Reportage
Utbildning: I Sigtuna lär de sig både foto och film
På Sigtuna folkhögskola finns en ny linje som kombinerar foto och film. Under ett år får eleverna både lära sig att komponera stillbilder och arbeta med olika filmprojekt.
I Västergården där eleverna både bor och har sin undervisning, sitter alla från foto- och filmlinjen samlade för att diskutera resan till Berlin som går av stapeln dagen därpå. Under tio dagar ska de bli inspirerade av olika filmer på Berlin filmfestival, men även arbeta med egna fotoprojekt och hinna besöka en del muséer.
– Ska vi ha med egna lakan, frågar eleven Emma Ljungberg.
– Ja, jag vet att det står hostel, men det finns lakan – och handdukar, förklarar Jonas Bredenfeldt som är en av lärarna.
Han har varit fotograf i många år, och även lärare på flera skolor. Bredvid honom sitter José Segura som har arbetat med film sedan 80-talet, och undervisat både i Sydamerika och i Sverige. Han bläddrar i programmet för filmfestivalen och nämner olika filmer de ska försöka få biljetter till:
– Lars von Triers nya film vill vi se.
– Är det den oklippta versionen, frågar Alexander.
– Det är den censurerade så den är bara 30 minuter lång, skojar José.
Stämningen är avslappnad även om eleverna är förväntansfulla inför resan. De har redan hunnit producera flera filmer själva, bland annat en kortfilm och en dokumentär. Just nu planerar de för en musikvideo som ska filmas när de är tillbaka från Berlin. Eleverna har även haft undervisning i stillbildsfoto och lärt sig om till exempel komposition och studiofotografering.
– Utbildningen börjar med foto där vi går igenom allt om kameran. Sedan blir det mer film allt eftersom, förklarar Jonas för Kamera Bild.
Tekniken gör utbildningen möjlig
Idén med att förena stillbild med rörlig bild utgår mycket från dagens kameror, med vilka du både kan fota och filma.
– Den här independent-trenden att filma med DSLR-kameror har blivit allt större. Att göra film i dag är inte längre kostnadsmässigt något oöverstigligt, tekniken är mer tillgänglig, säger Jonas.
José som arbetat både med 16- och 35mm-film tycker att filmning med DSLR fungerar bra. På skolan använder de sig av Canon 5D Mark III som de monterar i en filmrigg. Och tillsammans med olika ljud- och ljustillbehör går det att skapa högkvalitativa filmer.
– Sen handlar det mycket om att eleverna ska lära sig ta ansvar för sina projekt genom att arbeta med förproduktionen där de skriver manus och gör storyboards. De måste alltid planera ordentligt innan de börjar filma, säger José och fortsätter:
– Det är också viktigt att eleverna är öppna för kritik och att de är självkritiska. Utbildningen handlar både om att ha roligt men också om att analysera och tänka mycket.
Arbetar även i mörkrummet
Efter mötet om Berlinresan går några vidare till mörkrummet för att kopiera bilder. Flera av eleverna planerar att jobba analogt under resan.
Inne i dunklet står Emma Ljungberg och badar fotopapper.
– Det är spännande bilder på radhusen här nedanför, säger hon lite ironiskt och förklarar:
– Jag har lånat pappas gamla Konica och nu ska jag se om den fungerar, innan den får följa med till Berlin. Där vill jag fota olika typer av arkitektur, och jag har redan kollat upp lite ställen som jag ska åka till.
På utbildningen var det i höstas 18 personer som antogs. Det krävs inga förkunskaper för att komma in, men eftersom det är många som söker så gör lärarna intervjuer för att kunna sätta ihop en bra grupp. Totalt var det 60 personer som visade intresse för den nya linjen.
– Jag blev förvånad över att det var så många som sökte. Under intervjun sa jag att jag hade ett stort intresse för filmmediet – och så kom jag in, säger Alexander Larsson.
Hittills på utbildningen har han bland annat lärt sig film- och fotohistoria, hur han ska komponera bilder och vad olika filmvinklar innebär. Och så har han lärt sig att bli klar i tid.
– Vi jobbar hela tiden efter deadlines för att vi ska få ett hum om hur det är att arbeta i filmbranschen.
Bland eleverna är vissa mer intresserade av att fota medan andra är mer för att filma. Alexander hör till det sistnämnda.
– Det bästa på utbildningen är när man väl gör filmen och kommer in i filmarbetet. Och när en produktion slutar vill man bara göra mer. Vi arbetar även med egna projekt när vi är lediga, som vi lägger ut på Youtube.
Men all kunskap handlar inte bara om foto och film för Alexander.
– Här har jag fått mycket livserfarenhet och utvecklats som människa. Något som jag kommer ha nytta av hela livet.
En utmaning att arbeta i grupp
Tua Wester hade innan utbildningen använt sin kreativitet till att fotografera mycket. Men nu är det framför allt film som gäller för henne.
– Jag hade nästan önskat att jag hade upptäckt det tidigare. Filmfotografi är det som klickade mest för mig när jag kom hit.
Tua hade inte så mycket förväntningar innan hon kom till skolan. Och trots att foto- och filmlinjen är helt ny tycker hon det mesta har fungerat bra.
– Det enda problemet är att budgeten för utbildningen inte är så stor, så det finns inte allt när det gäller utrustning.
Men undervisningen tycker hon är bra, och hon gillar att det är mycket praktiskt arbete – även om det ibland kan vara svårt att arbeta i grupp.
– Att sitta sex personer och försöka komma överens om hur man ska klippa en film är inte enkelt.
Och när de skulle göra en dokumentärfilm var det svårt att hitta ett ämne. Gruppens första idé var att göra en film om en bygrav i staden, men de fick ingen att ställa upp och berätta. Då valde de istället att göra ett dokumentärt porträtt om en krokimodell som de haft på skolan.
– Det finns inte så mycket att göra dokumentärer om här i Sigtuna. Staden är inte så stor och det finns inte så mycket folk, förklarar Tua.
Men kanske är det just därför sammanhållningen i klassen har vuxit sig stark.
– Alla kan umgås med varandra. Vi dras ju till varandra eftersom vi tycker om samma saker. Det blir mycket film på kvällarna.
En blandning på åldrarna
Tua gillar även att det finns en blandning på åldrarna, många är runt 20 till 25. Men det finns även de som är 35 år.
Och efter det här året hoppas hon kunna söka sig till högre utbildningar som kräver tidigare erfarenhet, vilket hon nu har fått i Sigtuna.
Läraren Jonas förklarar att foto- och filmlinjen inte är yrkesförberedande utan studieförberedande.
– Det är en grundkurs där eleverna får pröva olika roller i foto- och filmarbetet. Och det är ju olika nivåer i klassen, vilket gör att man lär sig av varandra.
För att arbetet ska bli kvalitativt krävs det också att det finns ett mål inför varje uppgift. Därför har eleverna innan resan till Berlin fått skriva en projektbeskrivning för sitt fotoarbete som de ska genomföra i Tyskland.
– De ska skriva ner vad de vill skildra och vad de vill uppnå. Och efteråt ska det beskriva hur arbetet har gått och vilka problem de stött på. Det handlar hela tiden om att pröva och ompröva som en förberedelse inför framtiden. Under utbildningen ser jag också att eleverna växer, inte minst när det handlar om att arbeta målinriktat, säger Jonas.
Filmmediet hägrar mest
Innan Kamera Bild lämnar skolan tar vi en titt i redigeringsrummet där slutarbetet av filmproduktionerna sker. Här kan eleverna bli sittande långt in på småtimmarna för att göra klart sina filmer.
– Om en film i slutändan blir några minuter krävs det att man sitter i flera dagar och klipper. Filmredigering är ett pilligt arbete, säger Herman Källå.
Therese Boman håller med.
– Och det är extra svårt när man gör en dokumentär, för den måste passa in i verkligheten. En spelfilm kan man ändra mer i.
Även om många av eleverna är intresserade av foto så råder det ingen tvekan om att det är filmmediet som hägrar mest. Och den bilden bekräftas också av Jonas.
– Du ska söka till den här utbildningen om du är intresserad av film. Är du bara intresserad av foto så är det inte rätt linje för dig. Vi går igenom mycket foto men det är kunskaper som eleverna sedan tar med sig in i filmarbetet.
Läs mer om foto- och filmlinjen: www.sigtunafolkhogskola.se