På hög höjd hittade Anders Andersson fotovinklarna

Många fotografer letar hela tiden efter den bästa vinkeln för att ta sina bilder. Vissa fotar lågt, en del fotar från höften, andra sträcker på sig så mycket det går. Sen finns det de som hittar rätt kameraposition 120 meter upp i luften. Med sina bilder från jordbrukslandskapet i Spanien har Anders Andersson hittat en kameravinkel där han inte behöver trängas med så många andra fotografer.

Anders Andersson

Bor: I Halmstad.

Gör: Frilansfotograf, fotar en del med drönare.

Utrustning: DJI Mavic 2 Pro, samt flera större drönare.

Webb: fotografhalmstad.se

Han har fotograferat med drönare ganska länge och varit med om hur utvecklingen har svängt i branschen. Från att ha varit stora, svårflugna tingestar han monterade sin systemkamera på, så flyger han nu för tiden mestadels med en DJI Mavic 2 Pro, liten nog att få plats i fickan om så skulle önskas.

– När jag började fotografera med drönare använde jag en stor drönare som bar min Sony A7R. Då behövde jag inte säga åt folk att titta på drönaren om jag skulle fotografera någon med den, det gjorde de automatiskt, säger han med ett skratt.

Konstnärligt i teknisk miljö

Anders är medlem i en sammanslutning av drönarfotografer som kallas för Drönartjänst. Många av de andra i den gruppen sysslar med en helt annan typ av fotografering än vad Anders gör. En mer teknisk, ingenjörsmässig form av fotografering där flygbilderna till exempel används för att beräkna saker vid byggnationer eller för att göra kartor över saker. Till detta så använder fotograferna ett verktyg som sätter samman bilder tagna från luften och tar fram data så att fotografen kan beräkna, till exempel, volymen av en hög med grus.

Anders upptäckte den här programvaran och tänkte att den borde gå att använda för att skapa något mer konstnärligt, men han visste inte riktigt hur han skulle göra.

I ett annat sammanhang stötte han på bilder från ett illegalt däcksupplag i Spanien.

– Där låg miljontals däck, från luften såg det bara ut som en svart massa. Men när man kom närmare såg man alla individuella däck, det var rätt häftigt. Jag tänkte att det borde bli en bra bild med den här tekniken, berättar han.

– Den här typen av bilder blir mycket mer högupplösta än en vanlig drönarbild eftersom den består av mängder av bilder som är sammansatta till en bild.

När Anders hade bokat sin resa ner till Spanien för att ta den planerade bilden hörde han nyheten om att hela den illegala däckdumpningsplatsen hade brunnit upp.

– Hela skiten var borta, då var jag ju tvungen att tänka om, berättar Anders.

Istället såg han ett par bilder från jordbrukslandskapet utanför den spanska staden Zaragoza.

– Det såg helt annorlunda ut där mot alla typer av jordbrukslandskap jag sett förut. Oftast ser landskap som är påverkade av människan väldigt… kantiga ut. Det är raka linjer och skarpa hörn. Men här har man varit tvungen att anpassa odlingen efter landskapet. Miljön är ganska kuperad och har en massa åsar överallt så man odlar i dalgångarna mellan de här åsarna och då blir landskapet helt annorlunda. Ovanifrån ser det nästan ut som en Picassotavla, säger han.

Och han har rätt, tittar man på bilderna från Zaragoza ser det verkligen mer ut som målningar än de bilder av odlingslandskap man är van vid.

Börjar vid datorn

De tre resorna till Spanien som Anders gjort för att fotografera sina bilder har alla börjat med att han suttit i flera veckor framför datorn och tittat på Googles satellitbilder – för att hitta sina motiv. Det är där den kreativa processen tar plats.

– Ibland sitter jag med en liten fotoram och håller upp framför skärmen för att hitta rätt utsnitt, säger Anders.

Att just hitta rätt utsnitt är den stora utmaningen, det finns både kreativa och tekniska aspekter som måste tas med i beräkningarna. Dels kan inte området vara för stort, då tar flygningen för lång tid och det blir för många bilder. Men det måste samtidigt finnas en harmoni i motivet.

– Inför varje resa har jag kanske ett trettiotal olika motiv, sen försvinner vissa för att det inte går att ta sig till platsen. Vägarna kanske är bommade eller för dåliga för att vara framkomliga. Ibland är det långt att köra mellan de olika ställena så jag hinner kanske tre motiv om dagen, förklarar han.

Programmerar fram bilden

När det är dags att ta fram drönaren och börja fotografera börjar Anders med att ta fram karteringsprogrammet i sin telefon. Här kan han sätta ut den yta han vill att drönaren ska fotografera och välja hur tätt bilderna ska tas. Då får han fram hur lång tid flygningen kommer att ta och hur många bilder det blir. Han försöker hålla flygtiden under 20 minuter för att slippa byta batteri i drönaren under själva fotograferandet. Men det går att göra, då flyger drönaren tillbaka till där den startade och ber om ett nytt batteri, i princip. Sen fortsätter den med sin rutt. När han så satt upp alla parametrar för bilden så flyger drönaren i väg och själva fotograferandet och flygningen sker automatiskt.

När bilderna hamnat på minneskortet är det upp till Anders att välja om han vill låta karteringsprogrammet rendera den färdiga bilden (som kostar en slant), eller om han väljer Photoshops funktion.

– Man är ju en snål smålänning så jag brukar testa med Photoshop först, säger han med ett leende och fortsätter:

– Det är inte alltid Photoshop gör ett bra jobb med den här typen av bilder och då laddar jag upp dem till karteringsprogrammet. Ibland delar jag upp bilden i flera olika sektioner och låter karteringsprogrammet sätta ihop dessa delar, sedan sammanfogar jag de större delarna till den färdiga bilden i Photoshop.

När bilden är färdigrenderad lägger Anders på lite kontrast och sen är han oftast klar.

– När bilden ploppar ut ur programmet blir det en riktig wow-effekt, det är ju först då man ser den färdiga bilden.

Slipper vidvinkeleffekten

Tekniken som Anders använder gör att varje bild är fotograferad rakt ovanifrån och varje bild överlappas av nästa med mellan 70–90 procent. Det innebär att Anders inte får den där effekten som du får om du tar en drönarbild rakt ovanifrån på till exempel en skog. Det vill säga att träden rakt under drönaren är raka men ju längre utåt kanterna man kommer ju mer ser du sidorna av träden.

– Det kan ju vara snyggt ibland, men jag vill inte åt den effekten här. Med den tekniken jag använder ser bilderna mer ut som satellitbilder, fast tagna från lägre höjd.

Kolla vad som gäller

Att flyga med drönare och fotografera är omgärdat av ibland snåriga regler som man måste sätta sig in i för att kunna släppa iväg sin farkost. Ska man dessutom ut och resa och fotografera får man kolla upp vad som gäller i det land du tänker flyga i.

– I Spanien är det fritt att hobby­flyga, så länge man håller sig på rätt höjd och håller sig undan från flygplatser, säger Anders.

Värt att komma ihåg är att kommersiellt flyg äger luften från 150 meter och uppåt så med drönare ska du hålla dig under 120 meter.

Island vore häftigt

Framför allt är det i landskap som människan påverkat som Anders brukar hitta sina motiv. Men han har även några ställen där han skulle vilja fotografera orörda landskap. Island är ett sånt ställe.

– Det är ju helt sönderfotograferat, men jag skulle ändå vilja åka dit och prova den här tekniken där. Jag tror att det skulle kunna bli bra, säger han.

Anders nämner också ett annat område, som kan vara lite svårare att ta sig till, men han ber mig att inte skriva om det, för att inte locka dit någon annan som vill göra samma sak.

– När jag kom hem från den första resan till Spanien fick jag se att en annan kille som fotograferar liknande bilder hade varit på exakt samma ställe, fotat ungefär samma bilder och blivit belönad i en stor internationell tävling, berättar Anders med skämtsam irritation i rösten.

Framöver skulle han tycka att det var roligt att kanske visa upp bilder på en utställning eller på något annat sätt. Men för tillfället ser han det som ett hobbyprojekt.

– Ett dyrt och tidsödande hobbyprojekt, säger han och skrattar.