Förläng dagen med lång slutartid

Så här i oktober börjar dagarna bli kortare och kortare, helt plötsligt har sommarnätternas ljusa timmar förvandlats och förskjutits så att de nu inträffar under sen eftermiddag. Som fotograf kanske du suckar över att behöva vrida upp iso-talet redan innan middagen ska ätas. Men sura inte ihop alldeles. Se det istället som möjligheter för att fotografera lite mer kreativt!

Mindre ljus kräver så klart längre slutartider eller större bländare. Men när höstmörkret sätter in ordentligt så räcker inte ens de ljusstarkaste f/1,2-gluggarna till. Då kräver kameran att du förlänger slutartiden. Det enklaste sättet att göra det på är så klart att låta kameran vara i automatläget och låta den sköta sig själva. Vill man ta det hela ett steg till så ställer man den i a eller s-läget (de kan även heta av, sv och så vidare, beroende på kamera), då väljer du bländare och kameran slutartid, eller tvärtom. För den som vill ha total kontroll är det så klart det helt manuella läget som gäller. Det är också bland de enklare lägena att använda om man är ute efter en speciell effekt eftersom det kan vara svårt att lura kameran att exponera precis som du vill. Med en digitalkamera kostar ju inte heller varje exponering något så det är bara att knäppa på och justera vart efter för att få fram rätt effekt.

Hjälpmedel

Långa slutartider passar lite olika bra inom olika typer av fotografi. Men de kan med fördel användas vid de flesta sorters fotografering om man bara tänker efter lite. Givetvis finns det ett par hjälpmedel som man kan kombinera sina långa slutartider med så att det blir bättre bilder. Det första problemet som uppstår när man vrider upp slutartiden är ju så klart att risken för skakningsoskärpa ökar markant. Är man stadig på handen och fotograferar med korta brännvidder kan man klara sig ner till ganska långa slutartider. Men sen blir även den som är riktigt stadig på handen missnöjd med skärpan. Det första man tänker då är att man behöver ett stativ, och givetvis är det oftast den enklaste och smidigaste lösningen. Men man måste inte ha ett stativ för att prova på, du kan luta kameran mot en sten, ett räcke, ett träd och så vidare. Men det begränsas så klart dina kreativa möjligheter eftersom du måste fotografera från en punkt där du har ett stöd.

Det andra ganska självklara hjälpmedlet mot mörkret är så klart en blixt. Fast, nej tänker du vi skulle ju lära oss använda långa slutartider. Då vill man ju inte ha blixt. Men att kombinera blixtar och långa slutartider kan ge riktigt spännande resultat där delar av bilden blir skarpa och delar av den blir härligt suddiga. Här går det att experimentera fritt. Mer specifika tips kommer vid varje bildexempel.

Problem med långa exponeringar

Tyvärr är det inte bara guld och gröna skogar med långa slutartider. En av nackdelarna, som i och för sig inte blir ett problem förrän man använder förhållandevis långa slutartider, är att sensorn utvecklar värme när den är på, alltså tar emot ljus och omvandlar det till elektroniska signaler. Ju längre slutaren är öppen ju varmare blir sensorn, och ju varmare sensorn blir ju mer brus blir det i bilden. Kameror brukar ha en brusredcuering som går igång om man väljer en lång slutartid, denna kan ibland ta bort en del detaljer i bilderna vilket inte alltid är önskvärt. Det kan därför vara bra att kolla när din kamera slår igång sin brusreducering. På de flesta kameror kan man stänga av reduceringen vilket låter dig välja själv om du vill använda den eller inte.

En annan svårighet är att kamerornas ljusmätare ofta får svårt att mäta när det blir väldigt mörkt. Därför kan det bli lite »hit and miss« när man ska ställa in slutartiden i mörka miljöer. Men eftersom det inte kostar något utöver din tid att ta några testbilder så gör det inte så mycket om det krävs ett par testrutor innan du får till rätt slutartid.

Tekniker för oskärpa

I stort sett finns det två olika sätt man kan utnyttja oskärpa på ett kreativt sätt i din bild. Om vi generaliserar väldigt grovt. Antingen är ditt huvudmotiv skarpt, eller så är huvudmotivet oskarpt och miljön runt omkring skarp. Använder du en lång slutartid är det dessa två begränsningar du har att jobba med. I alla fall om något element i din bild rör på sig.

För att få huvudmotivet skarpt måste du antingen se till att det inte rör på sig eller så måste du se till att följa med motivet med kameran. En så kallad panorering. Beroende på hur snabbt ditt motiv rör sig får du välja en snabb eller långsam slutartid. Ju snabbare hastighet på motivet ju snabbare slutartid. Och givetvis tvärtom. Att panorera är lättare om du har ett förhållandevis vidvinkligt objektiv eftersom du då har bra översikt över bilden, i början kan det vara bra att börja där så att man inte blir allt för frustrerad när man inte når toppresultat på en gång, för helt enkelt är det inte. Ju bättre precision du får i din panorering ju tajtare utsnitt kan du använda.

Om du istället inte vill att ditt huvudmotiv ska vara skarpt är det ganska enkelt att ordna. Ställ kameran på ett stativ och se till att ditt huvudmotiv rör sig. En bra slutartid att börja på om ditt motiv rör sig i ungefär samma hastighet som en joggande människa är runt 1/60. Rör motivet sig långsammare får du sänka slutartiden. Om det handlar om vatten så blir det allt mer mjukt och formlöst ju längre slutartid du har. Här finns det ingen övre gräns så länge du inte överexponerar.

Lång slutartid för att rensa

Har du sett bilder på tomma gator och öde städer är det inte helt omöjligt att de är tagna med långa slutartider. Den långa slutartiden hjälper nämligen till att sudda bort de spår av allt som rör sig. Problemet uppstår när man vill fotografera och det är så pass mörkt att bilarna har sina lysen tända. Lamporna ristar djupa ljusspår i bilderna som är svåra att göra sig av med. Det bästa är därför att försöka ta dessa bilder under dagen och använda neutrala gråfilter för att minska mängden ljus som släpps in i kameran. Detta för att få en så lång slutartid som möjligt. En sen eftermiddag innan det blivit riktigt mörkt och bilarna tänt sina lysen kan du dock lyckas ändå, även utan filter. Sänk ditt iso så långt det går och ställ kameran på ett stativ, ställ in den minsta bländaren som är möjligt vilket ger dig en så lång slutartid som möjligt.

Naturfoto

Här är långa slutartider inget som man höjer ögonbrynen åt. Naturfotografer, kanske främst landskapsfotografer, jobbar ofta i dåligt ljus och för att hålla bruset stången är det ofta långa slutartider istället för höjt iso som gäller.

De korta slutartidernas slagfält handlar här snarare om djurfotografering. Landskap och makro kan visserligen ibland må bra av korta slutartider, men eftersom de är mer lättregisserade än vilda djur är det inte riktigt av lika stor vikt. Givetvis med vissa undantag.

Det mest klassiska att fotografera med lång slutartid i naturen är ju vatten. Vatten är ofta i rörelse vilket gör det tacksamt att fotografera med lång slutartid. Både vågor och strömmande vatten kan ge trevliga effekter.

En annan klassiker är ju att använda en lång slutartid, ställa kameran på ett stativ och dra kameran upp och ner medan slutaren är öppen. Gärna i en björkskog, det ger en surrealistisk effekt och bilden liknar mer en målning än ett fotografi. Även när vinden får träd och annat rörligt att röra på sig kan det ge snygga effekter i kombination med att vissa element i bilden är stilla. Då blir det lite som när vattnet rör sig över fasta föremål.

Porträtt

Långa slutartider är kanske inte det första man tänker på när man tänker porträtt. Men det är, som med så mycket annat, när man tänker utanför boxen som man får nya idéer och kommer ur gamla hjulspår. Med hjälp av ett stativ kan man utnyttja bland annat trafiken för att få en fartig bakgrund. Problemen här uppstår oftast i att man vill ha, eller tvingas använda så pass långa slutartider att det kan vara svårt för modellen att stå blickstilla. Vill man kan man då använda sig av en blixt för att frysa modellen men låta bakgrunden bli suddig. Kanske inte något man ska göra i trafiken dock.

Sportfoto

När fotograferar sport är det lätt att fastna i det inkörda hjulspåret att utövaren ska vara knivskarp och därför pressar man sensorn för at få korta slutartider trots att ljuset gjort sitt för länge sedan. Men om man istället funderar på vad man kan göra med en längre slutartid så kan man få lite mer oväntade och kreativa bilder. Rörelseoskärpa kan, utnyttjad rätt, ge en känsla av fart och rörelse som förstärker känslan i bilden. I de två bilderna vid sidan av här har jag i ena fallet använt mig av en rot som stöd och haft en förhållandevis kort slutartid, runt 1/30. dels för att få cyklisten att bli lite lagom utsuddad men ändå bibehålla sin form så att man förstår att det är en cyklist. Men också för att jag skulle kunna hålla kameran stilla under exponeringen.

Den andra bilden är lite mer komplicerad Där har jag ställt kameran på ett stativ eftersom slutartiden låg någonstans runt 20 sekunder. Cyklisten fick cykla över den lilla bron och när han var där jag ville utlöste jag en blixt manuellt med handen. Eftersom jag hade blixten rakt framför cyklisten fick jag sträcka in handen framför cyklisten och slå blixten i ögonen på den stackaren, för att sedan snabbt flytta bort blixten från hans väg.

Låt fantasin skena

Eftersom man i vanliga fall är ute efter så skarpa bilder som möjligt är det lätt att man inte vågar experimentera med långa slutartider. Därför kanske du missar en av de mest kreativa sidorna av fotografering. Långa slutartiden öppnar upp möjligheter för dig som vill kunna vara mer lekfull och konstnärlig i ditt fotograferade. Tänk på att det egentligen inte finns något rätt eller fel, så länge ingen betalar dig för att fotografera en viss typ av bilder är det upp till dig vad du tycker är bra.