Avundsvärd debutbok

Jag tycker omedelbart om Rikard Lavings Caravan. Sen blir jag lite irriterad när jag inser att han är född samma år som jag och önskar en stund att det var jag som debuterat med den här boken. Det är en fantastisk samling nära porträtt av gestalter på Flatenbadens camping i Stockholm. Många av dem permanentboende i luggslitna husvagnar, med en vardag lika fransig som deras jeansvästar. Rikard har levt nära och det syns att han bryr sig om de han mött. Bilderna är enkla, med en tvekande oskärpa som följer honom. JH Engströmskt drömmande färger, ibland luftigt och ljust som Anna Clarén och svartvitt med silverkorn lånade från Dágata, Petersen och Ackerman, kanske. Rickard Laving spänner över hela skalan och får ihop det.

lasvartcaravan2-.jpg

På sätt och vis är det en typisk debutbok. Det brukar börja med berättelser om raggare, hemlösa eller romer. Den här boken har lite av varje. Rikard Laving gör det så enkelt, eller får det åtminstone att verka enkelt. Vackerts sparsmakat. Möjligen finns en del effektsökeri i misären - kanyler i armen eller gevär på kudden. Det kunde ha sorterats bort, historien är tydlig nog ändå.

Många recensenter kommer förmodligen att tveka med såväl sin uppmärksamhet som sina superlativ inför den här boken. Något de kommer att ta igen under Rikard Lavings framtida karriär som fotograf. Det här är en fantastisk början.