Svenskt naturfotos historia

Att avbilda naturen har varit något som människor har gjort länge. Först med naturliga pigment som blandats med fett eller vatten och sedan målats ut på grottväggar. Allt eftersom utvecklingen gick framåt har också människans olika tekniker för avbildning följt med. Efter grottmålningarna har vi gått via spända djurhudar via dukar till glasplåtar, filmremsor och nu hamnar de flesta bilder på digitala sensorer för att senare visas på både datorskärmar och i vissa fall printade på fotopapper.

Svenskt naturfotografi

Naturfotograferandets historia och fotografihistoria i allmänhet går ganska mycket hand i hand. Men ett stort steg togs 1871 när Robert Maddox upptäckte att gelatin kunde användas som emulsion på glasplåtarna som användes som negativ. Denna upptäckt ledde i sin tur till att man kunde konstruera så kallade torrplåtar, som till skillnad från de våtplåtar man använt tidigare inte behövde användas lika snabbt efter att de gjorts i ordning. Det här ledde till att det blev enklare att få med sig glasplåtarna ut i naturen och därmed kunde man också enklare fotografera ute i skog och mark.

På 1880-talet hade industrialismen tagit ordentlig fart i landet och det var också nu som naturfotografin tog fart ordentligt i Sverige. Bland annat med hjälp av den nystartade Svenska Turistföreningen (STF) som startades 1985. Ett av STF:s mål var att svenskarna skulle upptäcka sitt eget land, dess vackra natur och de olika kulturerna som florerade. Med upptäckarlusten följde så klart även viljan att dokumentera. Tre år senare startades Fotografiska Föreningen vilken hade som syfte att främja fotograferandet i stort i Sverige. Fotografiska Föreningen hade dock flera samarbeten med STF med bland annat fototävlingar vilka då givetvis ofta hade en inriktning mot naturfotografi.

Hur man fotograferade gick i vågor under den första halvan av seklet. Från strikt dokumentära och avbildande bilder till mer konstnärliga och nästan måleriska tekniker. Dessa skiftningar grundade sig i olika skiftningar i inställningen till naturen. Under 1930-talet när nationalromantiken blomstrade ville man använda fotografi för att romantisera och försköna det egna landet. Fotograferna tog fasta på det genom att använda sig av olika tekniker för att skapa mer drömlika bilder.

Naturfotografi blir yrke

Fram till 1960-talet så hade i stort sett alla naturfotografer varit glada amatörer, om än duktiga sådana, men ingen kunde försörja sig på att fotografera natur. Trots detta återfanns deras bilder i böcker och tidskrifter på frekvent basis. Det som sådde fröet till början för de yrkesverksamma naturfotograferna var bland annat när föreningen Naturfotograferna/N startades 1966.

Det som föranledde grundandet av föreningen var att många naturbilder som publicerades var framtagna på inte helt ärliga sätt. Bland annat så var det inte ovanligt att man publicerade bilder på djur i hägn utan att nämna att dessa vad instängslade. Men vissa gick även så långt att man använde sig av uppstoppade djur för att ta sina naturbilder. Bilder togs även på sätt som störde och skadade de vilda djuren. Grunden till Naturfotograferna/N lades med vad som kom att kallas Uppsala-mötet. Uppsala-mötet bestod av en samling redaktörer för natur- och jakttidningar, naturfotografer och tecknare som kallats till mötet av konservatorn Hjalmar Fleischer för att diskutera problemet med dessa falska naturbilder och för att försöka hitta en lösning på problemet.

Två år senare bildades så föreningen Naturfotograferna/N som svar på det här behovet. Vid starten hade föreningen 25 medlemmar, i dag är antalet över hundra. En av grundpelarna i föreningens stadgar är fokus på äkthet och ärliga bilder.

Sverige har, som kanske inte passerat obemärkt, en förhållandevis stor variation i sin natur. Vi är också ett folk med förhållandevis stor kärlek till naturen. Det har lett till att många av oss någon gång har riktat våra kameror mot naturen. Vissa gör det mer och bättre än andra och har därför uppmärksammats mer för det.

Listan över framträdande svenska naturfotografer skulle kunna göras lång, men utrymmet tvingar mig att hålla den förhållandevis kort.

Bengt Berg

Var en av de första stora naturfotograferna i Sverige. Han var dock inte bara fotograf utan även filmare och författare. Han föddes 1885 och dog 1967. Hans första bok var en skönlitterär sådan och kom ut 1910 med titeln Stora Sjöfallet. Redan två år senare, 1912, kom hans första naturbok ut. Redan i den här boken hade han många bilder med, både i färg och i svartvit, han var också mycket noga med att skriva ut vilken utrustning han använt till sina bilder. Hans bokproduktion fortsatte fram till 1960 då hans sista bok kom ut. I stort sett alla hans böcker behandlade fåglar.

Claes Grundsten

Grundsten är en av de fotografer som avbildat de svenska fjällen mest och grundligast. Han började sin bana i den akademiska världen och studerade naturgeografiska och biologiska ämnen på Stockholms Universitet. Sedan började han arbeta på Naturgeografiska institu-

tionen, därefer tog han steget vidare till Naturvårdsverket (1978), hela tiden arbetandes med inventering och kartering av fjällmiljöer. Grundsten arbetade också med de svenska nationalparkerna, bland annat med boken Svenska Nationalparker. 1993 tog han steget och sade upp sig från sin tjänst på Naturvårdsverket och började försörja sig på heltid som fotograf. Claes har gett ut ett flertal fotoböcker som han både skrivit och fotograferat, han har även gett ut flera guideböcker om fjällvandring. (Läs en längre intervju med Claes Grundsten här: www.kamerabild.se/node/369889)

Mattias Klum

I dagsläget är nog Mattias Klum en av de mest välkända svenska naturfotograferna. Han började sin fotografiska bana i tonåren och blev fotograf på heltid 1986 när han var 18 år gammal. En stor del av Klums drivkraft i sitt arbete har varit att visa vilken fantastisk värld vi lever i och att det finns mycket kvar att rädda, trots att människans rovdrift har utplånat många arter och områden. Klum var den första svensken att få sin bild som omslag på tidningen National Geographic 1997, han var också en av tidningens yngsta fotografer. Klum har gett ut tolv böcker och den trettonde, som är ännu ett samarbete med Johan Rockström, kommer att landa i bokaffärerna i mars 2015. Förutom att arbeta som stillbildsfotograf har Klum gjort ett flertal filmprojekt, bland annat ett längre projekt om Östersjön. Klum har mottagit ett stort antal priser för sitt arbete, bland annat Kungens medalj av 8:e storleken och blivit hedersdoktor i naturvetenskap på Stockholms Universitet. (Läs en intervju med Mattias Klum här:

)