Att kombinera händelser med estetik

Peder Sundström har rest världen runt och fotograferat extremsportare – skidåkare som kastar sig ut för stup eller löpare som trotsar öknens hetta. Men Peder vill inte kalla sig för en äventyrsfotograf, hans bilder ska vara intressanta även utan det extrema i innehållet. Det är formen som är det viktiga.

– Foto och form har samma språk. För mig är det viktigt att ta medvetna bilder, där jag i förväg modellerar upp fotot i mitt huvud för att försöka se den färdiga bilden och vad som kan tänkas bli bra.

Peder är även formgivare och har flera års studier i formgivning och konsthistoria bakom sig. De olika rollerna berikar varandra tycker han.

– En bra fotograf berättar något med sina bilder samtidigt som de är estetiskt tilltalande. Det klassiska synsättet med fotografi är att berätta vad som händer, som ett historiskt bevis. Men jag vill även att bilden ska vara som stimuli för ögat, något som gör att jag fastnar i bilden.

Tittar mycket i periferin

När Peder fotograferar börjar han ofta med att städa upp i bilden för att skapa ordning och reda. Det gör han genom att titta mycket i periferin för att se vad som händer ute i kanterna.

– Det gäller att man plockar bort saker som inte ska vara med i bilden. Och då följer det ganska naturligt att man börjar tänka på formen, hur jag får en bra komposition.

Peder jobbar helst med fasta brännvidder, vilket han tycker är stimulerande för kreativiteten. Då blir han tvungen att röra sig mer och kanske även upptäcker nya bildutsnitt.

– En normalzoom på 24–70mm skapar lätt en lathet hos fotografen som inte gynnar den estetiska kvalitén, säger han.

Ser bortanför händelsen

Steg två i Peders fotografering handlar om att tänka på djupet. En bild är till skillnad från verkligheten tvådimensionell och platt, därför blir det extra viktigt att förstärka djupeffekterna och arbeta med förgrund kontra bakgrund.

Om Peder fotograferar en skidåkare så brukar han försöka se bortanför själva händelsen eftersom det bara är en dimension av bilden. Han förklarar att ett bra innehåll inte fokuserar för mycket på själva händelsen, utan är grafiskt intressant även om skidåkarens företeelse och handling idémässigt skulle plockas bort ur bilden, eller förbises.

– Det är oerhört lätt att man bara tittar på det som händer, koncentrerar sig för mycket på själva prestationen. Men att endast dokumentera detta skapar inga spännande bilder med djup. Ett tips är att ta det försiktigt och först fundera över vad bilden ska säga. Att försöka hitta andra vinklar som gör bilden mer unik och därmed något som folk kommer ihåg.

Ett sätt kan vara att bilden ska väcka känslan av den lilla människan i de stora miljöerna. Det har nästan blivit som ett manér för Peder, och ett effektivt sätt att skapa motpoler i bilderna. Kraften mellan det lilla och det stora ger dynamiska och kontrastrika bilder som attraherar det mänskliga ögat.

– Jag är en naturromantiker, det är fascinerande och vackert med det magiskt stora rummet. När jag tar en bild på en löpare så är det inte bara någon som springer på en väg, utan personen är även en del av något annat som är vackert i sig själv. När jag jobbar med äventyrsbilder är jag egentligen ingen adrenalinjunkie utan kanske mer av en poet i naturen.

Enkla och städade bilder

Under tio års tid följde Peder äventyrstävlingen Adventure Racing runt om i världen. Ett projekt som 2008 resulterade i en fotobok. Äventyrsbilderna är ofta fotograferade med mycket vyer alternativt riktigt nära de tävlande för att skapa ett sug och känsla av medverkan. De allra flesta bilderna är enkla och städade, med flera rena ytor.

– De är ofta oerhört viktiga som en kontrast till den delen av bilden där det händer något. Jag är även sparsmakad med färger och försöker hitta stilrena drag. Ofta är det kanske bara en färgnyans i mina bilder.

Peder visar en bild som föreställer några cyklister med en massiv bergvägg bakom sig. Tack vare att han har använt tele ser berget ut att vara hotfullt nära.

– Det är en av fördelarna med tele, att den snävar ihop bildvinkeln. Egentligen är berget och cyklisterna jättelångt ifrån varandra, men här upplevs det som att bergväggen väller över dem. Det skapar en dramatik.

Bildskapandet handlar mycket om det, att förmedla en känsla. Och Peder är glad att det har suddats ut vad som är rätt och fel när det gäller komposition.

– I dag får man vara betydligt friare i sitt sätt att göra bilder, vilket är bra. Men för att lyckas förmedla en specifik känsla i mina bilder måste jag vara medveten om hur den kommunicerar visuellt. Jag arbetar mycket med kommersiell fotografering och tänker därför på målgrupp och syfte, något som är viktigt även om du arbetar med konstnärligt fotografi – vilken känsla vill du att betraktaren ska få när hon ser bilden?

Måste kunna motivera

Peder ger ett exempel där han förklarar att en alltför välkomponerad bild kan uppfattas som att den inte är verklighetstrogen. Därför kan ett grepp vara att medvetet fotografera fult och slarvigt för att bilden ska ge känslan av att vara mer autentisk. Det som kan anses vara en felkomponerad bild är i själva verket fullt genomtänkt och fyller därför ett syfte.

– Men det är viktigt att jag som fotograf kan förklara och motivera varför jag har komponerat bilden på ett visst sätt. Annars vet jag inte vilken känsla jag vill förmedla, och då har jag misslyckats med att kommunicera visuellt.

Eftersom Peder driver ett publishingföretag arbetar han även med att beställa bilder från andra fotografer.

– Jag tycker många fotografer är dåliga på att motivera sin fotografi. Det är viktigt att man kan förklara för kunden varför bilderna är komponerade som de är. Och det är även betydelsefullt hur fotografen presenterar sina bilder. Många skickar in alldeles för många bilder, vilket drar ner helhetsintrycket. Att ta med fem extra bilder som inte säger något sabbar hela portfolion och jag som beställare blir mer kritisk. Alla bilder ska vara medvetna – det ska finnas en tanke bakom kompositionen, säger Peder.