Skola
Välj rätt ISO

I den tredje artikeln i denna serie nämnde jag att för att bilden ska få rätt exponering handlar det om tre faktorer: bländaren, slutaren och ISO-talet.Slutartiden styr rörelseoskärpan och bländaren styr skärpedjupet – dessa har vi redan pratat om. Men vad styr då ISO-talet?
ISO betyder ljuskänslighet
Med ISO menas hur snabbt en film eller digital bildsensor kan registrera ljus. En bildsensor inställd på ISO 100 kräver dubbelt så mycket ljus för att åstadkomma en normal exponering som om sensorn är inställd på ISO 200.
För att få dubbelt så mycket ljus måste antingen slutartiden fördubblas (t.ex. från 1/60 till 1/30 sekund) eller bländaren öppnas upp ett helt bländarsteg (t.ex. från f5.6 till f4).
Det kanske inte låter som en bra idé att behöva fördubbla slutartiden så att man riskerar oskärpa i bilden? Varför ställer man då inte alltid in ISO-talet så högt som möjligt (t.ex. ISO 1600) så att man får snabbast möjliga slutartider?
Högre ISO ger mer brus
Baksidan av att höja ISO-talet är ökad brusighet – det som i filmens värld lite mer romantiskt brukar kallas för kornighet.
Här ser du exempel på samma motiv fotograferat med ISO100 respektive ISO3200. I båda fallen ser du bara en detalj ur en större bild. (Skalan är 1:1 dvs en pixel ifrån originalbilden upptar 1 pixel på din bildskärm.)


Den brusigare bilden är alltså fotograferad med väldigt högt ISO-tal, 3200. Fördelen är att den bilden kunde fotograferas med snabbare slutartid, 1/125 sekund istället för 1/4 sekund. Den ena bilden skulle alltså kunna fotograferas handhållen, medan den andra skulle kräva stativ.
Visst syns bruset, men frågan är: hur störande är det? Och om vi zoomar ut bilden och tittar på den i sin helhet, kan du då se något brus?

Hur stor bilden visas påverkar alltså upplevelsen av bruset. Även om bilden trycks i en tidning i A5-storlek är det svårt att se något brus.
Är brus alltid negativt?
På mina fotokurser brukar jag visa två versioner av en ISO 1600-bild utskriven i formatet 60x60 cm. Den ena versionen fått en mycket mild digital brusreducering utan att den ser digital/manipulerad ut. I den andra versionen är bruset opåverkat.
Det första som brukar hända är att folk har svårt att se skillnad på bilderna trots högt ISO-tal och väldigt stor utskrift. Därefter brukar det vara svårt att välja vilken man föredrar – lite ”orolighet” i bilden genom brus behöver inte störa. Det kan till och med tillföra lite känsla i bilden.
Högt ISO medför flera nackdelar
Det är inte bara bruset som ökar med höjt ISO-tal. Det är faktiskt tre ”problem” som uppstår: ökat brus, minskad skärpa och minskat kontrastomfång.
De två sista problemen är normalt marginella. Den minskade skärpan kommer av ökat brus som döljer detaljer (se bilderna nedan). Med minskat kontrastomfång menas förmågan att registrera detaljer/nyanser i skuggområden såväl som högdagrar.


Två bilder där jag skurit ut en liten del så att du ser dem i skala 1:1.
ISO100 vs ISO3200.
Olika kameror ger olika mycket brus
Nu sitter du kanske och tänker att du inte känner igen dig alls – när du provar höga ISO-tal på din kamera tycks bilderna bli väldigt brusiga, väsentligt brusigare än i mina exempel?
Ja, bruset skiljer sig mycket mellan olika kameror och det har skett en enorm utveckling de senaste åren. Om du har en kompaktkamera är risken att dina bilder redan vid ISO 400 ser ut såsom i mitt ISO 3200-exempel ovan. Men om du använder en modern digital systemkamera ska du kunna få ut fina bilder även kring ISO 800 och kanske även vid högre ISO om din kamera tillåter det.
Problemet numera när vi bedömer digitala bilder är att vi gärna tittar på dem maximalt inzoomade på bildskärmen. Men glöm inte att relatera det eventuella brus du ser till vilken storlek du faktiskt kommer att använda bilden. Handen på hjärtat, hur många bilder skriver du ut större än A5/A4?
Hur högt ISO-tal tål min kamera?
Testa din kamera! Fotografera samma motiv med olika ISO-tal och skriv ut eller skicka bilderna till fotolabb. Det mest utmanande är att fotografera i lite halvdåligt inomhusljus. Att prova olika ISO-tal i dagsljus ger förvånansvärt likvärdigt resultat, det är i sämre ljus de större problemen uppstår.
Detta vinner du med ökat ISO-tal
Nu har jag ägnat hela artikeln åt att beskriva de potentiella problemen med att höja ISO-talet. Låt oss avslutningsvis vända på frågan och titta på de möjligheter som ges genom att ändra ISO-talet.
Genom att höja ISO-talet kan du:
- snabba upp slutartiden. Det är vanligt att man kvällstid inomhus har problem att få snabba slutartider (=minskad risk för oskärpa). Trots att du kanske öppnat bländaren till max behöver du säkert även höja ISO-talet så högt du anser att kvalitén tillåter.
- minska bländaren. Istället för att ändra slutartiden kan du välja att minska bländaren (ex: från f4 till f5.6) om du behöver ett ökat skärpedjup.
- eller både och. Om du t.ex. höjer ISO-talet från ISO100 till ISO400 har dubblerat ISO-talet i två steg. Det ger utrymme för att kombinera snabbare slutartid med minskad bländare, t.ex att gå från 1/30 till 1/60 (=1 steg) och f4 till f5.6 (=1 steg).
Kan man vilja sänka ISO-talet ibland?
Det vanligaste är att man vill höja ISO-talet, men om det finns mycket ljus i motivet kan det vara motiverat att gå åt andra hållet. Tre exempel:
Exempel 1:
Du vill fotografera ett vattendrag och använda en lång slutartid runt en halv sekund för att få snygg rörelseoskärpa i vattnet.
Svar:
Här måste du ställa in kameran på lägsta ISO. Om den minsta bländaren ändå inte räcker till måste du använda gråfilter som minskar ljusinsläppet.
Exempel 2:
Du vill fotografera med stor bländare för att få kort skärpedjup en solig dag. Du har valt A/Av-programmet (bländarstyrd tidsautomatik) för att få välja bländare f2.8 medan kameran bestämmer slutartid åt dig. Problemet är att dina bilder blir överexponerade hela tiden.
Svar:
En stor bländare (jämför med stor pupill) en solig dag innebär snabba slutartider. De flesta kameror kan inte ta bilder snabbare än 1/4000 eller 1/8000 sekund vilket kan vara för långsamt för det ISO-tal du valt. Om du kan, prova att minska ISO-talet till 100 eller 50. Om inte det räcker är det enda valet att köpa gråfilter till objektivet som tar bort en del av solljuset.
Exempel 3:
Du försöker fotografera inomhus i dåligt ljus och har satt ISO-talet på max, valt en stor bländare och tycker fortfarande att slutartiden blir lite för långsam. Du slår nu på blixten och tar bilden men märker att den blir alldeles för ljus. Trots att du minskar blixtens effekt tycks alla bilder bli kraftigt överexponerade.
Svar:
I extrema situationer kan blixtens lägsta effekt vara alldeles för kraftig för motivet och ditt val av högt ISO-tal. Enda chansen att använda blixt i ett sådant läge är att sänka ISO-talet tills du märker att bilden blir mörkare och då börja öka blixteffekten igen. Därifrån får du prova dig fram till en bra balans mellan främst ISO-tal och blixteffekt.

När jag för ett par år sedan skulle fotografera matbilder för en restaurang var önskemålet att bilderna skulle vara korniga, ha hög kontrast och vara svartvita. Trots att jag fotograferade dem med ISO3200 syntes knappt kornigheten trots att bilderna skulle visas i stort format som tavlor i lokalen. Det slutade med att jag fick lägga till brus digitalt i Photoshop.
Artikelförfattaren Petter Stahre arbetar som fotograf med inriktning på mat, människor och produkter. Petter håller även fotokurser, läs mer på www.fotokurs.se
Upphovsrätten för samtliga bilder i artikeln tillhör Petter Stahre om inget anges under bilden.