Test: Canon EOS 550D

Den har kallats en EOS 7D i miniatyr. Tre hekto lättare och hälften så dyr, men med samma höga bildkvalitet. Canon EOS 550D är ett bra val för alla som vill lägga mindre pengar på kamerahuset utan att kompromissa med slutresultatet. Kanske för att kunna köpa bättre objektiv, som är en minst lika viktig faktor som kamerahuset i jakten på den perfekta bilden.

Bra objektiv är det för övrigt extra stort behov av om EOS 550D ska komma till sin fulla rätt. 18 megapixel på en sensor i APS-C-storlek innebär en pixeltäthet på 5,4 megapixel per kvadratcentimeter, vilket är rekord i klassen. Det ställer stora krav på objektivets förmåga till skärpeåtergivning.

Faktum är att om det är den höga upplösningen du är ute efter så bör du inte i första hand titta på de vanliga paketlösningarna där Canon skickar med en billig så kallad kit-zoom. Men EOS 550D är inte bara bättre än sin föregångare EOS 500D när det gäller maximal detaljåtergivning, utan även vid höga ISO-tal i svagt ljus. Canon har hittat en bra balans mellan brusreducering och bibehållna detaljer.

Vid sidan av den höga bildkvaliteten gör Canon 550D hyfsat ifrån sig på alla punkter utan att glänsa. Det är en lagom kamera utan några direkta svagheter.

Från storebror EOS 7D har kameran även fått ärva ljusmätningssystemet ifcl, vilket ger stor säkerhet i ljusmätningen. 550D mäter ljus och färg i 63 fält och använder information från samtliga autofokuspunkter för att göra så välexponerade bilder som möjligt. Dessutom har Canon valt att flytta fram funktionen som kallas auto ljuskorrigering och gjort den mycket mer lättillgänglig. Precis som tidigare appliceras funktionen automatiskt när kameran är inställd på full automatik (gröna rutan) eller något av scenprogrammen, men vid fotografering i de mer avancerade lägena P, Tv, Av och M går den att komma åt via informationsskärmen. Denna automatiska bildbehandling är inställbar i fyra lägen från ”Av” till ”Kraftig” och åstadkommer två saker: Mörka skuggor blir något ljusare och motiv med litet tonomfång återges med något högre kontrast.

Funktionen auto ljuskorrigering är främst användbar för JPG-bilder. Den som fotograferar i råformat måste använda Canons medföljande programvara Digital Photo Professional för att lägga till effekten i efterhand. Fast när bilden väl är i datorn finns många andra vägar att uppnå samma resultat. Däremot har det stor betydelse för filmaren att funktionen blivit lättare att komma åt även vid filmning, där man bör hålla all efterbehandling på ett minimum.

En förenklad EOS 7D…

Vad gäller bildkvaliteten är 550D som sagt jämbördig med betydligt dyrare 7D, så vad är det då man gör avkall på genom att välja det billigare alternativet? Fyra saker: ergonomi, snabbhet, precision och stryktålighet.

Ergonomi: 550D är en enhjulskamera. Det betyder inte så mycket för den som mest fotograferar med scenprogrammen, men för alla som hellre använder de mer avancerade lägena P, Tv, Av och M innebär det mer knapptryckande. I samtliga avancerade lägen behövs egentligen två inmatningshjul, som på de mer avancerade modellerna. På 550D och andra kameror i samma prisklass får man nöja sig med ett hjul samt en knapp som ändrar hjulets funktion om den hålls intryckt samtidigt som hjulet roteras. Det gör inställningarna krångligare och långsammare.

När vi ändå är inne på ergonomi ska det också sägas att Canon 550D inte är särskilt kul att använda när man bär handskar på vintern. Knapparna är små och sitter tätt.

Snabbhet: 550D räcker till för de flesta fotografiska ändamål. Seriebildstagningen kommer upp i nästan fyra bilder per sekund, och autofokusen reagerar snabbt även i svagt ljus. Men för den som verkligen behöver snabbhetsprestanda räcker inte riktigt 550D till, och då tänker jag på situationer som exempelvis inomhussport. Det går, men kameror som EOS 7D och uppåt är tryggare att använda.

Precision: Även om 550D:s autofokus fungerar tillfredsställande i de flesta situation-er kan den inte mäta sig med de mer avancerade modellerna som är mer inriktade på sport och snabba nyheter. Canon har också gjort avkall på precisionen i sökaren, som bara visar 95 procent av bildytan.

Stryktålighet: Canon 550D är inte överdrivet robust byggd, inte heller vädertätad. Därför är den kanske inte förstavalet för fotografer som gillar att utsätta sig själva för strapatser.

…eller en förbättrad EOS 500D

Om vi jämför 550D med sin föregångare 500D så hittar vi några intressanta förbättringar förutom den bättre bildsensorn. Skärmen som används både för live view och fotograferingsdata har blivit något större än på föregångaren, och den har också något högre upplösning i antal bildpunkter räknat. Den är också bättre anpassad till kamerans bildformat, som håller proportionerna 3:2. Det gör att alla bildpunkter kommer till användning vid bildvisning. Skärmen är lätt att se även ur en så brant vinkel som 160 grader, vilket underlättar för den som använder skärmen som sökare. Men det är ingen skillnad här mellan modellerna, skärmen på eos 500D hade lika bra betraktningsvinkel.

Funktionen för Auto-ISO är förbättrad genom att fotografen nu kan ställa in önskat maximalt ISO-värde. Fast här har Canon fortfarande en bit kvar till Nikonkamerornas flexibilitet. Redan på billiga Nikon D3000 kan man ställa in också vid vilken slutartid kameran ska växla till ett högre ISO-tal.

Ytterligare en förbättring är möjligheten att direkt vid fotograferingen märka bildfilerna med fotografens namn i datafältet.

De ergonomiska förändringarna handlar mest om småsaker, som att flera knappar som tidigare var runda nu är kantiga och att funktionsväljarratten är svart i stället blank. Den enda större förändringen är att det finns en ny knapp för höger tumme som i fotograferingsläge startar funktionen live view för att visa sökarbilden på skärmen. I filmläget, då live view alltid är aktivt, startar och stoppar den inspelningen.

Den gamla live view-knappen är märkt med ett »Q« och har fått en ny uppgift. Numera fungerar den som genväg till alla de viktigaste inställningarna via informationsskärmen. Samma funktion fanns på föregångaren EOS 500D, men då tryckte man på set-knappen i stället. Det är den runda knappen som sitter i mitten av riktningsknapparna som man använder för att manövrera sig fram i menysystemet.

Så vad göra av SET-knappen? Den har blivit programmerbar, så det går att bestämma vilken funktion den ska fylla när man inte använder den för menynavigering. Mitt favoritval i listan av möjligheter är att låta den vara en genväg till exponeringskompensation för den inbyggda blixten.

Bästa köpet för filmaren

På ett område lyfter EOS 550D långt över konkurrensen, åtminstone för stunden. Det gäller filmläget, som i allt väsentligt är detsamma som i Canon EOS 7D. Det betyder att den i sammanhanget rätt billiga 550D befinner sig i toppklass både vad gäller kontroll över resultatet och bildkvalitet.

I sitt filmläge ger EOS 550D fotografen högsta HD-upplösningen 1080p (1920x1080 pixlar) i 24 eller 25 bilder per sekund. För en oinvigd låter det kanske inte som en jätteförbättring jämfört med föregångarens 20 bilder per sekund, men för en filmproducent är det som skillnaden mellan natt och dag. 24 och 25 bilder per sekund är båda branschstandarder. Den första för klassisk filmproduktion, den andra för videoproduktion.

EOS 550D ger dessutom fotografen möjlighet att manuellt kontrollera slutarttid, bländare och ISO. Det låter ju oerhört grundläggande, men faktum är att det ännu inte är en så spridd funktion bland filmande systemkameror. I Nikons utbud till exempel är det bara modellen D3s som ger samma möjligheter, och den kostar över 50.000 kronor.

Vidare har 550D till skillnad från sin föregångare ingång för en extern mikrofon via en vanlig 3,5-millimeters phonokontakt. Det är också ett plus att funktionerna auto ljuskorrigering och högdagerprioritet numera enkelt går att komma åt från filmmenyn. Vid filmning vill man ha så lite efterarbete som överhuvudtaget är möjligt.

Annars delar 550D begränsningar med många andra digitala systemkameror som har möjlighet till filmning. Kameran kan visserligen använda autofokus under inspelning, men det går långsamt och knappast ljudlöst. Inte heller fungerar det i kontinuerligt läge så att autofokusen kan följa ett rörligt motiv. Den bästa lösningen för detta är att dra skärpan manuellt, och tack och lov så har 550D möjlighet att mata ut sökarbilden till en separat monitor under filmningen. Visserligen inte i Full HD-upplösning, men tillräckligt för att man ska kunna ställa skärpan. Problemet är bara att dessa monitorer för fältbruk också kostar en slant.

Ett litet problem som tycks ha gått i arv från EOS 500D till nya EOS 550D är att skärpan inte riktigt når toppklass i högsta HD-läget. Betydligt dyrare EOS 5D Mark II ger mycket bättre skärpa i 1080-klippen. Vad detta beror på kan vi bara spekulera i. Det är ingen begränsning hos sensorn eller optiken, så det måste ligga någonstans i mjukvaran eller kamerans processorer.

Filmande fotografer har en enorm förmåga till överseende med kamerornas tillkortakommanden i dag eftersom bildkvaliteten från stillbildskamerornas stora bildsensorer på många sätt är överlägsen den från de små videosensorerna som används i dag. Kanske som sagt inte alltid detaljåtergivningen, men skärpedjupet blir kortare och tonåtergivningen bättre med de digitala systemkamerorna.

När det gäller filmande systemkameror och valuta för pengarna tycker jag att det bara finns en modell som kan vara ett alternativ till Canon EOS 550D i dag – Panasonics GH1. Den har visserligen mindre bildsensor än 550D och är något dyrare, men den har också en hel del funktioner som Canonkameran saknar: vinklingsbar skärm, en elektronisk sökare som fungerar vid filmning och följande autofokus för att nämna tre.

Så samtidigt som vi utnämner EOS 550D till något slags »bästa köp« för den filmsugne stillbildsfotografen måste vi påpeka att utvecklingen på det här området går rasande snabbt. Räkna inte med att 550d får behålla sin position särskilt länge.

Sammanfattning

Canon EOS 550D är en relativt enkel systemkamera som ger bättre bildkvalitet än vad prislappen antyder, både vid låga och höga ISO-tal. Den har inga allvarliga tillkortakommanden och med rätt objektiv kan den fungera som en proffskamera för webbredaktörer och skrivande reportrar som då och då har behovet att ta en kompletterande bild. Även för en avancerad amatörfotograf räcker EOS 550D långt, även om den kanske inte är det ideala valet för riktigt strapatsrika äventyr eller snabb sport.

Som familjekamera för stillbilder är kanske EOS 550D onödigt dyr. Modeller som Canon EOS 450D och Nikon D3000 kan vara bättre val ur en strikt ekonomisk synvinkel.

För den som vill ha en digital systemkamera att filma med är det däremot Canon EOS 550D som i dag ger mest valuta för pengarna. Men räkna inte med att detta faktum kommer att stå sig länge. Konkurrenterna är hack i häl.

SÅ SATTE VI BETYGET

Bildkvalitet 9

Som Canon Eos 7D. Alltså tydligt bättre än D300s, men inte i klass med 5D Mark II.

Byggkvalitet 7

Kvalitetskänsla trots att den är liten och plastig. En så här liten och nätt kamera kan aldrig kännas proffsigt tålig.

Ergonomi och logik 7

Eos 550D har inga direkta fel, men bara ett inmatningshjul, vilket gör att den inte är helt optimal för den som vill arbeta helt manuellt.

Mångsidighet 8

Ett snäpp bättre än Canon Eos 500D eftersom 550D filmar bättre.

Valuta för pengarna 8

Ger bättre bildkvalitet än vad priset antyder. Som familjekamera för stillbilder aningen dyr. Men som digital systemkamera att fllma med ger den i dag mest valuta för pengarna.