Test: Fujifilm GFX 50 R – omdesignat & kompakt

På Photokina 2016 släppte Fujifilm sin GFX 50S – ett då helt nytt system i mellanformat i ett kompakt utförande. Nu två år senare på Photokina 2018 släppte de samma teknik i ny skepnad, med GFX 50R.

Och det är också precis som jag skriver – tekniken där bakom är i det närmaste exakt likadan, med några få förändringar i utförandet, vilket också innebär att bilderna som kommer ur kameran är exakt likadana som hos GFX 50S, med en upplösning på 8256 x 6192 pixlar, totalt 51,1 megapixlar och ett ISO-omfång på 50–102 400 ISO.

Framför sensorn sitter, precis som hos 50S, ett klassiskt Bayerfilter. Men det som väl är annorlunda är designen och formgivningen, där vi ser en design som hos GFX 50R mer lutar åt den vi hittar hos exempelvis X-Pro2. I och med designändringen har Fujifilm också fått ned vikten med 50 gram, till 690 gram.

Redesignad för ett annat flöde

Fujifilm själva säger att planen med modellen är att rikta den mer mot de som inte direkt arbetar med ett långsamt arbetsflöde som exempelvis studiofotografer, som vi också ser att GFX 50S är mer inriktad mot än 50R.

Designen hos 50R påvisar detta starkt, på flera vis. En indikation är utformningen av greppet, som blivit mycket enklare och i stor mening sämre, men å andra sidan också smidigare och mindre för det användningsområde den kanske främst är ämnad åt – utanför den kontrollerade studiomiljön.

Det mycket plattare greppet känns på sätt och vis naturligare att hålla i, framförallt med två händer, men är å andra sidan inte helt optimalt med tunga, stora objektiv. I övrigt är det inga svårigheter att smidigt nå knapparna på kamerans baksida, och de sitter dessutom delsvis lättare till än vissa hos 50S. En annan fördel är att de flesta också går att ställa in för vilken funktion man själv önskar, och flera knappar är dessutom utan benämning – vilket jag gillar.

ISO-reglaget på vänstersidan fick ge vika för integrationen av sökaren i kamerahuset, men i stället fick vi ett extra reglage i form av en ett exponeringskompensationshjul, något som är mycket användbart i många lägen när man snabbt behöver justera exponeringen efter rådande omständigheter.

Också den sekundära always-on-skärmen som 50S har saknas hos 50R.

Att gå utomhus med 50S och 50R är två helt skilda upplevelser – med 50S känns det som att ha en stor kloss hängandes runt halsen. Det kan det stundvis också kännas som med 50R – det beror helt på val av objektiv – men utformningen är sådan att den mer känns som »en vanlig kamera«, om än en stor sådan.

Dessa ändringar är dessutom bra för de som inte är helt invigd i, eller gillar, den annars klassiska mellanformatsdesignen med större och bulkigare kameror. Redan hos 50S tyckte vi de lyckats bra med igenkänningsfaktorn och designmässigt placerat den som en medelväg av hur du som mellanformatsfotograf och småbildsfotograf använder din kamera, något som jag tycker att Fujifilm med 50R lyckats förskjuta än längre mot det enklare handhavandet hos fullformat och APS-C.

Annan sökare – annan skärmdesign

Också sökaren är av en något enklare mätsökartyp än den som vi hittar i 50S. I och med detta har förstoringen minskat från 0,85x till 0,77x, men har samma upplösning på 3,69 miljoner bildpunkter.

Ytterligare en del i förändringen är att Fujifilm tagit bort möjligheten att använda de tillbehör som hos 50S möjliggörs via kontakten där den löstagbara sökaren sitter. Det finns heller inget batterigrepp tillgängligt för 50R-versionen.

Pekskärmen är även den samma, på 3,2 tum med en upplösning på 2,35 miljoner bildpunkter. Den är riktigt bra, och här har Fujifilm ändrat designen något från att bara gå att vinkla uppåt och nedåt – hos 50S gick det att vinkla skärmen i två led, även åt sidan.

Detta är ett mycket bra val av Fujifilm, framförallt med tanke på att kameran är tänkt att användas på ett annat vis än vad GFX 50S är. Det är tidigare visat att den svaga länken hos en kamera ofta är de konstruktioner som just en rörlig skärm har, något som helt enkelt blir en avvägning mellan hur kameran används och av vem. Bra, tycker jag – och man slipper oroa sig för att den fälls ut av misstag – den är helt enkelt hållbarare för användning på fält.

Funktionaliteten för kameran utökas också med skärmen, och Fujifilm har kastat in funktioner för att utnyttja den till max, bland annat möjligheten att svepa åt olika håll för olika funktionshändelser.

Inget för filmaren

Precis som hos 50S går det så klart att spela in video med 50R. Däremot är detta raka motsatsen mot den högpresterande X-T3 som bemästrar film totalt. Specifikationsmässigt får vi nöja oss med 1080/30p i H.264. Filmfunktionerna känns också begränsade, även om det går att ställa in bländare och slutartid manuellt, vilket är synd.

Men å andra sidan köper man heller inte 50R för att filma med.

Snabb – men ändå inte

Med tre bilder i sekunden är GFX 50R inte något att skryta med gällande snabbhet, men precis som hos 50S så har Fujifilm på något vis lyckats få dessa tre bilder per skund att känns rätt rappa ändå – kameran är snabb i sin respons, snabb i sin användning och totalt sett även hyfsat snabb i sin autofokus (bortsett från AF i svagt ljus eller följande fokusering som inte är kamerans starka sida).

Men bara designen och det smidiga utförandet gör att fotograferingen ändå flyter på och upplevs snabbare, vilket är imponerande – om än kanske endast psykologiskt.

Bildkvalitet

I testet av 50S imponerades vi av bildkvaliteten. Eftersom 50R delar exakt samma teknik gällande just bildsensor och bildkretsar, så presterar Fujifilm GFX 50R exakt samma kvalitet som sin bror. Vi ser många likheter med bland annat Pentax 645Z som har samma sensorstorlek, och ungefär samma dynamiska omfång.

Helt klart är att bilderna är bland de bästa vi sett, med lågt brus, riktigt bra skärpa samt bilder i JPG av mycket hög kvalitet direkt ur kameran. Imponerande bra.

Slutsats

Kompakt blir kompaktare. Fujifilm lyckas än en gång med att blanda ordet »gatufoto« och »mellanformat« i samma mening, på ett så bra vis som det bara går – i alla fall med dagens teknik.

Mindre och lättare än GFX 50S, men med samma bildmässiga prestanda, är något som gör att 50R är en attraktiv kamera för de som vill gå upp ett steg till mellanformatet, exempelvis för alla typer av fotografering där man inte behöver snabb seriebildstagning eller en vinnande autofokus i svagt ljus.

Styrkan ligger i paketeringen av all teknik i ett kamerahus som påminner mycket om Fujifilms traditionella kameradesign. Möjligen ligger nackdelen i att du måste montera på en stor och tung optik, men trots detta är 50R enkel att använda, vilket gör att även de som aldrig använt sig av en mellanformatskamera kommer att känna sig hemma med en gång.