Under huden med Nick Veasey

Många fotoprojekt brukar ha med i sin beskrivning att de ska gå ynder ytan, tränga djupt in i eller andra bildliga metaforer för vad fotograferna ämnar göra med sitt tilltänkta ämne. Men fotografen Nick Veasey gör exakt det. Han fotograferar nämligen med en röntgenkamera. Motiven är blandade, allt från små saker och varelser till en hel buss full med passagerare. Allt skalas av och genomskådas av Veaseys kamera.

–Jag vill att mina bilder ska få folk att slå upp ögonen och lägga märke till saker. Jag vill nå fram till betraktaren. Min utgångspunkt är att vi alla är i stort sett likadana, från det inre till det yttre – det kan vi se på röntgenbilderna. Jag är övertygad om att det finns mer som förenar oss än som skiljer oss åt. Det är detta som är anledningen till att alla människokroppar i mina bilder representeras av samma skelett, oberoende av vilka attribut jag lägger in i bilden, säger han själv om sitt fotograferande.

Veasey vill att hans bilder ska få oss att fundera på varför vi är så fokuserade på det ytliga, det som skiljer oss åt. Han menar att det är så mycket där vi är lika varandra och att det borde vara väsentligare.

För att ta sina bilder på ett säkert sätt har Veasey byggt ett rum i betong, inuti rummet har han ett flertal olika röntgenmaskiner som ger olika typer av resultat. Sina motiv ställer han sedan på en blyplatta på golvet eller hänger mot en blyplatta på väggen. Sedan placerar han filmen bakom eller under motivet. När bilden sedan ska tas går han ut ur rummet och ställer in exponeringen (olika material kräver olika styrka för att strålarna ska tränga igenom). Motiven avbildas på filmen i naturlig storlek, vilket ibland kan kräva flera filmrutor. Filmen skannas sedan i en högupplöst skanner.

Nick Veaseys utställning på Fotografiska öppnar idag och hänger till och med den 14e februari. I samband med utställningen ger även bokförlaget Max Ström ut en bok med samma namn.