Kurs på Fotografiska: Här lär sig föräldrar att fota sina bebisar

Det är förvånansvärt tyst i rummet där tio mammor har samlats för sitt andra tillfälle på kursen »Fotografering för föräldralediga«. Men det kanske beror på att bebisarna nyligen har ammats och fått sova i vagnen på väg till Fotografiska. Den här kursen välkomnar föräldrar tillsammans med sina barn, upp till en ålder av tolv månader.

– Det är ingen föreläsningsstämning, vi sitter gärna på golvet och snackar. Om någon vill amma så fungerar det bra och det ska ändå gå att hänga med i kursen, förklarar fotografen Anna Mattsson för Kamera Bild.

Kursledaren har själv småbarn

Hon är kursledare och har arbetat professionellt med foto i 13 år, främst inom mode- och porträttfoto. Och innan hon blev sin egen var hon assistent under nästan sju år. Sedan två år tillbaka leder hon kurser på Fotografiska, bland annat för dem som vill göra något kreativt under sin föräldraledighet.

– Jag är själv småbarnsförälder så jag tar inte illa upp när barnen skriker. Jag tror det är svårt att hålla kursen om du inte är förälder, säger Anna.

Eftersom hon även visar mycket av sina egna bilder under kursen så hade det varit besvärligt om hon inte var mamma. Nu har hon gott om foton på sin son för att exemplifiera olika saker i fotodiskussionen.

– Jag använder mycket av mina privata bilder. Föräldrarna måste kunna känna igen sig i situationerna, jag kan inte bara visa mina professionella bilder som jag gör i kommersiella sammanhang.

Rörelser ger liv

Klockan slår tio och Anna inleder dagens pass med att släcka ner i rummet. Deltagarna har under den gångna veckan haft i uppgift att fotografera sitt barn i en så kallad motivationsbild, att barnet gör något och att det kanske finns en rörelse i bilden. Nu visas dessa stort på en duk och alla får ge kommentarer. I en bild går hudtonerna åt det blå hållet och Anna frågar; »är ni bekanta med vitbalansen?«.

– Jag använde ett scenläge på min kamera, säger mamman som har tagit bilden.

– Det tycker jag inte att ni ska göra om ni inte vet exakt vad de inställningarna gör, svarar Anna och förklarar att det ofta blir bättre när fotografen lär sig hantera exponeringen på andra sätt.

Nästa bild. Den innehåller rörelseoskärpa som ger liv åt situationen och Anna förklarar vad olika slutartider innebär.

– 1/15 är en lång slutartid, 1/30 till 1/125 är naturliga slutartider som vi kan uppfatta med ögat. Snabbare än så är det möjligt att frysa någon som springer eller hoppar.

Så skapas större variation i bilderna

Fotoerfarenheterna i gruppen skiftar, men så är det här också en kurs som inte kräver några förkunskaper. Och även om Anna emellanåt ger en del grundläggande tekniktips så ligger fokus hela tiden på att inspirera och att vidga vyerna för bildskapandet.

– Vi diskuterar bilder och bilders värde. Även tekniskt dåliga bilder, med till exempel ett dåligt ljus, kan ha ett känslomässigt värde. Det föräldrarna ska ha i baktanke är att se vilka bilder som har ett värde för barnet om 30 år, säger Anna om kursens upplägg.

Under de fem träffarna går Anna igenom olika teman, som relationer, rörelse och spontanitet. Syftet är hela tiden att värdet på bilderna ska öka, vilket de också gör om det finns en variation – att föräldrarna även fotograferar vid andra tillfällen än kanske bara på födelsedagskalasen.

– Variationen blir en stor bildskatt som barnet kan ha med sig. Att inte bara ta närbilder på sitt barn utan även visa de miljöer där barnet växer upp, vilket kan vara kul att titta tillbaka på när man har blivit äldre. Kursen är egentligen mer gjord för barnet än för föräldrarna. Det handlar om att skapa ett album som man kanske själv önskar att man hade haft från sin egen uppväxt, säger Anna.

Använder kylskåpet för bättre ljus

En bit in i dagens bilddiskussion börjar en del av barnen att ge sig tillkänna. Någon gnäller ljudligt och mamman går runt och vaggar barnet i sin famn. Anna talar hela tiden med en klar och tydlig stämma för att göra sig hörd. Om någon förälder för en stund skulle bli tvungen att lämna rummet så finns det möjlighet att ta igen informationen efteråt när en sammanfattning skickas ut. Anna finns även utanför kurstiden tillgänglig för frågor via mejl.

Samtalet har gått över till att handla om ljus och Anna betonar hur viktigt det är att vi lär oss att se det. För små barn som ligger på golvet innebär det ofta att ljuset faller ovanifrån.

– Då kan blanka ytor vara bra för att reflektera ljuset mot barnet, till exempel en kylskåpsdörr, tipsar Anna föräldrarna.

Hon förklarar även att de ljusaste partierna i bilden är det som vi först tittar på, och att det därför är viktigt att exponera efter rätt del i bilden. Några av mammorna börjar titta närmare vilka inställningar de har i sina kameror.

»Legat många timmar på golvet«

Lina Nilsson är en av deltagarna på kursen. Hon är här med sin dotter Maj och innan hon föddes hade Lina inte fotograferat så mycket.

– Men nu tyckte jag att det var spännande att lära mig fotografera när jag har något att föreviga. Och jag har förstått att om jag lär mig lite mer om fotogrunderna så kommer jag också att kunna göra mycket mer. Den första övningsbilden hade jag till exempel inte kunnat ta tidigare.

Lina har även köpt en lite bättre kamera och vill nu satsa på fotograferingen under tiden hon är föräldraledig.

– Det är som ett litet projekt och jag har legat många timmar på golvet för att fota Maj.

Lina gillar den avslappnade stämningen under kursen. Hon tycker det fungerar bra att ta hand om dottern och samtidigt lyssna på Anna.

– Du kanske inte tycker det ser ut som att vi är fokuserade, men det är vi verkligen. Det är mycket »multitasking« som gäller.

»Jag var helt slut efter kursen«

Therese Lindahl anmälde sig till kursen för att hon ville lära känna sin kamera bättre och för att tänka till lite mer innan hon tar en bild.

– Senast igår fotade jag en sånggrupp som jag är med i, men den bilden blev bara platt. Jag har en bra bildidé i huvudet, men sen lyckas jag inte skapa den i kameran. Det behöver jag öva på.

Therese tycker det var svårt att fotografera motivationsbilden där barnet skulle göra något aktivt. Dottern Amanda är bara tre och en halv månader gammal, vilket innebär att hon inte tar sig så långt.

– Jag har en massa bilder på henne när hon ligger ner, jag hade önskat att hon var lite äldre så att hon kunde gå eller kanske i alla fall sitta upp. Hade jag gått om kursen så hade jag nog väntat ytterligare några månader så att Amanda var lite större.

Efter kursen hoppas Therese att hon kommer använda den stora kameran mer istället för att plocka fram mobilkameran när det är dags för att ta en bild.

– Men jag hade önskat mer teknik kring kameran på kursen, men den får mig i alla fall att vilja läsa kamerans instruktionsbok mer.

Ett kurstillfälle pågår under en och en halv timme, mer hade Amanda inte klarat av menar Therese. Även hon själv tycker det är lagom.

– Efter första gången var jag helt slut, jag blev trött av att ta in vad Anna sa samtidigt som jag skulle ha koll på mitt barn. Men i dag var jag mer beredd på att det är lite kaos.

Även pappor på kursen

Både Lina och Therese berättar att de tänker mycket på att ta bilder som säger något och som har betydelse för barnen när de växer upp. Therese har redan börjat arbeta på en fotobok om sin dotters första år. Och själva presentationen av bilderna är något som tas upp på kursen, förklarar Anna.

– Vi diskuterar hur man sätter ihop ett album och väljer ut den bästa bilden av kanske tio stycken. Under kursen sker ofta en stor utveckling bland deltagarna och några får aha-upplevelser och inser att »aha, man kan göra såhär också«.

Att det mest är mammor som kommer till kursen beror på att barnen får vara upp till tolv månader gamla. Under den tiden är det inte så vanligt att pappor är föräldralediga. Men Anna har i alla fall haft två pappor på kursen, och de är lika välkomna som mammorna.

Till nästa gång – en relationsbild

Kursträffen börjar nu lida mot sitt slut och det är tydligt att en och en halv timme är precis lagom. Anna får emellanåt höja sin stämma för att överrösta bebis-kören. Hon presenterar nästa övning för deltagarna, som blir att fotografera en relationsbild. Anna håller upp en svart liten pappram, med vilken hon illustrerar hur man beroende på vilka människor man fångar inom ramen – och på vilket sätt – kan skapa olika typer av relationer.

Uppgiften för mammorna blir att helt enkelt fotografera sitt barn tillsammans med någon. Lina funderar på hur hon ska ta bilden.

– Nu blir jag lite nervös, för min sambo vill inte vara med på bild, säger hon med ett skratt innan hon bäddar ner Maj i vagnen för att ge sig ut och ta nya bilder av hennes uppväxt.

Läs mer om kursutbudet på www.fotografiska.eu.