Kommentar: Objektivens matematik förbättrar dagens bildkvalitet

Fotografin är fantastisk på så vis att man inte behöver vara bevandrad i tekniken bakom kulisserna för att kunna ta del av den glädje det ger. Här ser vi femåringar som använder paddan för att ta bilder hemma, telefoner som är nära till hands och alltid med när vi är på språng och ta en bild av något, eller den lite mer inbitne fotografen som har en "riktig" kamera hängandes på axeln.

Förvånansvärt många bilder av femåringar med padda som tar bilder visar förresten hur bra bilder på vardagslivet faktiskt kan bli – om man bara intuitivt ger sig hän att fånga någon händelse på bild i stället för att krångla till det med alla tekniska delar.

Jag minns när Photoshop under 90-talet släppte funktionen för att addera så kallad "lensflare", eller "linsöverstrålning" som det kallas på svenska. Tanken var att man genom att använda ett filter kunde generera en matematiskt uträknad "flare" som alltså härmar hur ljus från en ljuskälla som kommer in i objektivet skulle se ut när det tar sig genom den optiska konstruktionen.

Jag minns att filtret var superspännande, överanvänt och i början helt magiskt att använda för att förstärka känslan från ljuskällorna. Det tråkiga var den renderingstid det tog för datorn att räkna ut hur strukturen skulle se ut, även på en liten bild, så blev det fel utseende fick man helt enkelt bita i det sura äpplet och testa igen. Sedan kom en förhandsvisning så man kunde få ett hum om hur det slutresultatet ungefär skulle se ut.

Detta var en fortsättning på den redan startade visuella matematiken, där teknikdemon från datorspel redan använda sig av häftig polygongrafik, något som senare smittade av sig till musikindustrin som snabbt använde rudimentär datorgenerad polygongrafik i sina musikvideos. Det var inte speciellt snyggt, snarare spartanskt och … flummigt. Men det gick hem hos eurodisco-fansen.

Sedan kom linsöverstrålningenäven till dessa musikvideos.

Sedan kom linsöverstrålningen till filmer, när beräkningskraften var tillräcklig för att kunna använda filter på rörligt material i sekvenser.

Så visst är det lustigt hur något som från början ses som en avvikelse, en så kallad "aberration", något som är fel i en optisk konstruktion, plötsligt blir en eftertraktad effekt? Och allt detta med matematikens hjälp, för kan man skapa något med matematik kan man även ta bort något med matematik.

Förvisso används matematiska uträkningar redan från början när man skapar ett objektiv, men det intressant är när matematiken kan användas för att göra än fler förbättringar i efterhand, efter att linskonstruktionen satts ihop till ett fungerande objektiv.

Många har säkert också hoppat till över hur bra kamerorna har blivit i dagens mobiltelefoner, och ett steg till detta är att den tekniska utvecklingen också börjat tänka på hur matematiken kan användas för att skapa "bättre bilder", i varje fall rent tekniskt. AI-inställningar i all ära, här menar jag mer att objektivens brister kan förbättras så pass mycket att vissa problem helt enkelt försvinner med just uträkningar. Beräkningskraften har därför blivit viktig i dag, och är dessutom helt integrerad i många av våra prylar vi har i hemmet. Mikrovågsugn, spis, tv – ja, till och med våffeljärn och dörrlås.

Kanske är det därför som dagens nya generation av objektiv också upplevs som dyrare. Skillnaden mot mobiltelefonerna måste finnas där, och hög kvalitet och bildskärpa har alltid varit a och o för japanska optik- och kameratekniker. Det är något heligt, något som både kittlar och är ett krav från ingenjörernas håll.

Och resultatet blir ju också fantastiskt. Men oftast också mycket dyrt.

Eller, så upplevs det bara dyrare för att man inte köper objektiv så ofta, man klarar sig med det man har. Så går det tio år, och så har priserna också stigit under tiden på grund av detta. Dessutom har förra årets (och nuvarande) halvledarbrist påverkat priserna, och det lär fortsätta så ett tag till, som det ser ut.

Därför var det extra intressant att Kamera Bild som enda svensk media fick möjlighet att intervjua Kazuto Yamaki, vd för Sigma, som är mest kända för sina objektiv. Han hade en del intressanta svar på hur läget ser ut med både halvledarbristen, hur samarbetet med L-Mount Alliance rullat på under snart fyra år, samt hur just matematiken påverkar konstruktionen av nya objektiv.

Exklusiv intervju: Sigmas vd Kazuto Yamaki om teknik

Sigmas vd berättar mer om kommande Foveon X3-sensorn

I vår exklusiva intervju med Sigmas vd Kazuto Yamaki om teknik kan du läsa mer om vad han berättade för oss. Och i den andra delen som endast du som plus-medlem kan läsa berättar han mer ingående om vilka problem som finns i att utveckla en sensor. Missa därför inte artikeln Sigmas vd berättar mer om kommande Foveon X3-sensorn.