Jurister kritiserar spridningen av bilder på döda

Om bilden som sprids på sociala medier föreställer Nils ”Einár” Grönberg efter skjutningen är oklart. Bilden skulle även kunna förställa någon annan. Men att det överhuvudtaget sprids en bild på en död människa är något som civilrättsexperten Mårten Schultz anser vara problematiskt.

– Det skadar de efterlevande och den värdighet som döda personer faktiskt förtjänar, säger han till SVT.

Även om bilder av det här slaget är känsliga, är det inte olagligt att sprida dem. Lagen om olaga integritetsintrång som borde kunna vara applicerbar på en sådan här situation, omfattar i princip inte spridande av bilder på döda människor. Även lagen om förtal av avliden är inte alltid tillämplig, då det krävs att spridningen också innehåller uppgifter som kan klassas som förtal. Bilden själv anses i regel inte vara förtal, när den föreställer en död människa.

”Lucka i lagen”

Mårten Schultz anser att spridningen av sådana här bilder borde kriminaliseras och har nyligen lyft frågan i en debattartikel i Dagens Nyheter, tillsammans med juristen Ängla Eklund:

”Enligt vår mening bör spridandet av bilder av det här slaget vara brottsligt om det inte finns något som gör att det är försvarligt. Det kan till exempel vara försvarligt om det rör händelser i andra delar av världen (vilket minskar risken att någon efterlevande tar del av publiceringen) eller om det rör händelser som inträffade för länge sedan (till exempel från Vietnamkriget)”, skriver de bland annat i debattartikeln.

Att det i dag inte är straffbart att sprida bilder på döda anser de vara en ”lucka i lagen” och skriver vidare:

”Den kan lätt täppas till genom att bygga vidare på brottet olaga integritetsintrång. Spridandet av bilder på dödande eller nyligen döda skulle med en sådan ändring kunna dömas till fängelse i upp till två år.”

”Sensationslystnad”

Till SVT säger Mårten Schultz att anhöriga borde kunna ta över den avlidnes intresse av att skydda sin identitet.

– Det är ju inte alltid så att folk som sprider bilderna vill något dåligt. Ofta är det ju någon form av sensationslystnad, att man vill åt någon skräckeffekt eller helt enkelt bara är nyfiken. Då tror jag att en utvidgning av bestämmelsen skulle kunna komma åt sådan här aningslös spridning där folk bara inte tänkt igenom det hela, säger han till SVT.