Kamera & Bild testar

Nikon 200-400/4 - Sportfotografens nya standardzoom

Många pressfotografer har bytt ut sina 300/2,8 och 400/2,8 mot Nikons telezoom 200-400/4. Kan det vara vettigt med en telezoom för 90 000 kronor?

Publicerad

Frågan är berättigad eftersom 200-400-zoomen kostar cirka 20 000 kronor mer än Nikons 300/2,8 och är längre och ett steg ljussvagare.

– Det är press- och sportfotografer samt professionella naturfotografer som köper objektivet. Hobbyfotograferna köper 300/2,8 eftersom det är billigare, berättar Lars Pettersson på Nikon Nordic.

När flera tidningar nu går över till Nikon väljer många att utrusta varje fotograf med ett 200-400/4, berättar Peter Brodin, proffsansvarig på Nikon Nordic.

Några som nyligen bytt till Nikon är Bildbyrån som är specialiserade på sport. Där finns tolv fotografer som samtliga utrustats med Nikon D3:or med 200-400/4 och 600/4 förutom de vanliga 2,8-zoomarna 14-24, 24-70 och 70-200. Tidigare hade de Canon Eos 1D Mark III med 400/2,8 och 2,8-zoomar.

– Jag använder 200-400:an till inomhussport. Den är helt perfekt till ishockey. Till fotboll behöver vi längre brännvidder i och med den stora sensorn i D3:an, så därför har vi köpt in 600:or, berättar Joel Marklund på Bildbyrån.

Han har sällan både 200-400/4 och 600/4 samtidigt. Men blir det inte begränsande med ljusstyrka 4? Vore det inte bättre med en 200/2 inomhus?

– Jag skulle inte säga nej om någon ville ge mig en 200/2, men det är främst i små inomhushallar som Solnahallen där ljusstyrka 4 inte räcker till. Då använder jag 70-200/2,8. Jag går helst inte över ISO 5000, men i nödfall använder jag ISO 6400.

– Ett tag hade jag en Sigma 120-300/2,8 men tyvärr hängde inte autofokusen med, annars är det super med zoom på större telen.

Joel tycker att han får skarpare bilder med Nikonprylar. Under sommar-os i Kina testade han Nikon medan kollegorna använde sina Canonutrustningar.

– Varje dag kunde vi jämföra och Nikon-bilderna såg alltid skarpare ut.

Att det blir knivskarpt med Nikon 200-400/4 kan jag instämma i. Eftersom supertelen ofta används med telekonvertrar som stjäl lite skärpa är det viktigt att objektiven är väldigt skarpa. Vi har tidigare provat Canon EF 400/4 DO IS i denna serie och det objektivet håller inte samma klass som övriga Canontelen. Skärpan är acceptabel, men med telekonverter blir det inte bra.

Bra närgräns

Nikons superzoom tilltalar inte bara sport- och nyhetsfotografer utan även naturfotografer. Med en 1,4x eller 1,7x telekonverter täcker man ett användbart brännviddsområde utan att det blir för tungt att släpa runt på objektivet eller att ljusstyrkan blir för låg.

En intressant detalj för naturfotografering är att närgränsen är två meter, exempelvis för fotografering av småfåglar. Med den största bländaren syns tydlig vinjettering, så det kan vara lämpligt att blända ner om man har en jämn blå himmel som bakgrund.

För den som överväger ett 200-400/4 framför ett 300/2,8 finns det några saker att tänka på. En fördel med zoomen är att man får en längre brännvidd utan att behöva använda skärpesänkande telekonverter. Nackdelarna är förutom priset att objektivet är 405 gram tyngre och nio centimeter längre. Längden spelar oftast störst roll när man ska få ner objektivet i en lämplig väska, men det kan också spela roll vid fotograferingen.

När jag skulle fotografera en musikal i Stockholm från publikplats valde jag mitt Canon 300/2,8 i stället för Nikons 200-400/4 för att inte riskera att slå framförvarande i huvudet.

Jag har även jämfört 200-400/4 mot Nikons 400/2,8. Viktskillnaden är 1345 gram vilket naturligtvis känns. Jag är inte direkt sugen på att handhålla något av objektiven en längre tid, men båda går att handhålla med lite träning.

Min erfarenhet säger att viktskillnaden förstärks exponentiellt ju länge man håller på att fotografera eller ju längre man går med sin utrustning.

Längden är ungefär densamma, men 400/2,8 är naturligtvis tjockare och kräver mer plats i väskan.

I och med att möjligheten att skruva upp ISO har blivit minde avskräckande behöver fotografer i dag inte prioritera ljusstyrka på samma sätt som förr. Därför kan en smidigare hantering också få spela in i valet. Och fördelarna med variabel brännvidd är uppenbara.

Även om Nikons 200-400/4 är ett lyckat objektiv går det inte att komma ifrån att prislappen är saftig. 300/2,8 förblir hobbyfotografens val.