Test av Nikon D5100 - Smidig utflyktskamera för upplevelser i full-HD

Instegskameran Nikon D5100 delar många likheter med övriga modeller i samma segment. Med samma 16,2 megapixelsensor som D7000 och därmed samma ISO-egenskaper på 100-25 600 ISO, har D5100 alla möjligheter att leverera bra bildkvalitet. Tillsammans med den jämnstora föregångaren D5000 delar den bland annat bildhastigheten på fyra bilder per sekund och sökaren med 0,78x förstoring.

Kamerahuset som är tillverkat i plast känns lätt och smidigt med en bra byggkvalité för att vara en kamera i denna prisklass. Knapparna är distinkta och sköna att trycka på medan hjulreglaget för tummen känns något plastigt och trögt, även om det fungerar utan problem. Jämför man placeringen av knapparna på D5100 med exempelvis D5000 kan man se att den nya platsen för den utvikbara skärmens fäste har tvingat över knapparna från kamerans vänstra baksida till dess högersida. Det nya upplägget för knappsatsen fungerar bra, även om man snabbare kan bläddra i menyerna om man har möjlighet till ett tvåhandsgrepp. Nu får i stället högerhandens tumme göra allt – men kan då i  stället hantera kamerans viktigaste funktioner med bara en hand, vilket är bra.

Däremot är den största missen i knapparnas omplacering den nya platsen för »soptunnan«, eller bildborttagningsknappen, på nedre baksidan av kameran. När jag håller kameran med enbart högerhanden får jag ett »soptunnegrepp« och kommer åt bildborttagningsknappen ovanligt många gånger – resultatet är flera borttagna bilder trots att raderingen måste bekräftas med ett till tryck. Rimligtvis borde knappen placeras på ett mindre åtkomligt ställe, framför allt när den har en så kritisk funktion som radering.

Ny inspelningsknapp

Inspelningsknappen för film har fått en ny placering nära avtryckaren och positionen för skärmsökarfunktionens vred är ändrat jämfört med D3100 och D5000 ­– den är numera placerad vid hjulet för programväljaren. Placeringen är helt okej – men själv vill jag gärna behålla kameragreppet med handen och samtidigt ha möjlighet att ställa om till skärmsökarläget för att snabbt kunna börja filma. Detta går att göra, men för mig får det bli tummen som trycker till reglaget. Tyvärr är reglaget konstruerat för att dras mot en själv och inte både framåt eller bakåt, vilket skulle öppna för möjligheten att använda både tumme och pekfinger för att slå på skärmsökaren.

Med vänster hand når du lätt funktionsknappen som är placerad på vänstersidan. Knappen går att programmera för att nå önskad inställning, exempelvis kan du låta knappen visa menyn för justering av bildkvalité, ISO-val eller seriebildstagning. Funktionen blir extra värdefull i snabba situationer. Bra är även möjligheten att justera funktionen på AE-L/EF-L-knappen. Själv använder jag den gärna för autofokus, något som alltså är möjligt att justera i kamerans meny.

Ljusstark och skarp skärm

Nikon D5100 har fått samma skärm på 3 tum som Nikons övriga modeller redan har, utom D3100 som har den budgetvariant som sitter i D5000. Skärmen är ljusstark och presterar bra utomhus, även i solsken. Till skillnad från D3100 och D7000 som har inbyggda skärmar, har både D5000 och D5100 skärmar som går att vrida. Men här ser vi även anledningen till att funktionsknapparna flyttats mellan de två modellerna: Skärmen på D5000 har sitt fäste på undersidan, och öppnas därför nedåt, vilket försvårar möjligheten att se skärmen från alla håll. På D5100 sitter fästet på den vänstra delen av baksidan vilket ger möjligheten att vika ut skärmen helt och vrida den fritt för att få bild både framåt och bakåt, uppåt eller nedåt. Skärmen på konkurrenten Canon 600D fungerar på samma sätt.

Autofokusen på D5100 har totalt elva fokuspunkter. Beroende på autofokusmetod kan man välja att använda bara en punkt för fokus, eller alla 11 som vid användning av exempelvis 3D-följning för autofokusering av objekt som rör sig. Snabbheten i autofokusen tillsammans med medföljande kitobjektiv 18-55/3,5-5,6G VR känns inte helt klockren med tanke på vad användaren av den här typen av kamera antagligen kommer att fotografera – barn och djur som rör sig. Vid snabba ögonblicksbilder hittade inte autofokusen helt rätt, med suddiga bilder som resultat – trots att utomhusljuset var utmärkt.

Svårt läge för autofokusen

Medan Nikon D5000 filmar i 720p kan D5100 filma i full-HD, 1080p med 24 eller 25 bilder per sekund i PAL-läget, samtidigt som det finns möjlighet att ändra till NTSC och filma i 24 eller 30 bilder per sekund. Filmerna sparas i det komprimerade men högkvalitativa formatet h.264. Kameran har en inbyggd mono-mikrofon som är inställningsbar i tre olika känsligheter förutom auto, men det finns även möjlighet att koppla in en extern stereomikrofon. Vid användning av den inbyggda mikrofonen i lättare blåst utomhus får man räkna med riktigt dåligt ljud. En annan sak att vara medveten om är att ljud från objektivets autofokusmotor tas upp av den inbyggda mikrofonen – vill du ha något så när bra ljud utomhus, eller om du använder autofokus under filmning – satsa då på en extern mikrofon.

För filmning med kamerans autofokus påslagen finns flera möjligheter till inställningar. Den automatiska enpunkts-servon fungerar bra för stilla objekt. För objekt som rör sig har däremot D5100 möjlighet till aktiv-servo (AF-F, Full Time Servo), som Nikon själva rekommenderar vid filmning av barn eller djur. Med inställningen påslagen kommer kameran att fokusera kontinuerligt på objektet när det rör sig i bilden. På D5000 saknas denna finess. Under inställningar för områdesföljande autofokus finns möjligheten att välja fyra olika metoder, ansiktsprioriterande fokus för att ställa in fokus mot ansikten, brett och smalt fokusområde samt objektsföljande fokusområde. Med objektsföljande fokus har man möjlighet att välja ett specifikt objekt och låsa fokus på detta.

Med alla dessa tekniska hjälpmedel till hands kanske du tänker att filmning blir till en barnlek. Men svaret är faktiskt nja. I viss mån hänger autofokusen med när man filmar objekt som rör sig, men då främst när farten är låg. En hund som rör sig något så när normalt för att vara en hund blir helt enkelt för svårt för kamerans autofokussystem att bemästra. Att använda manuell fokus är inte heller det lättaste, men efter lite övning känns det som ett roligare alternativ än att använda kamerans autofokus för filmning.

Lättbegripliga menyer

Menysystemet i D5100 är bra upplagt, lättbegripligt och innehåller många inställningsmöjligheter. Behöver man hjälp finns det alltid möjlighet att få upp en förklarande text för varje inställning, och är man nybörjare på kameror kan det vara en god idé att läsa igenom dessa och komplettera med manualen. Det finns mycket intressant att grotta ner sig i. Informationsbilden som visar alla aktuella val och inställningar på kameran visar tydligt de viktigaste värdena, såsom bländare och exponeringstid. Med ett tryck till på info-knappen når man snabbt inställningar för de mer avancerade valen, såsom fokusinställning, vitbalans, ISO och exponeringsmetod – för att nämna några. Alla inställningar illustreras pedagogiskt av bilder som visar hur dina ändringar påverkar bildresultatet och när de bör användas. Ett intressant menyval är det tysta utlösarläget. Tanken är att kameran i detta läge ska ge mindre oljud ifrån sig när man tar bilder, något som kan användas under exempelvis konserter. Skillnaden i ljudet är dock inte så stor som man skulle önska, utan blir bara mer utdraget.

Funktionen för HDR-foto (high dynamic range) är roligt att experimentera med. Med den har du möjlighet att ta två olika exponeringar som sedan slås samman till en bild. Bilden får då ett högre dynamiskt omfång än du kan få med bara en exponering.

Tillsammans med övriga Nikon-modeller i klassen innehåller även D5100 några roliga filterfunktioner under retuscheringsmenyn för att lägga på effekter på både bilder och filmer. Med scenlägesväljaren i effekt-läget kan man även se filtret i realtid under tiden man spelar in film. Tyvärr fungerar det riktigt segt och det blir inte så användbart när man måste justera fokus – autofokusen fungerar nämligen inte för alla effekter.

Det finns även möjlighet att klippa delar av filmer direkt i kameran, men det känns som ett tidsödande projekt då man måste öppna filmen, välja bildruta för starten, spara om, öppna filmen igen, spola fram till sitt tänkta slut – och sedan spara om en andra gång.

Slutsats

Nikon D5100 är riktigt bra för den som vill ha en hyfsat liten kamera med möjlighet till att fånga hela familjens äventyr på både bild och film i full-hd. Smidigheten hos den gör att den utan problem kommer att kunna hänga med utan att det blir krångligt. Användarvänligheten hos kameran är också bra, vilket gör att hela familjen kommer att bli både video- och stillbildsfotografer efter lite lekande med inställningar och knappar.

Med D5100 får du filmning i full-hd, många extrafunktioner och en något bättre skärm än D5000. D5000 har även en något lägre upplösning på 12,3 megapixel. Även om skillnaden mot d5100 inte är dramatisk, får du ändå något bättre bilder med en kamera som har högre upplösning. Samtidigt är bildkvalitén på D5100 lika bra som hos den dyrare D7000 som är utrustad med samma sensor.

SÅSATTEVIBETYGET

Bildkvalitet 9

Levererar bra bilder i samma kvalitet som Nikon D7000 och likvärdigt med Canon Eos 600D.

Byggkvalitet 7

Bra kvalitetskänsla trots att den är liten,

lätt och byggd i plast.

Ergonomi och logik 8

Flytten av knapparna jämfört med D5000 fungerar bra eftersom man når knapparna med bara en hand. Skärmen går att vrida i två led.

Mångsidighet 8

Bra för stillbilder och film. Har vissa problem att hänga med i autofokus när man filmar på objekt som rör sig snabbt.

Valuta för pengarna 8

Nikon D5100 ger bra valuta för pengarna. Kameran har många funktioner och lämpar sig väl för nybörjaren som vill ha möjlighet att filma i full-HD.