Bildmanipulation – fusk som väcker känslor

Att manipulera bilder är något som görs ständigt, och det väcker ofta starka känslor. Inte minst när bilden utger sig för att beskriva en verklighet, en sanning. I journalistiska sammanhang förs en ständig diskussion om hur mycket retusch som är tillåtet för att bilden fortfarande ska kunna sägas vara en äkta beskrivning av en händelse eller plats. Men vad som är en sann bild av verkligheten är inte helt lätt att slå fast. Har jag gått för långt om jag ökar mättnaden och på så sätt förstärker färgerna, eller har jag då bara korrigerat bilden så att det blir en mer äkta återspegling av miljön – i alla fall så som jag upplevde den när jag tog fotografiet. Och om jag tar bort en telefonstolpe i högra hörnet som stör upplevelsen av bilden, har jag då gått för långt? Ja, det skulle många anse att jag har.

I dag är vi så vana vid manipulationer att vi ofta kritiskt granskar bilder som tycks vara för overkliga för att vara sanna. I samband med stormen Sandy i höstas började det cirkulera bilder på hajar som simmade runt i vattnet på de översvämmade gatorna. Dessa bilder kunde vi ganska snabbt avfärda som osanningar. Men bilden där vi ser Frihetsgudinnan med en hotfull tornado i bakgrunden skulle ju kunna vara äkta. Men det visade sig att de hotfulla molnen fotades redan åtta år tidigare i Nebraska.

Började manipulera på 1800-talet

Även om nyhetsmedier kritiskt granskar de bilder som flödar in från olika bildbyråer så slinker det ibland in falska bilder, som fotot på en död Usama bin Ladin. Den bilden hann publiceras på flera nyhetstidningars förstasidor innan bluffen avslöjades.

Så även i dag, trots att vi är väl medvetna om bildmanipulation så vill vi gärna tro att en bild är äkta. För den kan ju faktiskt se väldigt trovärdig ut efter några timmars behandling i Photoshop, programmet som introducerades 1990 och som vi i dag starkt förknippar med allt som har med bildretusch och manipulation att göra. Men det var inte på 90-talet som vi började manipulera bilder, det har vi i stort sett gjort sedan fotografins födelse. Det visade nyligen en utställning på Metropolitan Museum of Art i New York. Där hängde över 200 manipulerade bilder skapade före det att Photoshop fanns att tillgå. Det äldsta fejkade fotot på utställningen var från 1846.

Målade för hand i bilden

Då på mitten av 1800-talet handlade mycket av bildmanipulation om att försöka kompensera för det nya mediets tekniska begränsningar. Bilderna blev ju inte riktigt så som vi tyckte att vi upplevde vår omgivning. Människor på den tiden förundrades över fotografiets möjligheter att återge miljöer på ett så detaljerat sätt, men de ifrågasatte samtidigt varför bilderna inte innehöll korrekta färger. I ett försök att möta den kritiken började många fotografer att manuellt bearbeta sina bilder med färg. De målade helt enkelt med till exempel akvarell och oljefärg på bilderna.

Men det fanns även andra problem med 1800-talets fotografiska emulsioner. De var mer känsliga för blått och violett ljus än andra färger i spektrumet, vilket medförde att det som var blått i miljön du fotograferade allt som oftast blev överexponerat. Eftersom fotografering på den här tiden även krävde långa exponeringstider gick det knappt att fotografera ett landskap där du samtidigt såg himlen ovanför. Det blåa ljuset hann träffa emulsionen under lång tid och himlen blev därför flammig eller hundra procent vit.

Det här problemet kunde man lösa på två sätt. Antingen genom att kopiera ihop två bilder, där en av dem innehöll en rätt exponerad himmel. Eller så målade man helt enkelt dit en himmel för hand – vilket enklast gjordes med grafitpenna mot silkespapper som sedan sattes fast på glasskivan innan bilden kopierades.

Ett verktyg för propaganda

De långa exponeringstiderna var också en utmaning när människor stod framför kameran. Inte minst om det skulle tas en gruppbild, eftersom det alltid var någon som lyckades flytta på sig och på så sätt förstöra bilden. För att undvika detta valde vissa fotografer att i förväg fundera ut varje persons placering och fotografera dem en och en. Därefter kopierade eller lappade fotografen ihop bilderna till en.

Ibland lappades även olika kroppsdelar samman för att skapa ett snyggare porträtt. Som med den nästan ikoniska bilden på Abraham Lincoln från i början av 1860-talet, där hans kropp byttes ut till politikern John Calhouns kropp. Huvudet är i alla fall Lincolns men kroppen dög tydligen inte för att bilden skulle kännas tillräckligt bra.

Bildmanipulation var utan tvekan högst närvarande redan i fotografins tidiga år. Och det skulle komma att utvecklas i takt med att fotografin växte sig allt starkare som något som skildrade verkligheten objektivt. Fotografier blev ett kraftfullt verktyg för propaganda, och det manipulerades för att passa ändamålen. I Sovjetunionen under Stalins tid manipulerades foton nästan rutinmässigt för att visa upp »rätt« bild av verkligheten. I ett klassiskt foto från 1930-talet syns Stalin vid Moskvakanalen där han på sin vänstra sida har Nikolai Yezhov, en person som senare skulle falla i onåd hos Stalin och därför helt sonika plockas bort ut bilden. Tekniken som användes för att göra detta var ofta med hjälp av »airbrush« – ett luftdrivet verktyg som sprutar färg på bilden. Detta blev väldigt användbart vid retuschering av bilder och det finns många exempel på fotografier där olämpliga personer har plockats bort med hjälp av »airbrush«. Men resultatet skiftade. I en bild från 1937 syns Hitler i ett sällskap med en grupp människor där Joseph Goebbels plockades bort från originalet, men han svävar fortfarande som en osalig ande i bilden – retuschen blev inte så lyckad.

Photoshop gör tekniken tillgänglig

1990 då Photoshop 1.0 introducerades skulle det komma att bli ännu enklare att manipulera. In i den digitala eran följde många av de verktyg man tidigare hade använt för att retuschera såsom penslar, skalpeller och verktyget »airbrush«. Men nu var allt mer tillgängligt för gemene man, och om något blev fel i retuschen var det bara att ångra och testa igen.

Efter Photoshops intåg på marknaden kom vi att se en mängd manipulerade bilder som utgav sig för att beskriva verkliga situationer. 2010 fick fotografen Terje Hellesø pris som Årets naturfotograf i Sverige. Men det visade sig att många av hans bilder var manipulerade, lodjur och mårdhundar hade »photoshoppats« dit i efterhand. När fusket avslöjades 2011 blev straffet hårt och likt en dopad idrottsman fråntogs Terje Hellesø titeln som Årets naturfotograf. Hela händelsen fick en sådan uppmärksamhet att »terja« för många blev ett begrepp för att fejka en bild. Verbet hamnade till och med i språkrådets nyordslista 2011 för att »manipulera ett foto i bedrägligt syfte«.

Manipulationer väcker med andra ord starka känslor. Och en fotograf som medvetet »terjar« en bild vill vi inte veta av.

Läs mer om historiska manipulationer: www.fourandsix.com