Nikon D3s stortrivs i mörkret

Gospel i svagt scenljus, blöt endurotävling i skogen och luciatåg i blå timmen blev testmotiven den första helgen med Nikon D3s.

När en gospelkör i toppklass drar igång är det inte många som står stilla. Det blev 1/500s med bländare 2,8 och ISO 12.800 på scen. När vissa sångare gick ut bland den obelysta publiken fick jag skruva upp ISO till 51.200. Även vid denna extrema känslighet blir bilderna tillräckligt bra för att dra stort i en dagstiding och på kvartssida i ett magasin.

Endurotävlingen satte andra egenskaper på prov. Jag växlade mellan AF-S 70-200/2,8G VRII och en AF-S 300/2,8G II och försökte ta tajta bilder av de motorcyklisterna som kom framrusande över stock och sten.

Nikon uppger att den följande autofokusen ska vara 30 procent bättre än hos D3 tack vare förbättrade algoritmer. Detta är mycket svårt att testa men jag kunde i alla fall göra mitt bästa för att provocera autofokusen, bland annat genom att fotografera i extremt motljus eller att ta bilder i tät granskog där det finns mycket grenar som stör. Och mycket riktigt missade autofokusen en del gånger men resultatet var ändå imponerande. Jag tycker dock inte att det går lika snabbt att byta fokuspunkt med multiväljaren som med Canons ratt på baksidan.

Det var rejält vattensjukt i skogen

och leran sprutade upp ordentligt. Dessutom regnade det en del i början av tävlingen. Kameran är allt annat än ren, men jag lovar att rengöra den så gott jag kan innan jag lämnar tillbaka. Värst var det för min Canon Eos 5D Mark II som jag använde med en 16-35/2,8 för att ta nära vidvinkelbilder i de värsta dynghålen.

Väl i målfållan efter tävlingens slut fick jag möjlighet att testa den nya telezoomen AF-S 70-200/2,8G VRII när jag tog porträtt på några av förarna. Bakgrundsoskärpan blev mycket tilltalande och färgåtergivningen tycktes ha en särskilt klarhet.

Nikon har gjort objektivet ungefär en centimeter kortare. Zoomningen känns mjukare och hela objektivet upplevs bättre tätat. Även motljusskyddet har bantats, men tyvärr går det inte att ställa objektivet upp och ner på motljusskyddet. Jag tillhör dem som ibland dukar upp de objektiv jag använder nedanför fötterna med baksidan upp under evenemang och presskonferenser för att snabbt kunna byta objektiv.

Det sista testet blev sonens luciatåg på dagis. Klockan 16 när mörkret fallit tågade de små ut i snön för att sjunga för föräldrarna. Någon annan belysning är flickornas batteridrivna luciakronor och en avlägsen fasadbelysning fanns inte.

Till slut fick jag vrida upp till ISO 51.200 för att få skarpa bilder. Eller hyfsat skarpt i alla fall. Nikons brusreducering suddar ut mycket detaljer i normalläget. Jag ska prova om det blir bättre om jag sätter brusreduceringen på ”låg”. Jag är inte så bruskänslig, men vill inte tappa känslan av att det är skarpt.

Mer om Nikon D3s kan du läsa om i nummer 1/2010 av Kamera Bild.