Sophie Odelberg: Den fria bildens (galna) värld

Ändå har bilder från attentatet redan nått allmänheten och på appen Snapchat kan man ta del av händelse­förloppet live direkt från privat­personer på plats.

Jag växte upp på 90-talet. På den tiden var nyheter något man oftasttog del av på fasta tider på radio eller teve eller genom att läsa tidningar. Ville man veta om något nytt häntfick man snällt vänta till nästa sändning.

Jag var åtta år när jag fick min första kamera. En analog lila klump som jag inte ens kommer ihåg märket på. Med den fotade jag jag min familj och hästarna på landet. Där emellan låg den väl nedpackad i en låda på mitt rum. Kamera var något folk i allmänhet tog med sig vid speciella tillfällen och på semester. Bara proffsfotografer och fotoentusiaster bar ständigt med sig sin utrustning.

Men så började mobiltillverkarna utrusta telefonerna med enkla kameror och 2007 lanserade Apple sin allra första Iphone som med tiden blivit allt mer avancerad. Idag bär alla människor överallt runt på en egen avancerad kamerautrustning i form av sin smarta mobil. Resultatet: det tas makalösa bilder av saker, händelser och händelseförlopp som tidigare sällan kunde dokumenteras.

Till exempel: för ett par år sedan fångades ett plan på video av en privatperson, när det störtade in i en bro i Taiwan därför att föraren i en bil hade en videokamera monterad i vindrutan. Dessutom kan alla dessa bilder och videosnuttar som folk numera producerar med sina smarta mobiler, tack vare internet och sociala medier, få en spridning som förr hade varit otänkbar.

Dagarna efter terroratten­tatet i Stockholm svämmade mitt Facebookflöde över av bilder, filmer, minikrönikor och korta berättelser om upplevelser under terrorattacken. Folk som har sett döda, varit instängda eller sprungit för sina liv. Flödet liknade snarare en nyhetssajt än min startsida på Facebook, som i normala fall är fyllda av »Tastemades« 60 sekunders matklipp.

Förr kontrollerades det mesta nyhetsflödet av nyhetsredaktionernas gatekeepers. De sållade till exempel bort bilder och annan information som av olika skäl inte ansågs lämpliga att publicera. Detta filter finns inte längre. Vem som helst kan nå ut med vilka bilder och filmer som helst på bloggar och sociala medier.

Det är inte längre gammelmedia som äger makten över informationen och bilderna som delas, de har istället blivit delvis beroende av privatpersoners bilder och bildflöden för att kunna lägga upp »klickbeten« på sina sajter, dra in annonsörer och för att vara snabbast på nyheten. Möjligheten att plötsligt kunna nå ut har många positiva konsekvenser men har som allt annat också baksidor.

Till exempel så la privatpersoner ut bilder på döda förvridna kroppar efter terrorattacken i Stockholm på sociala medier som Snapchat. Det var bilder som på goda grunder aldrig hade visats i teve eller publicerats i en dagstidning.

Den omvälvande förändring som internet och mobilkameran fört med sig har tagit mindre än ett årtionde. Utvecklingen pågår fortfarande och har lett till stora förändringar i be­teendet hos oss alla. Vad det kommer att innebära om tio år är lika svårt att förutsäga nu som det var för tio år sen. Kanske kommer Alexander Bard pricka rätt igen i sin framtidsprognos när han tror att Instagram kommer att dö ut till följd av bildinflation, precis det som hände den nu glömda musiksajten »Myspace«.