Nikon D5000 är före sin tid

Att vara barnbarn till världens hittills bästa APS-C-kamera Nikon D300 är inte det sämsta. Nikon D5000 har ärvt sensorn från D300 i rakt nedstigande led via hobbyfavoriten d90. Det innebär en utmärkt bildkvalitet som endast tangeras av Canon eos 450D.

Nikonfamiljen har dock utnyttjat bildinformationen från sensorn något mer genom högre iso (6400 mot 1600) och en avancerad funktion kallad d-lighting. Den funktionen ser till att det dynamiska omfånget från sensorn också kommer den slutliga bilden till nytta. I praktiken innebär det att kameran ljusar upp skuggorna och håller igen de ljusaste delarna med exponeringen så att så mycket som möjligt blir synligt i bilden även om kontrasten i motivet är hög.

Ljusmätaren är inte lika avancerad som i D300 men är samma 420-punkters färgkänsliga mätare som i Nikon D90. I och med att mätaren är färgkänslig kan den användas för att att lätta upp ansikten om man väljer ansiktsprioriterande autofokus med skärmsökaren. Det går också att få autofokusen att automatiskt byta autofokuspunkt eftersom mätzonerna kan användas för att känna igen ett motiv.

Autofokusen är också samma som i D90 (Multi-CAM 1000) med elva fokuspunkter varav en är av korstyp. Det finns inte så mycket om den här autofokusen. Den gör sitt jobb, är säker men inte blixtrande snabb.

Bantad D90

Naturligtvis kan inte Nikon plocka in alla godsaker från D90 rakt av till en billigare modell. D5000 saknar inbyggd fokusmotor och kan därför bara använda Nikonobjektiv märkta af-i eller af-s om man vill ha autofokus. Exponeringsautomatiken fungerar med alla autofokusobjektiv.

Några knappar har försvunnit, till exempel iso, bildfrekvens, mätmetod och autofokusmetod. Alla funktioner går att ställa in via menysystemet och är det någon speciell funktion som man vill kunna ändra direkt med ett knapptryck går det att programmera funktionsknappen «Fn» för att exempelvis ställa om iso.

Högsta bildfrekvens har sjunkit från 4,5 till 4 bilder per sekund.

Tyvärr har sökaren blivit mindre. Det kan vara för att göra kameran mindre och billigare, men också för att Nikon tror att D5000-användarna i större utträckning kommer att fotografera med skärmsökaren.

Ny skärm

Den stora skarpa skärmen på tre tum som finns i D90 och D300 liksom i Nikons proffsmodeller har inte ärvts ner i D5000. Däremot har Canon valt att använda motsvarande skärm i sin nya eos 500D. Skärmen i d5000 är på 2,7 tum och har en upplösning på 230 000 bildpunkter mot 920 000 hos den större D90-skärmen. Den mindre skärmen är bra med lagom avvägd kontrast och bra betraktningsvinkel, men det blir svårare att kolla skärpan.

Prylkillens kamera

Nikon D90 är tydligt konstruerad med en hobbyfotograf som främsta målgrupp. D60 är mer familjefotografens kamera – den är liten och väger lätt. d5000 är inte så mycket tyngre än d60, men klart större. Den är 10 millimeter högre och 16 millimeter djupare.

Även om kameran är större än D60 upplever jag och flera andra som provat kameran att det är alltför lätt att råka byta fokuspunkt med höger handflata. En annan anmärkning är att skärmen inte släcks när man sätter kameran mot ögat. I svagt ljus kan detta bli irriterande.

Små och smidigare kameror brukar tilltala familjefotograferna och D60 kvarstår som modellen för dem tills det eventuellt kommer en bantad D5000 som avlösare. Den som ska köpa D5000 är i stället personer som gillar prylar och finesser som hd-filmning och vridbar skärm.

I enlighet med denna anda är D5000 fullproppad med motivprogram, autofokusvarianter och retuscheringsfunktioner som kommer från d60 och Coolpix-kompakterna. Det finns exempelvis motivprogram för mat- och husdjursfotografering. Några motivprogram finns direkt på programratten och kan väljas om ratten ställs på «Scene».

Nyligen testade jag kompakten Nikon Coolpix S620 och i den liksom i D5000 kan man välja olika autofokuslägen för skärmsökaren som motivföljande eller ansiktsprioriterande utöver smal eller bred autofokus.

Avancerad retuschering

Processorerna och batterierna i dagens systemkameror är så kraftiga att tillverkarna kan låta kameran göra en hel del avancerad bildbehandling. Vid fotograferingen kan D5000 korrigera för distorsion och optimera det dynamiska omfånget (d-lighting) och ändå ta fyra bilder per sekund.

I efterhand kan man göra saker som tidigare bara kunde göras i datorn, som beskärning, korrigering av röda ögon, lägga på filtereffekter, ändra färgbalans, med mera. Några av funktionerna kan vara nyttiga och andra är mest skoj att leka med.

Skärm med förhinder

Det är uppenbart att Nikon tror att många som köper D5000 kommer att använda den vridbara skärmen. Det finns en del situationer när det är praktiskt att kunna vinkla skärmen, som när man vill fotografera i låg eller hög vinkel.

Att fotografera med skärmsökare innebär att man använder kameran som en kompaktkamera – och med det följer kompaktkamerans nackdelar. Det är svårare att hålla stilla kameran om man inte håller den optiska sökaren mot ögat eftersom man förlorar det stödet. I solljus är det ofta lättare att se motivet igenom den optiska sökaren.

En kompaktkamera använder sensor för att ställa in skärpan medan en systemkamera traditionellt har en separat autofokusmodul (i detta fall med elva fokuspunkter). Att använda bildsensorn för skärpeinställning medför som regel långsammare autofokus. Så även i D5000.

Tyvärr har D5000 alltför långsam autofokus med skärmsökaren. Irriterande långsam. Många gånger hinner motivet försvinna och ändå är det inte säkert att det blir skarpt.

Panasonic har med sin systemkamera g1 som saknar optisk sökare och konventionell autofokusmodul bevisat att det går att göra kontrastavkännande autofokus snabb. Även Nikons egen kompakt S620 är klart snabbare är D5000.

När vi jämför med D700 fokuserar båda kamerorna lika långsamt. Skillnaden är att D5000 uppmanar fotografen att använda skärmsökare och inte ger möjlighet att fälla upp spegeln och använda den vanliga autofokusmodulen.

Det verkar som att Nikon är medvetna om autofokusens långsamhet eftersom de motiverar att kameran inte har autofokus i filmläget med att «Den kontrastavkännande autofokusen inte är tillräckligt snabb».

HD-filmning i generation 1

Nikon D90 var den första systemkameran med HD-filmning. Upplösningen var 720p och allt sköttes automatiskt. Snart kom det kritik mot att man inte kan ansluta extern mikrofon eller styra filmningen mer manuellt. Någon autofokus under filmning fick man inte heller. Tydligen underskattade Nikon intresset för filmning.

Någon förbättring mot D90 har inte gjorts i D5000. Filmfunktionen är helt oförändrad och Nikon kallar sin filmfunktion för «generation 1».

När vi jämfört filmfunktionen D90 med Canon eos 5d Mark II ser vi att Canon ger skarpare och mer detaljerade filmer. Skillnaderna ligger inte i den högre upplösningen på 1080p utan på att komprimeringen är mer sofistikerad.

Trots att det finns punkter att förbättra i filmfunktionen fungerar filmningen fint för familjebehov. Monoljudet är lite tråkigt, Nikon hade gärna fått bjuda på stereoljud som Canon har. Slutsatsen är ändå att filmfunktionen passar mångas behov.

Bildkvalitet i toppklass

För den som främst är ute efter bra bildkvalitet är D5000 är en utmärkt kamera. Bättre blir det inte i dag om man inte går upp till kameror som Nikon D700 med större sensor i småbildsformat. Brusnivåerna är relativt låga och det dynamiska omfånget är stort. Den som verkligen vill utnyttja det dynamiska omfånget och använda all bildinformation som finns i skuggorna kan glädjas åt att färgerna även är rena långt ner i det mörkaste mörka.

Från fabrik är kamerans färgläge inställd på «standard» som ger något kraftigare och mer insmickrande färger än verkligheten. För mer naturtrogna bilder, eller för den som vill jobba med kontrast och färgåtergivning i efterhand, rekommenderas läget «neutral». Det finns också ett extra skrikigt läge kallat «vi / livfull», och ett monokromt läge för alla som gillar svartvitt eller porträtt- och landskapsläge.

Pedagogisk som få

Alltsedan Nikon D40 är Nikons paradgren tydlighet. Med d40 kombinerade Nikon sin inbyggda bruksanvisning (frågeknappen) med en tydlig grafisk visning på skärmen som underlättar förståelsen. Detta gör att man kan sätta en D5000 i händerna på i stort sett vem som helst. VIll man använda kameran som en enkel kompaktkamera går det och vill man nyttja de många funktionerna är det inte alltför svårt.

Slutsats

Den som köper en D5000 för att få en annorlunda systemkamera med nydanande skärmanvändning riskerar att bli besviken eftersom autofokusen med skärmsökaren är alltför långsam. Olympus och Panasonic gör det här bättre.

Däremot är D5000 ett val för den som vill ha bildkvaliteten hos D90, men spara några kronor. I dagsläget är det ytterst liten skillnad på butikspriset, men eftersom rekpriset skiljer 2000 kronor är det troligt att prisskillnaden mellan D90 och D5000 kommer att öka. Då blir D5000 intressant.

Så satte vi betyget

Bildkvalitet 9

Samma utmärkta bildkvalitet som i Nikon D300 och D90. Bättre än så här blir det inte just nu med denna sensorstorlek.

Byggkvalitet 7

Lite plastigt känns det och skärmen är mer sårbar än en fast. Å andra sidan kan man vinkla in skärmen så att den är

skyddad vid transport.

Ergonomi logik 7

Inte lika skön att hålla som D90. Risk att ändra fokuspunkt med handflatan. Pedagogiska och tydliga menyer.

Mångsidighet 7

Ger inte autofokus med alla Nikonobjektiv. Om autofokusen med skärmsökaren varit bättre hade kameran blivit mer mångsidig och höjt betyget.

Valuta för pengarna 7

I skrivande stund kostar en D90 200 kronor mer i butilk. Rekpriserna skiljer dock mer. Hobbyfotografen får mer ut av att satsa på en något dyrare D90 och för nybörjaren och familjefotografen skulle en enklare och

billigare version av D5000 utan rörlig skärm

vara ännu bättre. Men jämfört med den åldrade D60 har D5000 flera fördelar.