Skola: Skapa magi med IR-foto

Andreas har tillsammans med utbildningssajten Moderskeppet gjort en kurs om IR-fotografering och känner du att du vill dyka djupare efter att ha läst artikeln kan du kolla in deras kurs.Andreas har sysslat med IR-foto sedan 2010.

– Jag jobbade med kårtidningen i Sundsvall medan jag pluggade och i ett nummer behövdes »spöklika« bilder. Jag hade sett lite IR-bilder tidigare och tyckte att det kanske skulle passa in i den tidningen så jag köpte ett Wratten 25A rödfilter och en rulle svartvit IR-film, på den tiden var det ju analogt som gällde. Det var ju roligt, men det var samtidigt väldigt dyrt så medan jag pluggade blev det inte mycket mer av det, berättar Andreas.

Andreas fortsatte med sitt vanliga fotografi men när han gått över till digitalt så provade han med IR igen.

– Jag hade lite tur, jag hade nämligen en D300 och en 16–85mm vilka båda fungerar bra för IR-foto så jag köpte ett filter och började, sen fortsatte jag bara, säger han.

Vad är det då som gör att han fastnade för IR-foto?

– Jag brukar lite skämtsamt säga att jag inte är någon morgonmänniska så jag missar alltid det fina morgonljuset och IR-foto är nästan bäst mitt på dagen när det är som ljusast, säger han med ett skratt och fortsätter.

– Jag gillar utseendet, det blir liksom något magiskt över det. Man kan väcka upp gamla motiv som då kommer att se helt annorlunda ut med IR-filtret påskruvat.

Så kommer du igång

Egentligen behöver det inte vara svårare än att köpa ett 720nm IR-filter, gänga på det och testa. Men för att slippa bli besviken kan det vara bra att förbereda sig lite mer.

– Om man redan har en kamera och några objektiv så är det en bra början att googla på den utrustning man har och IR-foto. Gör en bildsökning på bildsajten flickr, det brukar ge en bra uppfattning om grejerna är bra eller inte. Olika kameror är olika bra för IR-foto, och det är inte nödvändigtvis så att de som är dyrare är bättre, förklarar Andreas.

När han själv började hade han som sagt en Nikon D300 som turligt nog var en kamera som fungerade bra för IR-foto. Även hans objektiv, ett Nikon 16–85 fungerade bra.

– Om en kamera är bra eller dålig för IR-foto beror framför allt på filtret som sitter framför sensorn i kameran. Nyare kameror kan ofta ha ett effektivare filter för att ge bättre vanliga bilder och då är det så klart svårt att få till snygga IR-bilder.

Om dina efterforskningar visar att du har en bra kamera för IR-foto är det bara att köpa ett 720nm IR-filter och ett stativ (om man inte redan har ett) och ge sig ut.

En process

– Det är lite krångligare att fota IR än vanliga bilder, fast det är inte krångligt på ett negativt sätt. Man måste bara vara lite sugen på att experimentera, säger Andreas.

När han ska ta en IR-bild börjar han alltid med att ta en vanlig bild, man måste nämligen komponera sin bild innan man skruvar på IR-filtret.

– När jag tagit den vanliga bilden ser jag till att autofokusen är avstängd, annars kommer den att börja jaga när man trycker på avtryckaren för att ta bilden och man förlorar sin nyss inställda fokus. När man skruvar på filtret blir det nämligen helt svart, berättar han.

Sen gäller det att hitta rätt exponering, Andreas brukar börja med ISO 400, f/9 och en slutartid mellan 5 och 15 sekunder och sedan experimentera lite.

– Olika kameror kräver olika exponeringar eftersom de är olika känsliga för IR-ljus på grund av filtret framför sensorn. På vissa kameror kan man bedöma exponeringen på skärmen om de kan visa ett histogram för varje färgkanal, det är ju bara den röda kanalen som tar emot ljus när man fotar med IR-filter, förklarar Andreas.

Slutartiderna kan bli rejält långa så det gäller att ha ett stadigt stativ, att fota på frihand är i stort sett omöjligt när man fotograferar IR-bilder på detta sätt med ett filter fram på objektivet.

– Med lite tur och rejält högt ISO kan man komma ner i slutartider runt en sekund eller så, säger Andreas.

Trots att filtret framför sensorn är effektivt på många av de nya kamerorna och äldre kameror ibland ger bättre resultat så är modernare kamerahus betydligt bättre när det kommer till brusprestanda. Det innebär att du kan höja ISO-känsligheten för att få ner slutartiderna. Andreas använder i dag en D800 som är betydligt bättre än hans gamla D300 när det gäller just brusprestandan.

Som nämndes tidigare så är det en god idé att kolla upp ditt objektiv också. Det är nämligen inte bara kameror som kan vara olika bra för att fotografera IR, även objektiv är olika bra på att hantera det infraröda ljuset. Det beror på objektivens beläggningar, ellercoatings, som tillverkarna ofta kallar dem. Dessa är gjorda för att släppa igenom och styra upp det synliga ljuset, de behöver ju inte ta hänsyn till det infraröda ljuset eftersom det i vanliga fall inte fångas av sensorn i någon större usträckning. Dessa beläggningar kan därför göra så att det infraröda ljuset studsar runt i objektivet och skapar reflektioner och ibland även en avbild av bländaren, en så kallad Hot Spot. Det gör att objektiven blir känsligare för motljus och sidoljus.

– Jag brukar ha med mig en liten reflexskärm eller en hatt som jag kan skugga objektivet med för att slippa flares, säger Andreas.

För att göra det ytterligare lite krångligare kommer det att ske en fokusförflyttning när du skruvar på filtret på objektivet. Det beror på att det infraröda ljuset bryts annorlunda än det synliga ljuset. På äldre objektiv finns det ibland en fokusskala för infrarött ljus. Men om man använder bländare runt f/8–f/9 och vidvinkliga objektiv klarar man sig undan de flesta problemen som uppstår på grund av fokusförskjutningen. Andreas använder ofta brännvidder mellan 16 och 24 millimeter. Men IR-foto är inget man ska syssla med om man vill ha superskärpa tycker han.

– Eftersom det blir så långa slutartider och man nästan alltid fotograferar utomhus är det svårt att få riktigt skarpa bilder, tycker Andreas.

Diffraktion är också ett större problem när man vill fånga IR-ljuset. Alltså den effekt som uppstår när man fotograferar på små bländare och ger oskärpa i bilden. Därför ska man inte gå för långt ner i bländarstorlek.

Risk att du överexponerar

Man får också tänka lite annorlunda angående motivet när man exponerar. Det är nämligen så att alla växter, på grund av sin cellstruktur, reflekterar infrarött ljus på ungefär samma sätt som snö reflekterar vanligt ljus. Med andra ord är risken stor att man överexponerar bilder med mycket växtlighet. Om växtlighet blir väldigt ljus så blir vatten motsatsen, det suger åt sig det infraröda ljuset och reflekterar väldigt lite av det, vilket gör att vattnet blir mörkt i bilden.

Lämpliga motiv

Det klassiska IR-motivet är någon form av landskap. Men det går så klart att experimentera med andra typer av motiv också.

– Om man höjer ISO-känsligheten och använder en större bländare kan man få ner slutartiderna så att det går att fotografera porträtt. När man fotograferar porträtt med IR blir huden lenare, alla ojämnheter försvinner och det är nästan som om man använt Photoshop, säger Andreas.

Han försöker alltid testa nya saker, att experimentera med exponeringar och motiv är en stor del av IR-fotograferandet. Ofta är det Andreas sambos nyfikna frågor som triggar honom att testa nya saker. »Hur skulle det bli om du fotade det där, eller fotade så här?«

Bilden blir till i datorn

De där mystiska och magiska färgskiftningarna du kan se i IR-bilder är inte alls där när bilden fångas i kameran. Då är bilden mörk och i stort sett bara svart och mörkröd. Det är ju bara de röda pixlarna på kamerans sensor som fångat något ljus. När du fotograferar IR digitalt blir bilden till först i datorn. Andreas använder sig främst av två olika metoder.

– Det första jag gör är att välja en vitpunkt i Camera Raw, det gör jag oavsett vilken teknik jag ska använda mig av. När jag sedan öppnar bilden i Photoshop kan man antingen välja att använda sig av effekterna Autofärg och Autoton. Dessa två läggs i olika lager och sedan kan man blanda dem på olika sätt med hjälp av opacitetsreglagen.

Den andra tekniken är att byta plats på färgkanalerna, den blåa blir den röda och den röda blir den blåa. Sedan går man in och justerar de olika färgerna i varje kanal. Andreas använder oftast den förstnämnda tekniken först eftersom den snabbt och lätt ger ett bra resultat. Men för att få till den riktiga IR-känslan använder han den andra tekniken och lägger till ett lager med nyans/mättnad för att finjustera färgerna ytterligare

»All in« med modifierad kamera

Om du verkligen fastnar för det här med IR-foto finns det ett sätt att komma runt pro­blemet med långa slutartider, det går ut på att ta bort filtret framför kamerans sensorn och sätta dit ett infrarött filter. Det är inte helt lätt och inget som Andreas rekommenderar att man gör själv.

– Skickar man iväg kameran för att byta ut filtret kostar det runt 3 000 kronor. Men, då kommer bara IR-ljus att komma in till sensorn, så då går inte att använda kameran till vanligt foto, säger han.

Med den vetskapen ska du nog tänka igenom ditt beslut att byta ut kameras filter till ett IR-filter både en och två gånger.

Andreas avslutar intervjun med att åter­igen poängtera det viktigaste när man provar på IR-foto.

– Det gäller att experimentera, experimen­tera och experimentera.

Mer om infrarött ljus

Alla typer av ljus har en viss våglängd. Det mänskliga ögat kan enkelt uttryckt uppfatta ljus med våglängder inom spannet 400Nm till 700Nm, men i experiment har det visat sig att vissa kan se våglängder upp till 1050Nm. Men det är ovanligt. Infrarött ljus är ljus som du inte kan se, det har nämligen en för lång våglängd, infrarött ljus befinner sig i registret 700Nm till 1000000Nm. De flesta IR-filter som sitter framför sensorer i kameror kapar spektrat vid ungefär 680–720 Nm, alla elektromagnetiska vågor (som ljus är) med en längre våglängd än det stängs ute från sensorn.

Det filter du monterar på objektivet är motsatsen till filtret framför sensorn, det blockerar allt ljus som har en våglängd kortare än cirka 700 Nm.

Infrarött ljus av olika våglängder används dock inte enbart för att skapa häftiga bilder, det används även i utrustning för mörker­seende. När du använder din fjärrkontroll till tv:n är det också infrarött ljus som gör att apparaten byter kanal när du önskar. Det är också infraröd strålning som används i värme­kameror.