Lag & Upphovsrätt
”Får jag fotografera vad och vem som helst i staden?”
Många fotografer ger sig ut på stadens gator för att fotografera – men vad gäller när man fotograferar på allmän plats? Får man fotografera vem som helst? Vad säger GDPR om fotografering och publicering av bilder från allmän plats – och vad säger lagen? Kamera & Bild ger dig svaret.
När starten går för Stockholm Fotomaraton är det upp till dig som deltagare att försöka tolka tävlingens olika teman på bästa sätt. Motiven söker du längs stadens gator, torg och grönområden under dygnets alla timmar. Men är det fritt fram att fotografera var som helst? Eller finns det några platser där det är förbjudet att fotografera?
På allmän plats är det i väldigt stor utsträckning tillåtet att fotografera vad och vem som helst. Det är enbart fyra områden där det enligt lagen är fotoförbud. Vi reder ut vad som gäller för dig som fotograf.
Låt oss titta närmare på dem:
1: Domstolar
Det är förbjudet att fotografera i domstolar, där lagen sedan 70 år tillbaka har satt stopp för fotografering inne i rättssalen under pågående sammanträde. Sedan 2019 är det även förbjudet att fotografera in i rättssalen, alltså att stå vid tröskeln och fotografera när dörren öppnas under ett sammanträde. Däremot är det i domstolars allmänna utrymmen, såsom väntrum, okej att använda kameran.
2: Skyddsobjekt
Om du hamnar vid något som klassas som skyddsobjekt är det förbjudet för dig att ta några bilder – om skyddsobjektet samtidigt har ett fotograferingsförbud. Detta markeras tydligt med en överstruken kamerasymbol på förbudsskylten. Alla skyddsobjekt har inte per automatik »avbildningsförbud«, som det kallas i lagen. De flesta har enbart ett tillträdesförbud, och i sådana fall är det fortfarande tillåtet att fotografera – så länge du befinner dig på allmän plats.
Exempel på skyddsobjekt med ett förbud mot att göra avbildningar, är militära anläggningar, statsministerbostaden och Haga slott.
3: Kränkande fotografering
Du får inte i hemlighet och utan tillstånd fotografera någon som befinner sig i ett utrymme av privat karaktär såsom omklädningsrum, toalett eller liknande utrymme – det är brottsligt enligt lagen om kränkande fotografering. Men alla tre kriterierna måste vara uppfyllda samtidigt för att det ska vara ett brott mot lagen.
Att du som fotomaran-deltagare i hemlighet skulle fotografera någon som halvt avklädd befinner sig i ett omklädningsrum kanske inte är så troligt. Men det finns en situation då lagen om kränkande fotografering kan bli aktuell även för dig som letar motiv längs stadens gator. För även om du på allmän plats har rätt att fotografera byggnader, kan det under vissa omständigheter ändå anses att du begår ett brott om du riktar kameran mot en bostad samtidigt som någon syns i ett av fönsterna. Då skulle det kunna bli fråga om kränkande fotografering – att du ägnar dig åt smygfotografering av en privat miljö (vilket en bostad räknas som). Men då ska personen inte var medveten om att du står ute på gatan och fotograferar. Tittar personen däremot ut genom fönstret och ser att du står där med kameran i högsta hugg, då sker inte längre din fotografering i hemlighet och därmed är det inte fråga om kränkande fotografering.
Ett ögonkast hit eller dit kan alltså avgöra, vilket kan tyckas märkligt. Men så står det i alla fall i lagen, som kan vara bra att ha koll på om du fotograferar en byggnad.
En person som däremot befinner sig i sin trädgård får »räkna med att andra iakttar en och också tåla att man blir fotograferad«, som det står i förarbetena till den här lagen. Det betyder att du inte behöver ta hänsyn till om någon ligger och solar framför huset för att kunna fotografera det från allmän plats. Fast hänsyn hör förstås till vanligt folkvett, men du gör hur som helst inget olagligt genom att ta en bild av huset – inklusive solande människa.
Står personen däremot och byter om i sitt sovrum utan fördragna gardiner, då är det en annan femma.
4: Privat mark
Det är inte tillåtet att gå in på någons tomt för att fotografera. Det är ett hemfridsbrott att olovligen tränga sig in i någons trädgård eller på en gårdsplan. Dessutom behöver du ett tillstånd från ägaren för att få fotografera på dess privata mark.
Men det senare behöver inte alltid gälla, eftersom privat mark även kan vara platser dit du är välkommen. Såsom en galleria. Så länge du på en sådan plats inte blir upplyst om att det råder fotoförbud bör det inte finnas några hinder för dig att ta fram kameran. Däremot om galleriägaren har satt upp anslag om fotoförbud, eller muntligen informerar dig om det, är det inte längre tillåtet att knäppa några bilder. Den som har bestämmanderätten över ett område kan sätta upp regler för besökarna, vilket kan vara allt från ett förbud mot att äta glass till att fotografera.
Men notera att du inte begår något brottsligt om du i en galleria väljer att fotografera, trots att det finns ett fotoförbud. Detta har nämligen ingenting med straffrätt att göra. Däremot har ägaren rätt att slänga ut dig från gallerian om du inte följer reglerna.
Annars fritt fram
Inom dessa fyra områden råder det alltså enligt lag fotoförbud. Annars är det fritt fram. Du som deltar på Stockholm Fotomaraton får med andra ord fotografera i stort sett var som helst, och vad och vem som helst. Men du kommer säkert stöta på människor som är av en annan uppfattning, som kanske säger »här är det inte tillåtet att fota« eller »du får inte ta bilder på mig«.
Så låt oss därför titta närmare på några ytterligare scenarier:
5: Människor
På allmän plats är det fritt fram att fotografera människor som befinner sig där. Du behöver inte fråga om lov först. Men den du fotograferar kanske påstår att du behöver få hens samtycke enligt GDPR: EU-lagen som styr över hur personuppgifter får hanteras, och där bilder inkluderas i begreppet personuppgift. När lagen introducerades 2018 tycktes många tro att det alltid krävdes ett samtycke innan man fotograferade en person, men så är det inte. Det finns gott om undantag i GDPR.
Bland annat undantas lagar kring yttrande- och informationsfrihet. I Sverige innebär det att all behandling som omfattas av Tryckfrihetsförordningen (TL) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) faller utanför GDPR. Men även behandling av personuppgifter som sker utan koppling till TF och YGL undantas om ditt syfte är journalistiskt, konstnärligt, litterärt eller akademiskt skapande.
För dig som gatufotograferar är det ordet »konstnärligt« du ska ta fasta på. Så länge du ägnar dig åt detta, är GDPR inget du behöver anpassa dig till när du sedan vill publicera dina bildresultat på till exempel sociala medier.
6: Känsliga situationer
På vissa platser eller i vissa situationer kan det uppfattas som känsligt att fotografera. Som på en badplats där människor tar ett dopp i det blå och lapar sol – iförda endast bikini eller badshorts. Att fotografera där resulterar sannolikt i en del arga blickar, trots att det inte är förbjudet. Badstränder i Sverige är i de allra flesta fall offentliga platser, åtminstone kommunala badplatser, och därmed är det fritt fram för dig att fotografera.
Men även om det är tillåtet för dig att fotografera på en offentlig plats kan bilderna i ett senare skede skapa problem för dig om du publicerar dem.
Olaga integritetsintrång är en lag att ha koll på, eftersom den handlar om spridning av integritetskänsliga uppgifter. Nakenbilder räknas hit. »Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida bild på någons helt eller delvis nakna kropp döms för olaga integritetsintrång till böter eller fängelse i högst två år« står det i lagen.
På en badstrand är det ju precis vad människor är: delvis nakna. Betyder det att du begår ett brott om du publicerar en sådan bild på till exempel Instagram?
Nej, det räcker inte för att publiceringen ska vara olaglig. Dina avsikter spelar roll.
En passus i lagen förtydligar hur den ska tolkas: »om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör«. Du måste alltså medvetet vilja skada personen du har fotograferat genom att till exempel lägga ut en nakenbild av hen på Instagram, för att kunna dömas för olaga integritetsintrång. Men har du inte något uppsåt att vilja skada går det bra att publicera en bild av en halvnaken badgäst.
Spridning av bilder som kan kopplas till någons sexualliv och hälsotillstånd är sådant som också ingår i olaga integritetsintrång, även bilder där någon befinner sig i en mycket utsatt situation.
7: Andras bilder
När du fångar dina motiv under Stockholm Fotomaraton kanske du råkar få med någon annans bild i bakgrunden av din egen, som när ett fotografi visas på en vägg. Har du då begått ett upphovsrättsligt intrång, om du sen skulle välja att sprida din bild på till exempel sociala medier?
Nej, inte enligt paragraf 20 a i upphovsrättslagen. Där står det att du får sprida en bild där någon annan upphovspersons verk »förekommer i bakgrunden av eller annars ingår som en oväsentlig del av en bild«. Det brukar kallas för bild-i-bild-undantaget, och betyder att du i sådana situationer inte behöver ha ett tillstånd för att få publicera din bild. Men då ska den andres bild inte ha någon framträdande roll, utan mer fungera som rekvisita i bakgrunden. Eftersom du inte har haft för avsikt att sprida ett exemplar av detta verk ska det vara okej att lägga upp en sådan bild i sociala medier. Men om din bild istället tydligt visar den andres verk kan det vara ett upphovsrättsintrång.
8: Reklam
Till sist, ytterligare en sak för dig att tänka på efter att du har tävlat: Även om det på allmän plats är fritt fram att fotografera människor som befinner sig där, är det inte tillåtet att använda en sådan bild i kommersiell marknadsföring – om bildens innehåll pekar ut en viss person. Då måste näringsidkaren först få ett godkännande från personen som du har fotograferat innan bilden kan användas i reklam. I sådana sammanhang äger vi alla rätten till våra ansikten, och rätten att bestämma om vi vill figurera i en kommersiell annons.
Läs även
-
”Får jag fotografera byggnader?”
-
”Får jag fotografera människor på en badstrand?”
-
”Får jag fotografera vid en olycksplats?”
-
”Får jag fotografera någon annans bild – och sprida den?”
-
”Får jag upphovsrätt till bilden om mitt ansikte syns i den?”
-
”Får jag marknadsföra mina bilder utan samtycken från de avbildade?”
-
”När måste jag söka tillstånd för att få sprida drönarbilder?”
-
Upphovsrätt för bilder – 30 vanliga frågor och svar
-
Kamera & Bild PLUS – fotografens bästa medlemskap