NYHET
Nordiska museets digitalisering en succé – nu inleds nästa projekt
100 000 kulturhistoriska fotografier digitaliserades på Nordiska museet i deras stora projekt "100 000 Bildminnen" under 2024. Nu ska fler bilder digitaliseras.
Publicerad
Annons
Under 2024 inleddes arbetet med två nya projekt där ytterligare totalt cirka 100 000 analoga fotografier från Nordiska museets bildsamlingar digitaliserats. Syftet är att säkra fotografier som riskerar att brytas ner och göra dem mer användbara och tillgängliga online för både forskare och allmänhet.
– Nordiska museet skapar utställningar, vårdar sina föremålssamlingar och samlar in berättelser. Museet har dessutom en rik bildsamling med 6 miljoner fotografier som utgör en ovärderlig källa till kunskap om människors livsmiljö i Sverige och Norden. Bilderna har samlats sedan sent 1800-tal fram till idag och de dokumenterar liv, arbete, boende och mycket annat i ett Sverige och Norden som inte längre finns. Genom digitaliseringen bevarar vi denna bildinformation för kommande generationer, säger Sara Ellenius, projektledare på Stiftelsen Nordiska museet.
Annons
Projektet Bildminnen för framtiden har avslutat sin första fas och bilderna publiceras allt eftersom på DigitaltMuseum. Under året har fotografier av K.W Gullers, Axel Fredriksson, Gösta Glase, Bo Trenter, Hans Malmberg och Karl-Erik Granath digitaliserats. Projektet finansieras med stöd av regeringens treåriga digitaliseringssatsning riktad mot centralmuseerna.
Nu inleds nästa digitaliseringsprojekt, Hotade minnen, där museet fortsätter arbetet med att digitalisera unika delar av analoga fotografier med fokus på amatörfotografi. Projektet finansieras med stöd av Jacob Wallenbergs stiftelse. Utvecklingsarbetet sker i nära samverkan med KulturIT och fotohistorisk expertis knuten till Stockholms universitet.
Nypublicerat material om arbetarminnen i museets digitala arkiv
Annons
I september 2020 lanserades Digitalt arkiv, en webbplats där forskare och allmänheten kan ta del av digitaliserade dokument ur museets arkiv. Exempelvis finns stora delar av Nordiska museets frågelistmaterial, Fataburen (Nordiska museets och Skansens årsbok) och Årstafruns dagbok tillgängliga där för alla att läsa och ladda ner för studier och forskning.
Nästan allt material har också genomgått OCR-skanning och i mindre skala automatiserad handskriftstolkning (HTR), vilket möjliggör sökningar direkt i texten och storskaliga analyser med hjälp av AI. Totalt består Digitalt arkiv idag av närmare 300 000 dokumentsidor. Nu har museet publicerat mer material i form av äldre frågelistor och delar av museets arbetarminnen.
Ett urval av dessa har tidigare publicerats i bokform, bland andra Statarminnen (1947) och Verkstadsminnen (1953).– Arbetarminnena är idag en viktig källa för de som är intresserade av svensk arbetarkultur och socialhistoria. De erbjuder en unik inblick i hur arbetarklassen upplevde och formade sin egen historia, särskilt från ett personligt och subjektivt perspektiv, säger Marie Steinrud, arkivarie på Nordiska museet.
Annons
Drabbades av en vattenskada
Vikten av att digitalisera ett bildarkiv blev tydlig för Nordiska museet i januari 2021, då de drabbades av en vattenskada som påverkade museets nitratarkiv. 100 000 negativ hamnade i vatten och över en miljon nitrat- samt acetatnegativ förvarades därefter i frysar.
Planeringen för att rädda negativen påbörjades direkt efter händelsen och ett pilotprojekt utvecklades för att behandla, digitalisera och göra det ovärderliga materialet tillgängligt. I det här arbetet fick de även utveckla metoder för upptining, separering och torkning av filmnegativ, för att kunna bevara dem för eftervärlden.
Fakta digitala besök i samlingarna
Annons
Nordiska museet toppar Sveriges museers lista “Digitala besök i samlingarna 2024”. De tre mest digitalt besökta objekten från Nordiska museets samlingar på digitaltmuseum.se under 2024 är:
