Vi förklarar: Fota under vattenytan

Bad hör ju sommaren till och när det är varmt i vattnet (och i luften) är det svårt till och med för de största badkrukorna att motstå att kasta sig i både sjöar och hav för att njuta av vågorna. Är du dessutom intresse­rad av att fotografera faller det sig kanske naturligt att du vill fånga en eller annan bild i allt det blöta. Men det är ju så klart inte helt oproblematiskt eftersom de allra flesta kamerorna inte fungerar speciellt länge om man sänker ned dem under vattenytan.

När man säger undervattensfotografering tänker nog många att det handlar om att dyka med en massa utrustning och prylar. Men det behöver inte vara så komplicerat. Så fort du tar en bild som är under vattenytan har du ju per definition tagit en undervattensbild.

En annan värld – samma regler

När man doppar ner huvudet under vatten­ytan, och framför allt när du simmar ner lite längre, öppnar sig en helt ny värld. Men trots att det är mycket nytt så är det fortfarande samma kompositionsregler och tankegångar när det gäller fotografi som gäller. En bra bild är alltid en bra bild, var den än är tagen. Där­emot blir tillvägagångssättet lite annorlunda under vattnet.

Om du vill ta bilder när du ger dig ner på riktigt djupt vatten, så djupt att du måste dyka med dykutrustning, rekommenderas att du först lär dig hantera all dykutrustning ordentligt innan du försöker fokusera på kameran. Dykning är väldigt roligt och väldigt häftigt, men det innehåller vissa riskmoment och det är viktigt att man kan hantera själva dykmomenten utan problem. Sen kan man börja fokusera på kameran och att ta så bra bilder som möjligt. Det enklaste är så klart att bara snorkla eller fotografera på så pass grunt vatten att du bottnar. Då är riskerna väldigt små och du behöver inte någon större vana mer än simkunnighet.

Vad händer under ytan?

Att fota under vattenytan är rent kompositionsmässigt samma sak som att fotografera ovan ytan. Men eftersom vatten inte beter sig som luft finns det några saker som gör att det blir ganska väsentliga skillnader. Till exempel har vatten nästan 800 gånger högre densitet än luft. Det här påverkar så klart ljusets förmåga att färdas i vatten. Tänk dig själv hur mycket jobbigare det är att springa i vatten än vad det är att springa i luft.

Det här betyder bland annat att vattnet fungerar som ett färgfilter. Ju längre ner i djupet du kommer, ju fler färger försvinner. Först ryker det röda ljuset, sen det gula och oranga. Det röda är nästan helt borta vid 4–5 meters djup. Även om du inte tänker ta dig ner så djupt kommer du att märka av det bara någon meter ner.

Bristen på färger, det är främst blått och grönt ljus som tar sig längre ner i djupen, kan man åtgärda på några olika sätt. Antingen kan man använda sig av ett röd-orange färgfilter eller, vilket är vanligare, med hjälp av blixt eller lampa som tillför ljus med hela färgspektrat.

Men det är inte bara bristen på färger som gör att det är lite knepigare att fotografera under vattnet. Eftersom vattnet har betydligt högre densitet och dessutom är hem för en massa små partiklar, är det svårare att få bra skärpa under vatten. För att ge sig själv så bra förutsättningar som möjligt behöver man gå så nära det går när man fotograferar. Under vatten stämmer verkligen Robert Capas gamla ordstäv »om dina bilder inte är tillräckligt bra är du inte tillräckligt nära«. Försök ta dig så nära det bara går, det är så klart svårt om man vill fotografera fiskar eller annat. Men ha det som huvudregel.

Håller du dig nära ytan och fotograferar i bra ljus så kommer sannolikt inte färgerna att vara något problem, och om ljuset är starkt (mitt på dagen till exempel) tenderar det att vara ganska enkelt att få skarpa bilder också.

Försök också att fotografera uppåt när du är under vattnet. Alltså inte ner mot botten utan antingen rakt fram eller lite uppåt. Det finns så klart undantag, till exempel om motivet och bakgrunden är väldigt kontrasterande, men annars är risken att allt bara blir en svårdefinierad gegga i bilden. Fotograferar du snett upp mot ytan blir kontrasten större och bakgrunden blir ofta renare.

Utrustning – billigt till dyrt

Om du tänker dig att du vill vara lite mer seriös med ditt fotograferande kommer det att krävas att du fotar mycket. Fota mycket innebär att du kommer att behöva vara i vattnet långa perioder. För att slippa bli kall onödigt snabbt kan det vara på sin plats med en våtdräkt, Sverige är ju inte väldigt känt för sina varma bad. Cyklop och snorkel samt simfötter om du vill kunna förflytta dig smidigt i vattnet är också en bra grej.

Enklast möjliga

Vad gäller kamerautrustningen så finns det flera steg beroende på hur seriös du är med ditt fotograferande. För många av oss räcker det med en vanlig vattentät kompaktkamera. Den fungerar bra så länge det är starkt ljus och klart vatten. De nyare modellerna kan ofta följa med ner till uppemot 10–15 meter vilket räcker gott och väl för den som bara tänker snorkla och simma runt lite. Om du vill köra på lite seriösare är dessa oftast inte tillräckliga, dels för att de inte tål så stora djup, men också för att de fungerar sämre med extern belysning. Det går så klart att använda den inbyggda blixten men den är oftast inte så stark och när ljuset kommer rakt framifrån och nära objektivet kommer den också att lysa upp alla små partiklar i vattnet, vilket får bilden att se grumlig och lite smutsig ut. Små kompakter har oftast inte så väldans bra vidvinkel heller, och eftersom man gärna vill komma nära är vidvinkel det som används mest vid undervattensfoto­grafering. Har man inte en vattentät kompaktkamera kan man även använda en Gopro. Till dem finns det dessutom ljusriggar man kan köpa och därmed få mer ljus för att fota och filma under ytan. Nackdelen är att man inte kan justera slutartiden och därmed får man lätt lite suddigare bilder.

Nästa steg är en avancerad kompaktkamera i stil med Sonys RX100 IV och ett vattentätt kamerahus till den. Objektiven i vattentäta kompakter är ofta en ganska stor kompromiss eftersom de inte har möjlighet att sticka ut utanför kroppen. En vanlig kompakt med en vattentätt hus kan därför ge bättre resultat och kan tas med på djupare vatten.

Systemkamera med dykhus

Nästa steg är en rejäl kamera, systemkamera av något slag, som placeras i ett dykhus. Den senaste tidens spegellösa kameror har blivit populära på grund av sin smidigia storlek. Dykhuset bygger på ganska mycket och kameran blir bulkig, har man då en liten kamera från början är det enklare att hantera den från början. På dessa dykhus kan man också placera blixtar, dessa sitter oftast på armar som går att sträcka ut åt sidorna för att ha möjlighet att rikta ljuset bättre. Blixtarna är också betydligt kraftigare än de som finns i mindre kameror, eftersom vattnet »äter upp« mer ljus än vad luften gör så behövs högre styrka på blixtarna när man befinner sig under ytan.

Specifika systemkameror som är helt vattentäta är det inte gott om idag, så det är svårt att säga att det är ett reellt alternativ. Tidigare fanns Nikonos som var kameror gjorda för att användas under vattnet och således inte behövde något dykhus. I dag finns Nikons AW1 som faktiskt är helt vattentät ner till 15 meter utan dykhus. Något som kan vara ett alternativ för den som vill kunna ta lite mer avancerade bilder när man snorklar.

Vill man bara testa att ta med sin systemkamera under vattenytan men inte vill betala de flera tusen kronor som ett dykhus kostar finns det även billigare varianter som ser ut som kraftiga plastpåsar med tätslutande stängning. Dessa kan inte tas med ned till lika stora djup som dykhusen och har också sämre ergonomi än dessa, men de är betydligt billigare vilket gör dem till ett tillgängligt alternativ för den som vill testa.

Avslutning

Som du ser finns det många saker att fundera över, om du vill, om du inte vill kan du helt enkelt bara ta din vattentäta kompaktkamera, dra på dig badbyxorna och hoppa ner i vattnet. Men har du möjligheten tycker jag att du ska prova att upptäcka världen som finns där nere under ytan!