3000 jobb i fara efter drönarförbudet

Högsta förvaltningsdomstolen gick alltså på Datainspektions linje och tolkar filmning med drönare som kameraövervakning. Det gör att man nu måste ha tillstånd för detta om man vill använda sin drönare för att filma med och ett sådant tillstånd ges endast om övervakningens nytta överväger den enskilde individens vilja att bli övervakad. Anledningen till att man valt den här vägen är att HFD anser att en kamera på en drönare är att anse som varaktigt uppsatt och att kameran inte styrs på plats av fotografen.

Domen blir ett hårt slag mot en nyetablerad bransch i Sverige och kritiken har inte låtit vänta på sig.

– Det finns 2000 licenser för professionella drönarpiloter i dag men det här drabbar ju också de som arbetar med efterbearbetning av fotografiskt material, säger Gustav Gerdes, branschorganisationen UAS ordförande till Aftonbladet.

Organisationen beräknar att totalt kan runt 3000 jobb vara i fara i en bransch som omsätter en miljard varje år. Ett av de svenska börsnoterade företag som sysslar med drönarfotografering, Fastout, gick under Stockholmsbörsens första timme ner 19 procent i jämförelse med kursen vid stängning i fredags. Flera andra företags börskurser har också gått ned, men inte lika markant.

Drönarfotografering används för att skapa material inom många olika områden, mäklarfoto, nyhetsrapportering, idrottsevenemang, spelfilm och så vidare. Några flygbilder i dessa branscher är troligen inte att vänta framöver.

Björn Bergman, en fotograf som arbetar med flygfotografing och nu måste gå tillbaka till att flyga med vanlig helikopter har hört av sig till Kamera Bild:

– Att flyga i en helikopter tankad med skattefri flygbensin, en helikopter som drar minst 60 liter i timmen. Är miljön helt negligerad nu? Vad är logiken att förbjuda en kamera på drönaren? Blir integritetsintrånget mindre av att bli filmad av en riktig helikopter än från en drönare?, säger Björn Bergman.

Ny lag kan bli räddningen

För tillfället ser det alltså mörkt ut för drönarbranschen. Något som baserats på en föråldrad lag, som även politiker har vänt sig emot.

– Det här visar att tekniken har sprungit ifrån politiken. Vi pratar om en föråldrad lagstiftning från 70-talet som försvårar för företag och människor med kreativa idéer. Att drönare skulle utgöra ett integritetsproblem generellt sett stämmer inte. Och när domstolen har tolkat lagen på det här sättet behöver vi ändra lagen, säger riksdagsledamoten Richard Nordin (C) till Aftonbladet.

En ny lag kan också vara på gång, ett förslag kommer att läggas den 15 juni 2017, då återstår att se om synen på kameradrönare kommer att förändras.