Sony RX1R-II – en grym uppdatering

Hösten 2012 lanserade Sony sin RX1, som tog kameramarknaden ett kliv framåt. Anledningen var att den var den första kompaktkameran som innehöll en sensor i småbildsformat. Men samtidigt vare det också fler saker som köparna ville ha: snabbare autofokus och inbyggd sökare var några av dessa. Något senare släpptes även en R-version där man tagit bort det optiska lågpassfiltret för ökad skärpa.

Nu har Sony uppdaterat sin RX1-serie med RX1R-II. Nytillskottet har många likheter med föregångaren, framförallt till utseendet, men flera justeringar har gjorts. Och här gick Sony sina användare till mötes och stoppade i både en digital sökare och en snabbare autofokus.

Sensorn har också uppdaterats från RX1:ans 24 megapixel till 42 megapixel – samma som sitter i Sony A7R-II – med ett ISO-område på mellan 100–25600, expanderbar ned till 50 och upp till 102400 ISO. Men precis som RX1 så har uppföljaren fått samma objektiv: Zeiss Sonnar T*, med fast brännvidd på 35mm f/2.

Igenkännande design

Om vi blickar tillbaka till 2012 så ser vi att Sony redan då hade en genomtänkt design hos sin RX1. För RX1R Mark II ser precis likadan ut, det enda faktiska som skiljer är att tumreglaget på baksidan justerats något, att skärmen blivit vinklingsbar och att det finns en sökare som går att ploppa upp.

Knapparna sitter väl placerade och är genomtänkta, liksom alla reglage och justeringar - förutom möjligen inspelningsknappen för film. Knappen sitter, precis som jag påtalat i andra recensioner, något konstigt på högersidan vid greppet, vilket försvårar start av inspelning om man håller kameran med en hand. Men då är detta också det enda att anmärka på.

På objektivet finns egentligen tre vridreglage. Det yttersta har hand om fokuseringen, och är precist och bra att använda. Det mellersta används för att växla mellan makrofotografering mellan 0,2–0,35 meter samt 0,3 meter till oändligheten. Sedan har vi det sista manuella reglaget för att justera bländare mellan 2 och 22, vilket ger möjlighet till snabb justering av inställningar, framförallt tillsammans med slutaren på baksidans tumknapp om man fotograferar i manuellt läge.

Huset i övrigt är kvalitativt och bra byggt – riktigt bra faktiskt.

Fokus och autofokus

Sony själva menar att de skjutsat på snabbheten hos RX1R-II jämfört med föregångaren. Och det kan nog stämma, för den fungerar både snabbt och bra. Största anledningen till detta är att kameran nu utrustats med hybridfokus, med hela 399 fasdetekterande autofokuspunkter på sensorn. På så vis slipper kameran jaga efter fokusen fram och tillbaka tills den hittar rätt – nu kan den räkna ut var den ska fokusera direkt. Slår man dessutom på bakgrundsfokuseringen så att den själv anpassar sig till det du riktar kameran mot så går det riktigt snabbt.

Följande fokusering fungerar också bra. Det är bara att trycka på mittenknappen på baksidan på det objekt du vill följa, och kameran följer med när objektet rör sig eller du flyttar kameran. Här ser vi en stor skillnad mot när funktionen introducerades – följarrutan är snabb och uppdaterar sin position hela tiden. Så var det inte förr i tiden.

Uppdateringen av fokusen har också gjort det möjligt att ta upp till fem bilder per sekund där autofokusen hinner följa med.

För den som vill arbeta mer manuellt så har RX1R-II lika bra inställningsmöjligheter och handhavande som Sonys andra kameror, med mycket kontroll. Bland annat finns zebramönster för när kameran är i fokus, direkt manuell fokusering för att överta fokus efter att man fokuserat, samt många inställningar för ansiktsigenkänning, för att nämna några.

Så visst, Sony har gjort sitt jobb och lyckats bra med sin uppdatering för denna kamera.

Sökare och skärm

Skärmen på 3 tum har en upplösning på 1,23 miljoner bildpunkter. Både ljusstyrkan (som går att ställa) samt skärpan och kontrasten, är riktigt bra. Mot föregångaren så har Sony nu alltså valt att göra den vinklingsbar, vilket jag tror är ett bra drag eftersom allt fler eftersöker detta.

Samtidigt gör det också konstruktionen svagare med saker som är mekaniska, men trots detta har de löst detta bra, och skärmen sitter på plats bra när den är infälld. Totalt kan den riktas uppåt 109 grader och nedåt i 41 grader, vilket räcker i de flesta lägena (utom för selfiefotografen då).

Men absolut bäst är den elektroniska sökaren på 2,36 miljoner bildpunkter. Bilden som visas är 100 procent, och är av OLED-typ. Och bilden är riktigt skarp och klar, och skillnaden mellan optisk och digital sökare suddas ut allt mer. I den ser du all möjlig information, och du kan så klart välja vad genom att justera inställningarna.

Det som främst slår mig är att skärpan, tillsammans med hur snabbt kameran justerar vitbalans och mätning av ljuset, bidrar till att man snabbt glömmer bort att bilden är digital, vilket är riktigt häftigt.

Sökarkonstruktionen i sig är riktigt smart, och vi känner igen den från Sony RX100 med en knapp som lösgör och skjuter upp sökaren som ett periskop. När den kommit upp skjuts också förstoringslinsen ut några millimeter. På denna kan du montera den medföljande ögonmusslan om du vill, men då måste du ta bort den innan du stänger sökaren. Sökaren har för övrigt också en dioptrijustering.

Spännande funktioner

Något som är riktigt nytt och innovativt är det variabla lågpassfiltret. Filtret framför sensorn används vanligtvis för att reducera problematiken med moiré i bilderna, men på bekostnad av skärpan (därav skillnaden mellan de två RX1 och RX1R-kamerorna). Men utan detta blir bilderna i stället skarpare.

Sony har nu låtit dig välja – i en och samma kamera. Genom en viss inställning kan du justera effekten av filtret: av, normal eller hög. På läget avslaget fotograferar du utan lågpassfilter, på läget hög med. Det hela fungerar genom att en spänning justeras till kristallerna som då ser till att ljuset justeras något.

Med detta kommer också möjligheten att göra så kallad lågpass-bracketing, genom att låta kameran ta tre likadana bilder efter varandra, men med de tre olika inställningarna. På så vis kan du välja bästa bilden i efterhand.

När vi kollar på skillnaden i bilderna så blir de också som den förväntade skillnaden, det vill säga synbart, men inte så otroligt mycket mer. Men, att låta fotografen välja själv är riktigt bra.

Filmning

Många trodde nog att Sony skulle välja att ha 4K-film i RX1R-II. Men så blir det alltså inte. Och även om Sony själva inte förklarar varför så kan nog en av anledningarna till detta vara att det helt enkelt inte finns tillräckligt med värmeledande material för att kyla processorn vid så processorslukande filmning.

Därför får vi nöja oss med film i full-HD i 1080p i 60 bilder per sekund. Bitraten är specificerad till 50 megabit, och formatet är det senaste XAVC S, som minskar filerna med bibehållen bildkvalitet.

Att filma med kameran fungerar bra. I manuellt läge har du kontrollerna att justera både bländare och slutartid eller ISO under inspelning. Du ser också hur nivåerna på ljudet är, samt kan göra en del andra inställningar för att filmerna ska bli som du vill.

Inga konstigheter, men heller inget extra, så för den som filmar är RX1R-II inget prestandamonster – även om resultatet blir riktigt bra.

Brusprestandan och det dynamiska omfånget hos Sony RX1R-II är precis som när vi testade sensorn senast, alltså i A7R II. Detta innebär att det inte är några nämnvärda skillnader jämfört med A7 och RX1R, mot testade RX1R-II.

Däremot så ser man en viss skillnad vid viss fotografering med inställningen för det variabla lågpassfiltret, med en något ökat skärpa utan filterfunktionen påslagen.

Det fasta objektivet har en inte alltför kraftig distorsion och man kan välja att ha korrigering på eller inte, vilket i och för sig bara gäller för jpg-bilderna, men ändå förbättrar bilden från optiska felaktigheter.

Fotograferar du i råformat har du nu möjlighet att spara dina bilder i en 14-bitars okompimerad fil, något som Sony också infört i flera andra kameror.

Slutsats

Det är ingen tvekan om att Sony tänker till och tänker rätt när det gäller kameror, och vågar komma med nya lösningar när det gäller gamla problem.

Men samtidigt öppnar också ny teknik för nya problem. Något av den största kritiken vi ser med detta från användarna, är strömförbrukningen. Detta innebär att man måste ha koll på sina batterier, eller gärna ha ett extra med sig.

Men över lag har Sony än en gång lyckats skapa en finfin uppdatering, och förbättringarna är antagligen något som verkligen kommer att tilltala den tänkta målgruppen.

Är du ute efter fördelarna med en sensor i småbildsformat, men ändå vill ha en kompakt och smidig kamera med sökare, så ska du kolla in Sony RX1R-II. Kameran har det mesta man behöver som vanlig användare.

För dig som älskar att röra dig på gatorna kommer också brännvidden på 35 millimeter att fungera fint. Och i det stora hela är det en riktigt bra entusiastkamera som har ett brett användningsområde och riktigt hög upplösning.