver du ut alla bilderna, som om de ska vara kort i en kortlek. Alltså inga stora format utan något som är mer behändigt. Ta gärna hjälp av köksbordet eller kanske ännu bättre – golvet i vardagsrummet. Där lägger du ut alla bilderna för att få en överblick.

Nu är uppgiften att hitta en bra ordning för hur bilderna ska presenteras i boken. Med en sträng av bilder över ditt vardagsrumsgolv blir det lätt att snabbt flytta runt samt lägga till och ta bort bilder. Det senare är inte minst viktigt – att våga »mörda« bilder, oavsett hur mycket du gillar dem. Om du inte sållar kommer det stora antalet att solka ned boken. Det blir för många bilder helt enkelt, och guld­kornen syns inte på grund av allt det medelmåttiga.

4. Skapa en berättelse. Det är först när dina bilder når betraktaren som det verkligen händer något med dem. Det är då känslor uppstår och bilderna blir levande. Men vilka känslor vill du väcka? Det beror förstås på hur du presenterar bilderna i din bok.

Se det som att du skapar en berättelse, där bilderna du har framför dig tillsammans bygger upp en historia – till exempel den om din semesterresa. När betraktaren tar del av dem, från den första till den sista, ska den personen inte bara ha fått en upplevelse av din resa utan även tyckt att det varit underhållande att titta i boken. Men för att nå dit krävs det lite tankemöda.

Ett sätt att bygga upp historien är att göra det kronologiskt. Du visar bilderna i en ordning som mer eller mindre överensstämmer med hur dina semesterdagar förlöpte. Ett helt okej sätt, men samtidigt en aning sövande. Risken är stor att betraktaren blir uttråkad när hen upptäcker att dag sju av din semester påminner väldigt mycket av hur det såg ut under dag fyra, fem och sex.

Då kan det vara bättre att skapa olika kapitel i boken, utifrån olika teman. Till exempel att du samlar badbilder i ett kapitel, vandringar i bergen i ett annat och vacker arkitektur i ett tredje.

Men kanske mest spännande är det när fotoboken verkligen har formen av en berättelse, där betraktaren fångas av historien som fördjupas alltmedan hen tittar på bilderna för att slutligen nå klimax. Ungefär på samma sätt som när man läser en roman eller tittar på en film.

Resan till Mantorp med de motorintresserade vännerna skulle passa bra i den här formen, med förberedelserna och förväntningarna, tävlingarna som drar igång och spänningen inför hur det ska gå för den ­specifika föraren som ni följer. När guldjakten är över och rätt förare står överst på prispallen blir det som ett klimax i fotoboken, att få se vännernas glädjevrål. Eller så är klimax något helt annat, som när ni efter enträget letande till slut hittade ståndet som sålde öl. Det finns alltid olika historier att berätta, beroende på vilken vinkel du väljer.

5. Variera utsnitt och motiv. När du står i ditt vardagsrum med alla bilderna från Mantorpsresan på golvet, gäller det alltså att hitta den ordning som skapar en spännande historia. Men även det mer formmässiga är bra att beakta. Att du varierar olika typer av bilder, både översiktsbilder och närbilder. Ibland kanske du har fokuserat på att fånga det fartfyllda som hände på banan, andra gånger var det »hänget« vid sidan av som du riktade kameran mot. Att i fotoboken ha olika bilder skapar växlingar i tempot som gör helheten mer intressant för betraktaren. Även det går att likna vid en film, där olika bildutsnitt och händelser driver historien framåt. Det behöver inte alltid vara enorma förändringar, även mer subtila variationer kan vara spännande.

Tänk även på att de bilder som du först inte upplevde som de bästa, ändå kan bli användbara när du ska sätta ihop en serie av flera bilder. I historien kanske de passar in alldeles perfekt, även om de som enskilda bilder inte riktigt tycks hålla måttet. I en fotobok är det hela serien av bilder som är det intressanta.

Om du vill lära dig mer specifikt om just design av fotoböcker, rekommenderar jag dig att läsa en av mina tidigare artiklar: »Grunderna i layout: Så skapar du en snyggare fotobok«. Ett grundläggande designtips är dock att hålla igen och göra det enkelt. Om du i layouten stoppar in för många »effekter« är risken att det tar fokus från det viktiga – bilderna.

6. Gör en dummy. När du har valt vilka bilder som ska ingå i din bok är det dags att skapa den. Antingen direkt i det program som tillhandahålls av företaget som trycker fotoböcker, eller i ett mer avancerat layoutprogram om du vill kunna ha mer kontroll över processen. Men om du saknar erfarenhet av att layouta, rekommenderar jag dig att du använder fotobokstjänstens eget program.

Det finns i dessa nästan alltid färdiga ­mallar att utgå ifrån, vilka vid enstaka tillfällen är acceptabla men desto oftare tyvärr är alltför överbelamrade i sin layout. Välj då hellre en ren mall, som tillåter dig att styra mer över utseendet.

När du är klar med din layout tycker jag att du ska skriva ut sidorna, för att sätta samman dem som en bok. Att göra en dummy är ett effektivt sätt för att få en upplevelse av hur det är att bläddra i boken. På en datorskärm blir det aldrig riktigt samma sak. Var inte heller rädd för att visa din dummy för någon annan, som får ge dig synpunkter. Än finns det chans att göra förändringar. I samtal med en utomstående kanske du upptäcker att någon bild saknas, eller att bilden på sidan sju inte alls passar in i sammanhanget.

Med dummyn i handen blir det också tydligt om någon av bilderna sticker ut på grund av att du gett den en helt annan färgton i redigeringen. Då kan du gå tillbaka och »fixa till den«, så att den harmoniserar mer med det övriga materialet.

7. Skicka till tryck. Boken är färdig­layoutad och det är dags att trycka på knappen. Som tur är håller de flesta tjänster bra kvalitet så du behöver inte vara orolig för att ha valt fel. Men om du är riktigt noga med resultatet finns det vissa som erbjuder dig mer kontroll, såsom Crimson där du kan ladda ned färgprofiler och få ett provtryck. Andra som trycker fotoböcker är bland annat Photohome, Fotoklok, Önskefoto och Blurb.

Ett tips för dig som vill skapa mer av ett magasin, med ungefär samma känsla som när du håller Kamera Bild i handen, kan jag till exempel rekommendera MagCloud. Där kan du ladda ned mallar att utgå ifrån, men även skapa från grunden i program som Indesign eller Publisher. När du är klar sparar du PDF-sidor som du skickar till tryck. Fördelen med den här typen av produkt är att den inte är så kostsam, även då du trycker flera exemplar på en gång. Ett bra sätt för dig som vill kunna dela med dig av din fotobok, eller snarare fotomagasin, till andra.

8. Visa för familj och vänner. Nu är det bara det roliga kvar. Att visa din bok för familj och vänner. Låt den ligga framme så att det blir enkelt för andra att ta del av dina bilder. Eller ta med boken när du ska besöka någon. För det är ju när betraktaren ser dina bilder som det händer något med dem – de blir levande!