Test: Fujifilm X-E3 – vässad på det mesta

När Fujifilm X-E1 fick ersättaren X-E2 så var en kritik från vår sida att uppdateringen var precis det som vi hade velat sett i X-E1 från början. Sedan kom X-E2s och förbättrade X-E2 än mer, med bland annat snabbare atofokus och bättre ergonomi.

Nu har Fujifilm arbetat en runda till, och tillskottet i mellansegmentet – nya X-E3 – har fått många genomarbetade förbättringar mot föregångaren, och även ökat i upplösning från 16 megapixlar till 24, alltså samma som hos X-T20 och X-T2.

Men mycket mer än så har hänt, både när det gäller ergonomi och teknik, följande autofokus och handhavande. Nytt när det gäller både smått och stort alltså.

Förändrad ergonomi

Utseendemässigt ser X-E3 nästan ut som sin föregångare, i alla fall på framsidan och ovansidan. Men med några undantag avseende reglage och knappar – och här är förändringarna bara att tacka och ta emot – de har blivit bättre. På både fram- och baksidan hittar vi nu ett pek- respektive tumreglage för att göra justeringar av inställningar eller för att navigera i menyerna.

Hela knappsatsen har bytt sida och hamnat på högersidan. En nyhet är även Auto-reglaget vid slutartidsreglaget, något som gör att du kan låna ut kameran till den som inte har koll, eller när du själv behöver hjälp. Autoläget fungerar förvånansvärt bra, och ställer in kamerans inställningar efter scenen och motivet, plus att man i detta läge själv kan välja olika grundläggande scenlägen på pekskärmen om man vill göra en justering.

Knappnavigeringshjulet på baksidan har försvunnit och ersatts med en joystick som vi först såg hos X-Pro2, vilket tar mindre plats och faktiskt fungerar lika bra. För den som förflyttar autofokuspunkt är detta nu smidigare, och genom att trycka på mitten kommer man tillbaka till mitten. Här har Fujifilm alltså blandat in möjligheter till kontroll på flera olika vis, och gör det riktigt bra.

Snabbare på det mesta

Precis som X-E2s hade en förbättrad autofokus har även X-E3 blivit ännu bättre, delvis genom sitt arv från X-T2, som har samma autofokus-system. Med följande autofokus och ansiktsigenkänning hittar kameran en person, och med ett ansikte i bilden får man en ruta som visar att den fokuserar på ansiktet. Och med följande autofokus ser man hur rutorna uppdateras och snabbt följer samt förflyttas efter objektet, något som nu sker enligt en uppdaterad algoritm, enligt Fujifilm. Det enda möjligt negativa hos autofokusen är om ljuset är rätt svagt, annars fungerar den mycket bra.

Det känns roligt att meddela Fujifilm att de lyckats mycket bra med sin förbättring, för nu känns fokuseringen rapp och snabb, bra på att hitta och följa motiv, och riktigt användbar. Riktigt kul, riktigt bra genomfört.

Fujifilm X-E3 har även blivit snabbare på seriebildstagning. Med mekanisk slutare går det att ta bilder i upp till 8 bilder per sekund, men hela 14 bilder per sekund med elektronisk slutare. Och om man använder den elektroniska slutaren så går det även att se bilden utan så kallad blackout, vilket gör det lättare att följa med i exempelvis panoreringen av ett objekt. Det är i princip som att titta på film, och det enda som skiljer sig är att avtryckarknappen är nedtryckt.

Läget är mycket användbart, men det vore en fördel om man fick en indikation på att man faktiskt tog bilder, kanske som ett räkneverk för hur många som finns i serie, eller hur många bilder som finns kvar i bufferten eller på minneskortet.

Men även känslan i hela kameran känns uppiggad, utan någon tröghet eller lagg, vilket ökar helhetsupplevelsen i själva fotograferingen. Till och med uppstartstiden känns förbättrad. Totalt sett imponerar Fujifilm på flera plan när det gäller kamerans snabbhet.

För den som snabbt vill få över bilder från kameran till sin smartphone så erbjuder X-E3 både wifi och bluetooth. Vi testade att koppla upp den mot en Sony Xperia Z5 utan problem. I appen går det att ta bilder och starta filmning, samt göra några manuella inställningar. Däremot är appen inte helt utvecklad, exempelvis går det inte att gå från fotograferingsläge till bildöverföring från minneskortet utan att koppla ned kameran. Här finns möjlighet till utveckling.

Pekskärmen på 3 tum har en upplösning på 1,04 miljoner bildpunkter. Skärmen är bra och skarp, och har en del intressanta och användbara funktioner. Bland annat har Fujifilm utvecklat kontrollerna till att bli mer lik en smartphone, med möjligheten att nypa för att zooma in på bilder, eller dra åt sidan för att bläddra, än att bara kunna trycka på skärmen för att ställa autofokus eller ta en bild.

Dessutom finns funktionen för att använda skärmen som en touchpad för att förflytta autofokuspunkten med tummen samtidigt som man tittar i sökaren. Funktionen har vi sett tidigare i andra kameror, och är smart, men tyvärr är förflyttningen alldeles för långsam för att den ska vara användbar i snabba situationer. Då går förflyttningen snabbare med joysticken, så här finns lite att utveckla vidare. Dessutom så försvinner den vita fokusrutan om man stannar upp med tummen mellan två fokuspunkter, vilket är störande.

Skärmen går också att använda som ett substitut till programmerabara knappar – vilket är smart nu när det försvunnit några sådana i och med knappsatsen som blev joystick. Genom att dra över skärmen åt olika håll kan man komma till vissa inställningar, exempelvis justera filmsimulering, ISO, vitbalans eller läge för följande autofokus. Beroende på vilka inställningar man vill nå snabbt kan man välja flera olika funktioner.

Den elektroniska sökaren med sina 2,36 miljoner bildpunkter är som vanligt för Fujifilm riktigt bra och detaljrik, och det är svårt att hitta något att anmärka på.

Video och filmning

Precis som så många andra kameror har Fujifilm möjlighet till film i 4K i 30p. Filmerna blir riktigt bra och skarpa, men antagligen är inte filmning det primära vare sig för Fujifilm eller för användaren av kameran. Kameran har ingen dedikerad inspelningsknapp för film, utan väljs via fotograferingsläget och Drive-knappen.

Det går att göra justeringar i filmläget, även under filmning, och få hjälpmedel som split image och fokuspeaking.

Autofokus i film går mjukt och bra, men givetvis hade det varit bättre om man kunde göra fler inställningar, så som hur snabbt eller långsamt fokus ska reagera.

Helt klart är däremot att det inte är några problem att filma med X-E3, men det märks att film inte är det primära hos Fujifilm eftersom videofunktionerna inte är helt utvecklade, eller det primära med kameran.

Bildkvalitet

På hög ISO-känslighet har Fujifilm lyckats bra – kameran presterar på topp, och ligger i klass med de bästa kamerorna, exempelvis Nikon D7500.

Det dynamiska omfånget är inte helt i klass med de bästa kamerorna, men skillnaderna vi hittar är så små att X-E3 kan sägas prestera mycket bra även här.

Gällande film så har vi konstaterat att Fujifilm inte finslipar alla filmfunktioner, så gäller även filmkvaliteten. Video blir bra och skarp, men ligger inte i klass med exempelvis Panasonics filmer. För den som vill filma är det inget problem, men X-E3 är inte det primära valet för den som vill arbeta mycket med film.

Slutsats

En av de stora fördelarna med X-E3 är dess låga vikt på 337 gram med batteri och minneskort. På så vis passar den mycket bra till många saker och för många fotografer, allt från enklare gatufotografering, eller som en perfekt resekamera tack vare sin storlek och vikt. Kameran även attraktiv för de som söker både bra bildkvalitet och möjlighet till bra manuella kontroller och reglage.

Ergonomin har förbättrats genom joysticken, och pekskärmen ger fotografen möjlighet att snabbt göra justeringar, inställningar och ställa in fokuspunkt.

Fujfilm har skapat en kamera som är skön att använda, fungerar bra i många situationer, och har många intressanta funktioner. Användningsområdet är brett, och möjligheten att få både automatik och manuellt läge är bra om flera använder kameran.