Skola: Verktyg för att tänka utanför boxen som fotograf

Tänk utanför boxen kan eventuellt vara det mest korkade någon kan säga till en person som söker svaret på frågor som exempelvis hur blir jag bättre på X? Hur kan jag göra för att undvika Y? Ändå ekar uttrycket både frekvent och långt utanför de konventionella kursgårdar där uttrycket en gång föddes i hopp om att kunna banka in ett uns kreativitet i vardagströtta kontorshjärnor.

Skola: Innebörden av att vara en kreativ fotograf

Skola: När förberedelse möter möjligheten

Skola: Ett fotografi berättar aldrig hela sanningen

För det är ju än en gång kreativitet det handlar om. Det är det vi menar när vi säger »tänk utanför boxen«, en kreativ lösning eller ett kreativt sätt att lösa eller göra saker på.

Men inte nog med att frasen används frekvent, vi säger det även utan hänsyn till två ganska viktiga parametrar. För det första så lämnas uttrycket hängande, utan närmare förklaring på exempelvis hur eller vad. En inte osannolik reaktion hos mottagaren av uttrycket bör vara, vilken j-kla box?

En sund och i allra högsta grad berättigad fråga tycker jag. Uttrycket tar heller ingen hänsyn till storleken på eller innehållet i den tilltänkta boxen. För om vi ska spinna vidare på idén om en box så kan vi med ganska lite eftertanke raskt konstatera att boxens utformning och eventuella innehåll i allra högsta grad bör vara individuell. Det vill säga ingen box är den andra lik.

Vår hjärna är fylld med all upptänklig information och kunskap. Vi har vid varje givet ögonblick själva bestämt vad den fyllts med och även satt våra begränsningar (medvetet eller omedvetet) vad vi inte tagit in eller av olika anledningar prioriterat bort. Din förmåga att därför utanför boxen exempelvis kunna lösa ett svårlöst matematiskt problem på ett nytt sätt baseras alltså på dina redan förvärvade kunskaper, och de måste redan finnas i boxen innan du så att säga skrider till verket och blir kreativ.

Vi kan med andra ord inte koka soppa på en spik. Antingen har du verktygen att tänka utanför boxen med eller så har du dem inte. Så för att tänka utanför boxen, för att vara kreativa, så behöver vi först samla på oss kunskaper, insikter och erfarenheter. Det står nog inte i handboken, men så är det.

Från ax till limpa

När vi väl har samlat på oss kunskaper, insikter och erfarenheter så börjar vår hjärna nästan per automatik »tänka utanför boxen«, nya neurala banor tycks bildas och vi börjar se en helhet vi inte tidigare kunde se samt att vår förmåga att angripa utmaningar och problem blir lättare vart efter vi fyller på med kunskap.

Som exempel kan jag nämna att när jag började fotografera så var min främsta utmaning, när jag väl lämnade komforten av automatläget, att ta kontrollen över exponeringen. I dag har jag i vart fall en begynnande kontroll över hela uttrycket och upplevelsen av min exponering, från ax till limpa eller från att jag står ute på åkern och ska ta en bild och fram till print om du så vill. Det gör hela skillnaden men det är också skillnaden mellan små kunskaper och lite större kunskaper.

Flera sätt du kan nå dit

Att fylla boxen kan du göra på flera sätt, källorna och möjligheterna har aldrig varit fler och det är betydligt enklare i dag få svar på sina frågor än någonsin tidigare.

Jag blev för en tid sedan intervjuad av en tidning där jag bland annat poängterade vikten av att ha tillgång till något vi närmast skulle kunna kalla för en handledare eller mentor och inte minst vad det stödet haft för betydelse för mig. Jag menar alltså en person (eller flera personer) som du på ett eller annat sätt kan bolla dina idéer, frågor och inte minst dina bilder med. Gärna någon du ser upp till eller som på annat sätt har kunskap du själv saknar för tillfället.

Detta är ett välbeprövat koncept inom många konstformer men även ett erkänt bra tillvägagångssätt inom exempelvis näringslivet för att komma vidare och få sin verksamhet att växa. Det har heller inget, vilket många kanske tror, med ålder att göra för det är, som det heter, aldrig för sent att lära sig något nytt. I min hemstad Uppsala har vi exempelvis konstnären Emma Jelk inom genren fotorealism. Hennes utveckling fick raketfart under ledning av en annan konstnär, Staffan Sandler, något som bland annat uppmärksammats i media.

Steget kan dock säkert för många anses vara väldigt stort eller till och med överflödigt. Men jag kan intyga att det för egen del är det bästa jag gjort i detta hänseende och något jag varmt rekommenderar, även om din ambition med ditt fotograferande inte är uppskruvad till max. Att förkovra sig i sin hobby och bli ännu mer nördig är både coolt och kul på samma gång.

Under åren som gått har jag skaffat mig två mentorer, båda med lite olika egenskaper. Samtidigt har jag själv haft förmånen att leda andra. Men då ingen människa, eller fotograf för den delen, är den andra lik är just detta med olika egenskaper viktigt. Exempelvis så kompletterar den senare handledaren den första med betydligt djupare kunskaper inom området digital framkallning, ett område jag själv prioriterar och fortsatt utvecklar hos mig själv lika mycket som min fotografering.

De två handledarna har även diametralt olika syn på vad som är bra och mindre bra med mina bilder. Det låter kanske konstigt men egentligen inte så underligt då det mesta i denna fotografiska värld är subjektivt bortsett från ett antal grundläggande skallkrav. Men huvudsakligen handlar det inte om vem som har rätt eller fel utan att dialogerna med mina handledare faktiskt hjälper mig att växa och driver mig framåt.

Om inte en mentor känns lockande för dig så finns det såklart andra sätt att fylla boxen på. Att fokusera mer på inspiration än teknik är ett bland flera exempel och något som såklart även kan kombineras med en mentor.

Själv är jag inget »gear head« men inser att vi verkar i en väldigt teknikfokuserad genre där många värdesätter tekniken framför annat, eller åtminstone lika mycket som själva fotograferandet. Jag bryr mig föga om teknik bortom det faktum att jag förväntar mig att de verktyg jag arbetar med ska kunna utföra det jag förutsatt mig att genomföra, vare sig mer eller mindre och jag värdesätter därför inspiration och upplevelser mer.

Ett av mina mest lästa blogginlägg genom åren heter Nej, du behöver inte en ny kamera och handlar om just detta. En variant på detta och som jag hörde för någon vecka sedan gick ut på att man skulle köpa flygbiljetter istället för en ny kamera. Men oavsett så handlar det om att på egen hand, eller med andra, uppleva nya miljöer och nya utmaningar samt att först och främst investera i inspiration före teknik.

Det är ett mycket bra sätt att skaffa nya kunskaper på då den inspiration vi så ofta får i nya miljöer i sig har en drivande kraft som får oss att växa. Sammanfattningsvis oerhört värdefullt. Adderar du därtill nätet, videobaserade kurser och inte minst Youtube så har du i dag ett smörgåsbord av möjligheter att lära från och medel att växa med. Men av alla sätt så vill jag åter lägga ett gott ord för ett mentorskap, det är enligt mig oslagbart helt enkelt.

Ett litet avslutande tips: Nästa gång någon ber dig att tänka utanför boxen, säkerställ gärna att vederbörande även kan tala om för dig vilka verktyg du behöver för att göra det och gärna även lära dig hur du använder dom. Att ha förmågan att tänka utanför boxen är fantastiskt men vägen dit är vare sig rak eller enkel.