Så fotar du med vidvinkel

Ska man vara lite generaliserande och lite krass så kan man nästan säga att det är lättare att ta en bild som upplevs som snygg, av många, med ett teleobjektiv.

Men vill du utmana dig själv lite mer ska du kika närmare på vad vidvinkelobjek­tiven har att erbjuda. Här får du, som namnet an­tyder, ett mycket bredare utsnitt och det ryms mer i bilden. Det blir helt plötsligt svårare att hålla koll på alla hörnen och se till att det inte dyker upp något oönskat i bilden. Den svårighetsgraden ökar i samma takt som brännvidden minskar.

Vad är ett vidvinkelobjektiv?

Till att börja med kanske det kan vara bra att definiera vad man menar när man pratar om ett vidvinkelobjektiv. Generellt pratar man om vidvinklar när brännvidden går under 50 millimeter, det som kallas normalen. Det är på något sätt nollpunkten för objektiv. Längre brännvidd ger ett teleobjektiv, kortare blir en vidvinkel. När man börjar komma ner mot 15 millimeter brukar man börja kalla det för en ultravidvinkel.

Styrs av sensorns storlek

En sak som kan vara värt att tänka på är att bildvinkeln påverkas av vilken storlek du har på sensorn. Man anger i stort sett alltid (kompaktkameror är oftast undantaget) objektiv med den fysiska brännvidden. Det innebär måttet från det linselement där strålarna möts till sensorn eller filmplanet. Det här betyder att ett objektiv som har 35 millimeters brännvidd och monteras på en kamera med fullformatssensor kommer att ge bilder med en vidare bildvinkel än om objektivet monteras på en kamera med en aps-c-sensor. På en kamera med aps-c-sensor kommer bildvinkeln att motsvara ett objektiv med ungefär 52 millimeters brännvidd på en fullformatssensor.

Har du en kamera med aps-c eller micro four thirds-sensor så kommer dina objektiv att motsvara en längre brännvidd jämfört med en fullformatskamera. Men det här är så klart inte något problem. Objektiv som är ­tillverkade för aps-c eller micro four thirds-sensorer är därför oftast gjorda med en ­kortare brännvidd för att motverka det här fenomenent. Till exempel brukar en normalzoom för en aps-c-sensor ha brännvidder runt 18–50, och för micro four thirds brukar de hamna runt 12–40 vilket motsvarar ungefär 24–70 vilket är standarden för småbildssensorer. Det du egentligen behöver ta med dig av det här är att om du har en kamera med en aps-c-sensor eller micro four thirds kommer din vidvinkel att ge bilder som är något mindre vidvinkliga än vad den angivnabrännvidden skvallrar om. Är du medveten om det är det inget problem.

Tänk också på att skillnaden mellan milli­metrarna i brännvidden blir större i vidvinkelläget än när du fotar med tele. Den procen­tuella skillnaden mellan 16 och 18 millimeter är mycket större än skillnaden mellan 198 och 200 millimeter.

Fisheye – en specialare

Sen finns det ju en variant av vidvinkelobjektiv som kallas för fisheye, dessa kan ha olika brännvidder men har alla gemensamt att de ger en kraftig distorsion i bilden (vanliga vidvinklar försöker man oftast konstruera så att de är raktecknande). Fisheye kan ge en häftig effekt, men vi kommer inte att ta upp dem så utförligt i just den här skolan. Men du kan applicera samma »tänk« när du använder ett fisheye som när du använder en kraftig vidvinkel.

Undvik distorsion

Distorsion är ett optiskt fenomen som uppstår i vidvinkliga objektiv. Ju mer vidvinkligt objektiv du använder desto större kommer troligen distorsionen att bli. Allt som oftast är det inte något man eftersträvar, men det är dyrt och svårt att tillverka linser som är fria från distorsion.

Idag har dock många kameror korri­gering för sådant redan i kameran. Men du kan alltid hjälpa kameran på traven om du vill. Det gör du enklast genom att hålla kameran horisontell, alltså inte vinkla uppåt eller nedåt. Tänk dock på att inte placera horisontlinjen mitt i bilden eftersom det lätt gör bilden tråkig.

Gå nära men akta kanten

Ett vidvinkelobjektiv ger möjligheten att gå nära ditt motiv men ändå få med mycket av det. Det tar inte lång tid innan man inser att saker som hamnar nära kanten av bilden inte ser direkt naturliga ut. Det beror så klart på att bildvinkeln tvingar in motivet i ett litet rektangulärt format. Det gör att saker nära kanterna dras ut och det i mitten blir mindre (beroende på avståndet till motivet, mer om det sen).

När du fotar med vidvinkel kan det därför vara på sin plats att hålla koll så att det inte hamnar några människor ut mot kanterna. Människor är en sådan typ av motiv som vi lätt reagerar på om de har fel perspektiv. Vissa saker, som slätare ytor, till exempel himlen, en strand, gräsmatta eller annat gör inte så mycket om de dras ut.

Om du vinklar kameran lite nedåt så kommer det nederst i bilden att dras ut mest och vinklar du kamerna uppåt kommer det som är uppåt att dras ut mest.

Samtidigt behöver man ofta gå närmare med en vidvinkel än med andra objektiv för att få en närvarokänsla i bilderna. Detta eftersom vidvinkeln skapar större avstånd i bilden. Att fota på avstånd med vidvinkel riskerar att resultera i tråkiga bilder där du känner dig utanför händelsen, istället för att (om fotografen gått riktigt nära) verkligen sugs in i situationen.

Vilka motiv passar bäst?

Det är ju så klart lite av en dum fråga. Man kan ju fotografera vad som helst med vilket objektiv som helst. Men det finns ju faktiskt saker som är lättare att fotografera med vissa objektiv. Skygga djur brukar till exempel inte vara så lätt att fånga på bild med en vidvinkel.

Grandiosa landskap avbildas ofta bra med vidvinkel, se till att du undviker att skapa allt för tomma ytor i bilderna bara. En dag med dramatiska moln, eller bara moln över huvudtaget är oftast bättre än att välja en dag med blå himmel eftersom allt det blå lätt blir monotont och dött. Försök hitta linjer i landskapet som du kan utnyttja för att leda betraktarens blick in i bilden. En vidvinkelbild behöver ofta mer »hjälp« än en telebild eftersom det är mer saker inträngda i en vidvinkelbild. Som kompensation så har en bra vidvinkelbild en starkare dragningskraft på den som tittar då objektivet skapar större avstånd i bilden (i motsats till teleobjektiv som trycker ihop perspektivet) och därför skapas ett större djup i bilen. Till landskap kan du med fördel använda kraftiga vidvinklar för att skapa ett större sug i bilden.

Action i landskap

Att fota actionbilder med vidvinkel kräver att du inte är allt för rädd av dig. Helst ska du komma riktigt nära så att man verkligen får känslan av att vara där. Ju mer vidvinkel du har, ju närmare behöver du gå för att få den där närvarokänslan. Men kom även ihåg att få med lite av omgivningen, för att placera händelsen på en viss plats och skapa en bättre berättelse i din bild.

Du kan även göra din actionbild som en landskapsbild och placera motivet längre bort, något som kan behövas för att visa till exempel hur högt någon hoppar eller vilken miljö någon befinner sig i.

»Porträtt med vidvinkel?« tänker du skeptiskt. Ja, det kan faktiskt fungera bra. För­delarna är att man får med lite mer av miljön du fotograferar i vilket ger bilden mer sammanhang. Bilden berättar då mer om personen på bilden.

Var dock lite försiktig med ditt val av brännvidd, ju kortare brännvidd, ju närmare kan du lockas att gå, men går du för nära kommer saker mitt i bilden att blåsas upp och få onaturliga proportioner. Något som inte direkt är smickrande vid porträtt. Det går inte att ge någon generell regel här utan prova dina olika brännvidder och gå närmare och närmare tills du ser att det inte längre fungerar.

Ställ inte skärpan

Vill du kunna strunta i att sätta skärpan när du fotograferar och ge dig själv möjlig­heten att fota riktigt snabbt och kanske inte ens med kameran vid ögat så ska du lära dig hantera hyperfokalfotografering. Att ställa in sitt objektiv på hyperfokalavståndet innebär att du får skärpa i en så stor del av bilden som möjligt. Med andra ord behöver du inte sätta skärpan för varje bild. Hur gör du då det här? Vill du ha en ordentligt genomgång kan du läsa artikeln på www.kamerabild.se/node/483452, där Calle förklarar tekniken. För att sammanfatta kan man säga att hyperfokalavståndet är det fokusavstånd som ger dig skärpa från fokusavståndet till oändligheten. Med en vidvinkel är det avståndet kortare, det betyder att en större del av bilden kommer att vara i fokus än om du använder ett tele­objektiv.

Appar som hjälp

Ett praktiskt exempel: Om du har ett 24 milli­metersobjektiv monterat på en fullformats­kamera och du väljer bländare f/8 och fokuserar på 5 meters avstånd så kommer allt att vara skarpt från 1,63 meter till oändlighet. Det här betyder att du kan skjuta från höften utan att sätta skärpan och allt i bilden (som är mer än 1,63 meter bort) kommer att bli skarpt. ­Perfekt för gatufotografen som vill jobba diskret.

Vilka avstånd som blir skarpa kan ibland vara utritade vid fokusskalan på ditt objektiv (oftast på fasta objektiv), men det blir allt ovanligare. Du kan även använda kamerans nedbländningsknapp för att se hur det blir. Men det finns så klart även appar som kan hjälpa dig beräkna fram hyperfokalavståndet rätt. Till exempel Hyperfocal Pro för android eller SetMyCamera för Iphone.