Marco Calandra: Ett tyst landskap

Via en webbkamera och min datorskärm möter jag Marco Calandra, han är tillfälligt i Irland, men annars delar han sin tid mellan Italien och Göteborg. Han är den friluftsintresserade ingenjörsstudenten som efter ett inköp av en kompaktkamera helt bytte riktning.

Marco Calandra

Ålder: 27 år.

Bor: I Dublin.

Gör: Landskapsfotograf.

Utrustning: Nikon D750 och främst ett Tamron 15-30 f/2,8 men även andra objektiv. 

Webb: marcocalandra.com

Marco är född i Göteborg, men har bott en stor del av sitt liv i Italien. Han har sedan barnsben alltid tyckt om att vara ute i naturen: »Jag har aldrig gillat att vara i stan, så fort jag är ledig vill jag helst ut i naturen, campa och, nu för tiden, även fotografera«, berättar han.

Tanken var dock inte alls att Marco skulle satsa på landskapsfotografi, han studerade management engineering och i hans framtid fanns snarare skrivbord än natur. Men 2010 köpte han en digital kompaktkamera för att kunna ta bilder av familjen och annat i vardagen. Han plockade även med kameran när han var ute och vandrade. När han visade sina bilder för vänner och bekanta tyckte flera av dem att han hade ett bra öga för bilder. Det här fick honom att tänka efter lite och överväga vad det egentligen var han ville med sitt liv.

– Jag kände mig inte som en ingenjör och att hamna bakom ett skrivbord var jag inte så sugen på. Jag ville göra något annat, något mer kreativt, säger han.

Efter ett drygt år på ingenjörsutbildningen bestämdesig Marco för att hoppa av och satsa på fotograferandet istället.

Teknisk konst

För att lära sig mer om foto och utveckla sitt bildseende letade han efter fotokurser, men han hittade inte riktigt det han letade efter till en början. Men sen sökte han in på en konstakademi på ett kandidatprogram i teknisk konst. Det innebar att han lärde sig mycket om rörlig bild och video, men efter kandidatprogrammet (tre år) gick han en master­utbildning (ytterligare två år) där han fokuserade mer på fotografi. Som examensprojekt gjorde han en fotobok med sina egna bilder där han också skrev om hur han fotar naturens tystnad. Utbildningen avslutade han i våras och nu är han alltså i Irland för att jobba och fotografera.

– Medan jag letar fotojobb och bygger upp min portfolio behövde jag någon inkomst så jag tog den här chansen. Hur länge han blir kvar i Irland vet han inte riktigt.

– Tills jag tröttnar eller något annat dyker upp, säger han med ett skratt.

Utbildningen på konstakademien gav Marco en bra grund när det gäller det rent konstnärliga i fotograferandet, den skapande processen. Men utbildningen var inte speciellt teknisk, så för att fördjupa sina kunskaper inom kamerateknik läste han mycket böcker, tidningar och på forum på nätet.

Han har inte varit där speciellt länge än så han har inte hunnit ge sig ut på några längre fototurer, men han planerar att åka ut och fota de olika klassiska Irländska miljöerna som klipporna vid Moher och annat. Han har planerat att åka ut och utforska landet, men osäkerheten kring vädret har gjort att han inte bestämt sig helt och hållet än. Att hålla koll på vädret och solen är två stora delar i hans fotograferande.

Förberedelserna har stor betydelse

Att hålla koll på väder och solens rörelser är väldigt viktigt för Marcos fotograferande. Han fotar mest i gryning och skymning, att solen hamnar där han vill är avgörande för att bilderna ska bli bra. Till sin hjälp har han ett flertal appar som kan visa honom hur solen kommer att röra sig genom ett visst motiv vid olika tidpunkter och årstider. På så sätt kan han hitta exakt rätt dag att ta sin bild. Väderapparna håller han koll på för att se till att inte ge sig ut i onödan.

– Ibland kan jag resa långa sträckor för att bara ta en enda bild och då vill man ju inte åka i onödan om vädret inte är rätt eller om solen inte står rätt, förklarar han.

En gång hittade han ett motiv han ville fotografera, men för att bilden skulle bli som han ville var solen tvungen att vara på ett speciellt ställe. Enligt hans hjälpmedel skulle det ta två månader innan det skulle inträffa och då stod Marco där med sin kamera och var beredd.

Gillar det varma ljuset

När Marco valt ut rätt dag för sin bild ser han till att ha god tid på sig för fotograferingen.

– Om det är en soluppgång jag ska fotografera i ser jag till att gå upp i god tid och åker ut så jag är på plats minst en timme före jag tänker mig att bilden ska tas. Sen går jag runt med en ficklampa för att hitta rätt plats att fotografera från och provar fram rätt komposition, berättar Marco.

Han gillar att låta bilderna ta tid. Dels fotar han ofta med långa exponeringar, men han tänker även igenom sina bilder ordentligt innan han fotar. Vissa gånger kan han komma hem med en enda bild, en exponering, trots flera timmars resväg och många förberedelser. När han ger sig ut har han ofta en specifik bild i huvudet, vilket leder till ovanstående.

– Det händer att jag tar några bilder till när jag är ute, men det blir oftast stressigt och inte lika bra. När solen går upp eller ner går det väldigt fort, så när jag fått den bild jag ville ha har jag kanske tio minuter på mig att ta någon annan bild innan solen kommit upp för långt eller gått ner.

Att han främst fotar i soluppgång och nedgång beror på det varma ljuset.

– Jag gillar hur solens varma ljus kan förvandla land­skapet, det blir mer dramatiskt och magiskt, tycker Marco.

Tiden han gärna lägger ner på varje bild är också en av anledningarna till att han inte gillar att fotografera män­niskor, det måste gå så fort och det har han ingen lust med.

Tävlar för uppmärksamheten

En handfull gånger per år brukar Marco ställa upp i olika fototävlingar, det är inte ovanligt att han hamnar bland de främsta. Men anledningen till att han gör det är för att få ut sitt namn och sina bilder till en större publik.

– Jag borde vara mer aktiv på sociala medier, men jag vill inte sitta och hålla på med det där utan jag vill vara ute i naturen och fotografera. Men tävlingarna ger också bra feedback för mitt fotograferande. Ser jag att en bild kommer dåligt eller okej i en tävling vet jag ju att något kan göras bättre i den bilden. Då kan jag åka tillbaka till samma motiv och fundera över vad jag kan göra annorlunda för att ta en bättre bild, berättar han.

Sen är han övertygad om att det är bättre ur marknadsföringsperspektiv att komma bra i fototävlingarna än att skaffa många följare på sociala medier, i alla fall för honom.

– Jag tror att det är flera potentiella bildköpare som följer fototävlingarna än vad det är som kollar in Instagram. I alla fall i de tävlingar jag brukar ställa upp i. Kan man visa upp många tävlingsresultat ser det ju bra ut också, förklarar han.

För att utvecklas åker han ofta tillbaka till samma motiv för att försöka ta bättre bilder.

– Om en bild från ett visst motiv saknar något, till exempel om det inte går så bra i en tävling, kan jag titta och se vad den saknar. Då åker jag tillbaka till samma plats och försöker ta bilden igen, men bättre. På det sättet utvecklar jag mig själv och blir bättre eftersom jag kan ta med mig det till nästa ställe jag ska fotografera på, förklarar Marco.

En annan anledning att besöka samma motiv flera gånger är att se hur platsen förändras med årstiderna, hur solen rör sig över motivet.

– Det blir lite som en dagbok, säger han.

Vatten och berg

Tittar man på Marcos bilder förstår man ganska snabbt att han gillar både vatten och berg, dramatiska landskap.

– Jag lockas till motiv med vatten i. Jag fotar ofta med långa slutartider och då kan jag få vattnet mjukt och slätt för att göra bilden lugnare, mer minimalistisk.

Marco gillar att resa, han är lite extra förtjust i den skandinaviska miljön och hans mest givande resa hittills var när han åkte till Island.

– Där fanns allt jag tycker om, stora vattenfall, stora berg, norrsken och så vidare. Det var jättefint där. Nästa resa blir nog till Lofoten, där tror jag också att jag kan fånga bra bilder. Finland vore också intressant, där finns många sjöar. Det gillar jag, säger han med ett skratt.

På sommaren är han oftast i Sverige, det är bra för hans fotograferande. Vädret här är lite blötare.

– I Italien på sommaren är det alldeles för torrt, det blir bara brunt och alla färger försvinner. I Sverige kan det komma regn som sätter fart på färgerna igen, det fungerar bättre. Men sommaren är kanske ändå den årstid jag fotar minst på. Men alla årstider har sin charm, de ger olika för­utsättningar och olika bilder, förklarar Marco.

Undviker människor

Sina motiv hittar han ofta genom att titta på andra fotografers bilder i det område han vill fotografera i. Google­-

sökningar med bilder brukar kunna ge tips om vad han är ute efter. Han kollar ofta in olika kända platser dit turister brukar åka då det gärna är spektakulära miljöer.

Marco tycker dock att ofta att människor i bilden förstör det magiska i ögonblicket så han undviker helst att ha md människor i sina bilder. Därför har han några knep för att slippa det.

Oftast är det inte några problem eftersom Marco är ute och fotograferar tidigt på morgonen och sent på kvällen, då har de flesta turister åkt hem. Men om det skulle vara människor på platsen så brukar det gå att lösa med ett litet knep.

– Jag fotar ofta med lång slutartid, dels för att vatten ska slätas ut, men det gör också att människor som rör sig i bilden suddas ut och blir osynliga, förklarar han.

Även om han sällan vill ha människor i sina bilder finns det tillfällen då han gärna stoppar in en person i bilden. Om han tycker att bilden saknar ett tydligt blickfång eller be­höver perspektiv så ställer han gärna en person i bilden. Gärna som en siluett, då dras blicken dit och ger bilden mer känsla eftersom naturen mäts mot den lilla människan.

Redigering utrustning

Till 99 procent av sina bilder använder Marco sig av sin D750 och ett Tamron 15-30mm f/2,8.

– Jag gillar hur vidvinkeln fyller bilden med mer än vad det mänskliga ögat ser, det blir mer storartat och man sugs in i bilden mer, förklarar han.

– Utrustningen är viktig, men inte det viktigaste. Det är svårt att komma ifrån att man oftast får bättre bildkvalitet med större sensorer och dyrare optik. Men jag behöver inte ha det senaste hela tiden, bara bildkvaliteten är tillräckligt bra så fungerar det för mig, menar Marco.

Att bilder behöver redigeras är inga konstigheter, fotar man i råformat kommer inte kameran fånga bilderna så som dina ögon ser dem.

– Jag försöker hålla bilderna så verklighetstrogna som möjligt. Oftast gör jag bara färgkorrigering och justerar ljuset. Om jag har tagit flera bilder från samma plats och samma tillfälle där en fick en mycket bättre himmel men den andra fick en bättre förgrund så kan jag ibland lägga in den bättre himlen på den bättre förgrunden för att på så sätt skapa en bättre bild. Men jag skulle inte klippa in delar från bilder som är tagna vid andra tillfällen eller på andra platser. Om bilderna är tagna med några minuters mellanrum tycker jag att det är okej att man gör så, så länge man inte gör det hela tiden. Det ska ju fortfarande vara fotografi, inte digital konst, resonerar Marco.

Redan när han tar bilden har han en klar bild av hur han vill att den ska se ut och vad han tänker göra i redigeringen.

– Jag kommer aldrig hem och tittar på bilderna i datorn och tänker »vad ska jag göra nu?«.

Han har även haft några privatlektioner där han lärt ut sitt sätt att redigera till andra fotografer som varit intresserade.

Framöver ser Marco fram emot att utforska Irland med sin kamera, men också att göra flera resor (Nordnorge och Finland lockar som nämndes tidigare). Fick han välja fritt skulle han helst resa världen runt och fotografera storslagna miljöer.

– Man kan ju alltid hoppas och hålla tummarna, säger han med ett skratt.