4 proffsfotografer om hur de använder specialfunktionerna i Olympus kameror

Styrkan med Olympus, numera OM Digital Solutions, kameror sägs ofta vara deras stora kraft i litet format. Men det handlar också om specialfunktionerna som går under samlingsnamnet Computational Photography. För proffsfotograferna Jonathan Stenvall, Hannu Huhtamo, Claes Grundsten och Jan Pedersen har de revolutionerat deras fotografering.

High-Res shot ger superupplösning direkt i kameran

Med funktionen High-Res shot flyttar sensorn en halv pixel mellan varje bild i en serie bilder och lägger ihop dem till en stor 50- eller 80 megapixel-bild. Det skapar ett större dynamiskt omfång.

En av de fotografer som flitigt använder High-Res shot är landskapsfotografen Claes Grundsten. På den analoga tiden arbetade han främst med stora mellanformats- och panoramakameror. De kunde leverera bilder av bästa tekniska kvalitet och i sina landskapsmotiv ville Claes ha hög upplösning.

– Bilder med hög skärpa och ett brett dynamiskt omfång krävs för att fånga de skiftningar i naturen som jag sett och fascinerats av, säger Claes Grundsten.

När Olympus, numera OM Digital Solutions, lanserade High-Res shot i sina kameror med det mindre sensorformatet micro fourthirds, blev Claes nyfiken och testade.

– Kameran kändes som en tulipanaros för mig, rent av revolutionerande. Med den kameran kunde jag få fram väldigt stora bildfiler i råformat och ändå ha en synnerligen liten och lätt kamerautrustning. Eftersom jag vistas mycket ute i väglöst land innebär små och lätta grejer en stor skillnad.

Claes använder främst High-Res shot till sina statiska landskapsmotiv. Funktionen fryser inte snabba skeenden, men kan skapa fina effekter av rörelse, till exempel när man fotograferar rinnande vatten. För den första bilden kameran tar fryser rörelserna på stänkande droppar, och de kommande bilderna i serien ger den mjuka oskärpan man ofta vill åt på rinnande vatten.

För Claes Grundsten förvandlade funktionen för högupplösta bildfiler den lilla Olympus-kameran till en liten jätte. Funktionens 80 megapixel, när kameran används med stativ, är jämförbart med en digital mellanformatskamera. Det sker genom en sinnrik teknisk lösning som under exponeringen flyttar sensorn i alla ledder. Kameran gör åtta exponeringar i blixtsnabb följd och varje pixel blir såldes belyst flera gånger.

Med de senare kamerorna E-M1X och OM-D Mark III utvecklades funktionen ytterligare och med handhållen kamera går det att få ut 50 megapixels upplösning.

– För mig har denna finess inneburit ett stort genombrott som medfört att stativet alltmer sällan kommer till användning. Bökiga stativ har alltid varit ett gissel som jag ser det, men förr tyckte jag det var läckert att arbeta med stora kameror och stativ. Man kände sig verkligen som ett proffs. När fåfängan sjunkit undan och jag kände mig trygg som fotograf, blev de praktiska synpunkterna på utrustningen viktigare. Min erfarenhet var att stora prylar ofta blir handlingsförlamande när man fotograferar i naturen. Den bästa kameran är den man har till hands när det dyker upp något som är intressant att avbilda. Om den kan leverera hög upplösning, så mycket bättre. High res ger mig fler tekniskt bra landskapsbilder än förr. Så enkelt är det.

High-Res shot ger en råfil med oerhört mycket information, och som tål att förstoras till mycket stora format. På en utställning på konstmuseet Abecita i vår är två av Claes panoramabilder över fyra meter breda. Den ena är gjord från ett skannat analogt dia, den andra, föreställande Mount Everest, består av två sammanfogade High-Res-filer handhållet fotograferade med E-M1X.

– På avstånd ser de ungefär lika bra ut i skärpan, men vid närmare granskning vinner Olympus-bilden.

Däremot är det sällan Claes gör just så stora bilder. Vad som betyder mer är att bilderna får ett större dynamiskt omfång och en bättre mikrokontrast.

– Den bidrar med en extra finish, och tillför en subtil kvalitet. Jag tycker den saken är viktig för landskapsmotiven där valörerna i ljusets sammansättning och färgernas nyanser kommer fram bättre med High-Res shot, berättar Claes Grundsten.

Har du några tips på vägen hur man bäst använder funktionen?

– Jag fotograferar bara i råformat och transformerar filen till tiff-format i Adobe Raw. I det arbetet kan jag göra många finjusteringar, särskilt av skärpan och kontrasterna. En upptäckt jag gjort är att den högupplösta filen blir lite mer levande om man försiktigt lägger på en del korn i konverteringen, vilket samtidigt låter bilden skärpas på ett bättre sätt. Digitala bilder kan lätt bli onaturligt skarpa och se plastiska ut. På denna punkt måste man pröva sig fram.

Och när det gäller själva fotograferandet?

– Vid frihandstagning i High-Res har man stor glädje av den superba bildstabilisatorn i Olympus kameror. Funktionen är mycket effektiv genom att sensorn kan kompensera skakningar extremt bra vid långa exponeringstider (7-8 steg), bättre än liknande funktion i kameror med större sensorer. Genom att man slipper meka med ett stativ kan man enklare närmare sig ett motiv och leta efter den bästa vinkeln och kompositionen, och man kommer som regel hem med fler alternativa avbildningar som sedan kan bedömas i lugn och ro. Dessutom kan man använda ett litet och lätt stativ, eftersom kameran väger lite och är liten.

Läs mer här om hur du kan använda High-Res shot i din landskapsfotografering.

Fokusstacking i kameran

Med den här funktionen kan man skapa snygga makrobilder direkt i kameran.

Kameran kan ta upp till 15 bilder och fotografen kan bland annat bestämma intervallet mellan de olika fokuseringarna. Sedan väljer kameran de skarpaste och slår ihop dem till en bild i högupplöst jpeg-format. Kameran sparar även alla tagningarna i råformat om man trots allt vill stacka dem själv med ett program i datorn.

Gränsen på 15 bilder gäller bara när kameran ska sätta ihop bilderna till en – kameran kan ta upp till 999 bilder med fokusstacking när du själv ska lägga ihop dem i efterbehandlingen.

Fokusstacking i kameran är kort och gott en funktion som fungerar utmärkt till makrofotografering där man vill ha kort skärpedjup men ändå skärpa i hela motivet.

Här kan du läsa mer om funktionen.

Fokusstacking in action med Jan Pedersen

Naturfotografen, författaren, världsresenären och reseledaren Jan Pedersen använder den här funktionen en hel del. I nästan 40 år har han guidat foto- och naturresor över hela världen, från öknar till regnskogar. Hans första bok In the deserts of Arabia blev utsedd till Årets Pandabok år 2000 och tredje boken Fågelsång är Sveriges mest sålda naturbok med nästan två miljoner exemplar. Sedan 2017 är han Olympus visionär ambassadör.

Varför väljer du att använda funktionen Fokusstacking i kameran när du fotograferar makrobilder?

– Jag väljer fokusstacking när jag vill ha ett bra skärpedjup, där det är viktigt att se detaljer – från början av objektet och en bit in. Som oftast vid makrofotografering, säger Jan Pedersen.

Vad är styrkan med funktionen?

– Styrkan är att jag inte behöver ta flera exponeringer med förskjuten skärpa för att sedan lägga ihop dem i program som Photoshop eller Zerene Stacker. Jag klarar av allt under en tagning – även handhållet.

Har du några tips på vägen hur man bäst använder funktionen?

– För att få bästa bakgrundsoskärpa kan man exponera bilderna i stacken med objektivets största bländaröppning. Objektet blir då skarpt och bakgrunden får en fin mjuk bokeh. Fokustackingen kan även användas vid landskapfotografering, något jag däremot föredrar att göra manuellt. Viktigt är att hålla kameran och sig själv stilla, att undvika blåst eller objekt som rör sig.

Fler av Jan Pedersens bilder kan du se påjanpedersen.se.

Skapa ljusmålningar med Live Composite

Med Live Composite kan du måla med ljus direkt i kameran. Funktionen kan användas i många olika situationer och miljöer. Förutom en kamera från Olympus som har funktionerna behöver du ett stativ för att komma igång. Och så behöver det vara skymning eller mörkt.

– Tidigare har jag använt mig av långa slutartider i BULB-läget, men problemet som uppstår då är att hela scenen, allt från ljuset du målat till bakgrund och himmel, blir kontinuerligt ljusare under exponeringen, säger fotografen Jonathan Stenvall som numera använder Live Composite när han jobbar med olika slags ljusmålningar och ljuskreationer.

Hur går det till?

– Med live composite väljer jag först ljuset på bakgrunden och miljön och sedan målar jag fram det ljus jag vill skapa. Bilden plockar bara upp det nya ljuset jag målar in vilket innebär att ljuset på bakgrunden blir oförändrat och inte påverkas av längden på exponeringstiden, säger Jonathan Stenvall.

Har du något tips till den som vill komma igång och skapa med funktionen?


– Experimentera! Det är det som är fröjden med mörkerfoto och Live Composite är lätt att komma igång med. När du är i Live Composite (som du hittar under ’’B’’ läget) klickar du på meny för att ställa slutartiden på din basbild, sen är det bara att köra. Testa på olika platser med olika ljus och externa ljuskällor, ibland är det dem mesta udda ljuskällorna som en gammal leksak som blinkar eller en ljusslinga till balkongen som ger bäst resultat – här sätter endast din fantasi gränserna.

Läs mer om Jonathan.

Live Composite öppnade upp en helt ny värld

OM Digital Solutions finske ambassadör Hannu Huhtamo arbetar också med Live Composite för att skapa magiska ljusmålningar med kameran. Eller som han säger själv:

– I am a heavy Live Composite user.

Vad tänkte du första gången du upptäckte funktionen?

– Jag tog ett ögonblick eller två för att förstå hur det ens är möjligt. Det kändes otroligt att så mycket bearbetning kunde ske direkt i kameran. Jag hade sett liknande visuella effekter skapas med hjälp av datorprogram, men resultaten där var betydligt mer konstgjorda i sitt uttryck. Live Composite ljuger inte utan baseras på riktiga foton som bara satts ihop till en enda bildruta. Ljusspåren är inte datorgenererade utan fångade ute i verkligheten, säger Hannu Huhtamo.

Upptäckten av funktionen öppnade upp en helt ny värld av möjligheter för Hannu. Detaljerade ljusmålningar kräver flera minuter till en halvtimme att göra, och tidigare var längre slutartider alltid en utmaning om inte omgivningen var mörk nog.

– Jag gillar också att använda dämpade ljuskällor och måste öka känsligheten i kameran för att göra ljusspåren mer synliga. Ljus från närliggande städer kan störa processen och orsaka överstrålade bilder.

Med Live Composite blev det inte längre en överväldigande utmaning. Hannu kan ställa in exponeringen till en sekund eller till och med kortare för att matcha den omgivande ljussituationen. Sedan har kameran ensekunders-exponeringar så länge han vill för att sedan slutligen läggas samman till en enda bildruta.

– På det här sättet har jag nästan full kontroll över exponeringen. Det möjliggör för mig att göra ljusmålningar nästan var som helst. Jag kan inkludera en vacker solnedgång eller starka stadsljus i bakgrunden, och bilden blir perfekt exponerad.

Har du några tips till den som vill börja skapa ljusmålningar med sin OM-kamera?

– Det viktigaste är att ha roligt utan att fokusera så mycket på resultatet. Att experimentera med olika typer av ljuskällor kan vara väldigt inspirerande och du kanske plötsligt upptäcker det eget sätt att skapa ljuskonst med kameran. Det är så jag gjorde för över 13 år sedan när jag började med detta. Det är som att lära sig måla eller teckna, bara det att duken är större och mörkare.

Läs mer om hur Hannu skapade sin ljusmålning Serenity

Inspireras av fler kreativa funktioner

Olympusfotografen Moises använder funktionen Live ND, en slags inbyggda ND-filter i kameran som gör att du alltid har fördelarna med den här typen av filter med dig. Oavsett vilket objektiv du har. Funktionen går dessutom att kombinera med externa ND-filter för att få ännu mer effekt.

Spana in Moises bilder på Instagram.

För dig som drömmer om att fota stjärnor… på himlavalvet, är funktionen Starry Sky AF ett tips. Det är en funktion som låser fokus på stjärnor helt enkelt, och fungerar såväl handhållet som på stativ. Funktionen passar även utmärkt för norrskensfotografering.

Dyk in i stjärnfoto.