Robert Henriksson bloggar från Nordens Fotoskola, del 1

Under första terminen hade vi regelbunda fotouppgifter. Det var alltid lika spännande att få reda på direktiven för de nya uppgifterna.

Uppgift sex startade i oktober och hade tema "Grekland". Den skulle utföras under 10 dagar i byarna runt Thessaloniki. Jag, Jonas, Mia och Helen skulle ta oss till byn Naousa, en alpby några mil utanför Thessaloniki. Vi hoppade på ett tåg som skumpade mer än vägbulorna i Sverige och i samma takt som resan pågick blev det mer öde utanför tågfönstren.

Tåget stannade och vi hoppade ur. En herre i svart satt på en parkbänk och stirrade på oss, vinden var blandad med varma dofter och några sandkorn. Jag såg att Jonas kisade med ögonen och tittade lite skeptiskt på miljön. Han vände sig mot mig och på lite bitter göteborska, men med ironin i ögonvrån sade han:

- Ähh, ska vi vända och fota inne i Thessaloniki istället.

Jag skrattade utåt och sade att vi skulle ge det en chans, men inombords höll jag nog med. Som en fotograf ska jag vara nyfiken på det som är nytt, men jag var mest orolig, trött och var inte sugen på att dela parkbänken med de surrande flugorna på natten.

45 minuter senare var vi i inne i alpbyn Naousa på ett bra hotell, det var en modern by och tågstationens slitna miljö hade verkligen inte gett rätt intryck.

Rutinerna följde veckan. Jag klev upp först varje morgon och åkte till skolan där jag följde de livliga barnen. Jonas drog iväg lite senare på förmiddagen till sitt pensionärsboende. Mia fick tag på en vingård som hon åkte till vid lunch. Denna vecka tillverkades det sipporo, en stark grekisk dryck som görs på resterna av vinproduktionen. Under denna vecka är det fest varje dag på vingården vilket innefattar både mat och denna starka dryck. Att för henne tacka nej till denna fest när de visade gästfrihet mot Mia var i grekernas ögon otänkbart. Skulle hon vara där och fota det hela så fick hon delta också. Så hon fotade och drack och varje dag när hon kom tillbaka, glad i mössan, så hade vi lika kul åt allt som hade hänt henne.

Helen hade sitt jobb på ett charmigt café där hon fotade äldre herrar som umgicks. Hennes arbetstid var enbart efter känsla eftersom cafét har öppet från tidig morgon till sen kväll.

Veckan var bra, vi var fyra för varandra relativt nya bekantskaper som hade sina stunder när fotande gick sämre. Men vi kom väldigt nära varandra och nu i efterhand skrattar vi åt det som vi svor åt under veckan. Vi förstod efteråt att syftet var inte i första hand bra bilder, utan gemenskapen och att lära sig ta nya kontakter där inte ens språket är en gemensam faktor.

Just nu läser vi en kurs på en månad som heter Grävande Journalistik. Sista veckan i september skiljs vi åt i sju veckor för att göra fotoprojekt runtom i Sverige. Hela klassen är väldigt laddad och jag är oerhört nyfiken på att se alla berättelser.

robert.jpg

Självporträtt. Foto: Robert Henriksson

/Robert Henriksson, Nordens fotoskola - Biskops-Arnö

Läs också:

- Presentation av Robert Henriksson

- Lise Hallén bloggar från Fridhems Folkhögskola