Flera tusen följer Lina Flodins fotoblogg

Det är början av november och Lina Flodins har för tillfället en bloggpaus, på kanske någon vecka. För även om bloggen är något hon skriver på helt frivilligt så kan det nästan bli som ett jobb ibland – som hon måste ta semester ifrån.

Lina Flodins

Ålder: 20 år

Bor: Karlstad

Familj: Mamma, pappa och en katt. Har även två halvsyskon.

Gör: Bloggar och fotar.

Utrustning: Canon 5D Mark III med objektiven 85mm f/1,8 och 50mm f/1,4. Har även ett Tamron 28–75mm f/2,8.

Webb: www.linafoto.blogg.se och www.linaflodins.se

– Det blir ju en stress, speciellt när jag har så många som följer mig. Så nu ska jag under några dagar försöka att inte tänka så mycket på bloggen. Annars gör jag det hela tiden, varje dag. Bloggen är en del av min vardag, säger Lina.

Hon har precis fyllt 20 år och bloggen firar fem år. Från starten i slutet av 2008 har den vuxit sig stor och blivit en inspirationskälla för många andra som fotograferar, inte minst yngre människor. Att vara en förebild för andra tycker Lina är roligt.

– Jag hade inte tänkt det när jag började med bloggen, det har bara blivit så. Men det är kul att några ser upp till mig, det är häftigt.

I september var hon en av fyra nominerade i Veckorevyns Blog awards 2013, i kategorin Årets fotoblogg. Även om Lina inte tog första-platsen så tycker hon det var en rolig bekräftelse på att hennes arbete har betydelse.

– Det var jättestort. Jag har nog inte riktigt fattat det än. Att bli nominerad efter all tid jag har lagt ner på bloggen känns jättekul.

Lina började fotografera 2005, tolv år gammal. Då fick hon en »jättetjock« kompaktkamera av märket Kodak. Med den tog hon bilder på djur, framför allt hästar, som hon lade upp på sajten stallet.se. Att ha egenfotade bilder på sin stallet-sida ingav respekt bland djurvännerna. 2007 skaffade Lina sin första systemkamera, och 2008 visste Lina att hon ville bli fotograf. Det året började hon även fotoblogga.

– Jag ville visa mina bilder och få kritik för dem. Det var därför jag startade min blogg. Sen har det vuxit och blivit ännu roligare när jag fick många besökare. Det gjorde att jag fotade allt mer för att ha material att lägga upp. Jag började även läsa flera andra fotobloggar.

Vill inte bli för privat

Innehållet på Linas blogg är en blandning av olika bilder, ofta mode- och porträttbilder. Hon lägger även upp självporträtt och filmer där hon ger tips och idéer på hur man kan tänka kring olika fotograferingar. En del inlägg har mer vardagskaraktär, där hon berättar om sitt liv. Men hon är noga med att inte bli för privat.

– Jag berättar absolut inte allt. Jag har även en hemlig blogg där jag är mer privat. Men även på min officiella blogg tror jag läsarna tycker det är kul när jag lägger ut saker om mig själv, som är mer personliga. Samtidigt är det klart att jag tänker på vad jag skriver, eftersom det är många som tar del av materialet, förklarar Lina.

Att dela med sig av sina fotokunskaper är något som tilltalar Lina, och troligen en stor anledning till varför hon har så många besökare. Men det är inte alla som anser att hon ska göra det.

– Mamma tycker inte att jag ska ge ut mina hemliga knep. Men varför inte, tänker jag. Vi delar ju alla ett fotointresse och det gynnar alla om man bjuder på sina tips.

Vissa av inläggen har Lina planerat i förväg när hon ska publicera dem, medan andra går mer direkt från idé till att bli publika.

– Jag försöker lägga upp ett inlägg om dagen, blir det två har det varit en bra bloggdag. Och jag visar även saker som jag själv kanske inte tycker är jättebra, men även de inläggen ger många kommentarer och har ett värde för många av läsarna.

Är det stor skillnad på dina bilder i dag om du jämför med när du startade bloggen?

– Jo, men jag känner ändå igen i mig sättet jag tar bilder på. Det finns ett visst bildspråk som jag har utvecklat mycket under åren. Jag fotograferar helst människor och porträtt- eller modebilder. Jag tycker inte om landskapsbilder, men om jag placerar en människa i landskapet – då blir det intressant. Sen gillar jag att försöka göra spännande porträttbilder, där jag kanske har varit kreativ i Photoshop. Och då kan jag redan innan jag fotar ha en idé om hur jag ska redigera bilden. Men ofta blir det ändå att jag upptäcker i efterhand vad som fungerar.

2012 tog Lina studenten från medie-programmet. Då hade hon redan ett eget företag som fotograf, vilket hon startade under sitt andra studieår.

– Att fylla i alla papper var svårt, men efter några år hade jag lärt mig hur det fungerar. Jag sköter allt i företaget själv.

Lina är verksam i Karlstad, där hon gör fotouppdrag för olika företag, kommunen eller privatpersoner. Hon har fotograferat mycket bröllop, personalporträtt och olika typer av evenemang. I somras bodde Lina under några månader i Stockholm för att se om det gav mer jobb där.

– Men det var svårt, och under den tiden fick jag jobbförfrågningar från Karlstad eftersom det är där jag har många av mina kunder. Så jag flyttade hem igen. I Karlstad har jag blivit lite av ett namn.

Lätt att köpa en bra kamera i dag

Lina menar att fotointresset bland yngre är väldigt stort i dag, och det tror hon hänger ihop med att kameratekniken har blivit mer tillgänglig.

– Det är lätt att köpa en bra kamera i dag, som inte är så dyr. Och det är enkelt att komma igång med fotandet. Dessutom upplever jag att de flesta som fotobloggar tillåter sig att vara mer kreativa i dag. Man vågar testa mer och bryta mot fotoregler.

Lina får mycket mejl med fotofrågor, och om det är någon fråga som återkommer gör hon ett inlägg på bloggen om det. Annars ser hon till att försöka svara på så många mejl som möjligt.

Det är framför allt sedan 2010, när Lina började placera sig på blogg-topplistor, som trafiken har ökat – och med den frågorna från läsarna. De vanligaste är »hur redigerar du dina bilder?« och om Lina har något tips för att ta bättre porträttbilder eller hur man gör för att fotografera i motljus.

– Och när jag lägger upp en bild på bloggen så får jag ofta frågor om hur jag har redigerat den, säger Lina.

Därför bjuder hon gärna på före- och efterbilder för att visa hur bilderna har förändrats i bildbehandlingen. Hon gör även steg-för-steg-skolor där hon beskriver hur hon har gått tillväga.

– Jag tycker om att testa olika ljus när jag fotar, till exempel motljus eller medljus. En ojämn skugga i ansiktet är roligare än en rätt exponerad bild med jämnt ljus. Jag gillar även kort skärpedjup, därför använder jag gärna ett 85mm f/1,8. Med den tycker jag att det blir bra detaljer där jag vill ha fokus, samtidigt som bakgrunden får en snygg oskärpa.

I sin egen utveckling har Lina tittat mycket på bilder i olika tidningar och magasin. Hon har granskat dem och funderat över hur fotografen har tagit bilderna.

– Jag har sen testat själv flera gånger och ofta upptäckt att det inte blev så bra. Men jag ville verkligen bli bättre och till slut lyckades jag. Samtidigt ville jag att bilderna skulle ha mitt eget bildspråk så att jag inte bara kopierade andras.

Hennes kreativa utveckling gjorde att Lina redan innan hon började på medieprogrammet kunde väldigt mycket om foto – i alla fall hur hon skulle ta bilderna.

– Men i skolan fick jag lära mig att sätta namn på saker, och mer ingående förstå hur till exempel slutartider fungerar. Det hade jag inte kunnat förklara tidigare, och det kunde ju förstås vara bra att veta när man tipsar om sådana saker på bloggen, skrattar Lina.

Vad har du för tips till någon som vill börja fotografera?

– Gå ut med kameran och börja fota. Gör små egna fotouppgifter, till exempel »nu ska jag ta en fin höstbild« eller »nu ska jag bara titta på ljuset«. Då kanske man inte tar en massa andra bilder utan kan lugnt göra en specifik bild.

Hur väljer du ut vilka bilder som du tycker är bra?

– Jag väljer de bilder som jag gillar. Men om jag har svårt att välja så frågar jag mamma eller pappa vilka de tycker om. Eller så lägger jag upp det som en fråga på bloggen där det kan bli mycket kommentarer.

Flera av Linas självporträtt skapas på nätterna, med hjälp av stativ och självutlösare.

– Jag har flest idéer på nätterna. Jag fotar under någon timme och sen blir jag trött och tänker att jag borde sova. Men först brukar jag känna lite på redigeringen och testa några bilder. Blir det bra så sover jag gott sen.

Har utvecklats mycket genom bloggen

En stor del av Linas bloggande handlar även om att göra filmer där hon berättar om sitt fotograferande. Hon har aldrig något manus, för hon »tycker inte om att skriva«.

– Jag har allt i huvudet och gör saker direkt på plats. Filmandet är något jag vill hålla på mer med på bloggen, och jag tänker alltid i film när jag får idéer – mer än i stillbild. Men jag måste öva på Premiere, för det blir roligare att filma när man kan programmen.

Genom filmerna har Lina blivit ett välkänt ansikte för många fotointresserade. Något som hon egentligen inte hade tänkt sig.

– Jag är ganska blyg, men jag har genom bloggen fått en bättre självkänsla och ett bättre självförtroende. Jag har utvecklats mycket genom min blogg. Och när jag spelar in saker och säger något fel så är det bara att jag tar om det. Då känns allt okej, för jag vill ha kotroll.

Men i mötet med andra människor känner hon sig inte alltid lika bekväm.

– Då är jag typ rädd för att säga något konstigt, det är jag nervös för.

Lina väljer dock att trotsa detta, inte minst när hon i somras följde med som fotoassistent på en resa som fotografen Emma Svensson anordnade till usa. Fotointresserade ungdomar i åldern 16–21 fick besöka olika platser som Los Angeles, Las Vegas och Death Valley och samtidigt lära sig mer om foto.

– Det var jättehäftigt, jag skulle gärna göra om den resan. Jag hjälpte till med kamerainställningar, gav tips och hade lite fotoundervisning. Men jag vill bli bättre på att undervisa och prata inför andra, det har jag som ett mål.

Sommaren 2014 kommer Lina själv att arrangera en fotoresa, där intresserade kommer att få följa med till Norge för att utvecklas som fotografer.

Felicia ställer alltid upp

Hemma i Karlstad har Lina 300 meter hem till kompisen Felicia som ofta hamnar som modell framför Linas kamera.

– Det är alltid jag som skickar sms till henne med nya idéer. Hon vill alltid ställa upp, jag behöver aldrig övertala henne. Jag vågar dessutom testa mer saker med någon som jag känner. Felicia är framför allt modellintresserad och hon tycker om att göra galna plåtningar. Så även om det spöregnar ute går vi ut och fotograferar, för att det kan ge spännande bilder – det är det som hela tiden motiverar oss.

Tillsammans anordnade Felicia och Lina för ett par veckor sedan en fototräff i Karlstad. Under rubriken »fota med oss« bjöd de in ungdomar till att lära sig mer om ljussättning och fotografering. De exklusiva platserna tog slut på 17 sekunder när biljetterna släpptes.

– Alla var jättenöjda och tyckte det var roligt att se hur vi jobbar.

Deltagarna bestod enbart av tjejer och Lina förklarar att det även är mest tjejer som läser och kommenterar på hennes blogg. Hon menar även att de flesta blogg-skribenter är tjejer.

– Men jag försöker få in mer killar i bloggvärlden, för det vore roligare om även killar ville vara med och dela med sig av sina tips. En fotoblogg kan ju alla läsa, både tjejer och killar.

Just nu befinner sig Lina i ett stadium av livet där hon funderar mycket på vad som blir hennes nästa steg. Hon har många tankar, men inte någon klar idé.

– Jag är inte helt hundra på vad jag vill göra. Kanske hålla på mer med egna projekt, men jag vill även utomlands – gärna England för att lära mig språket bättre. Och även om jag gör det så skulle jag fortsätta med bloggen, det gör jag så länge som möjligt. Jag är även intresserad av arkitektur och inredning och funderar på att kanske läsa till arkitekt, om jag inte väljer att satsa mer på foto.

Är det tufft att slå sig fram som fotograf?

– Ja, det har jag känt. I Karlstad finns det många som fotar typ det jag fotar, så det är hård konkurrens.

Till sist, har du någon favoritfotograf vars bilder du gärna tittar på?

– Ja, Lina Tesch från Tyskland som fotar modebilder. Hon har en sådan stil som jag känner en viss likhet med. Vi har lite samma bildspråk på något vis. Hon är också ganska ung, någonstans runt 22 år.