Test: Pentax K-3 III – en rejäl uppdatering

När i stort sett alla tillverkare pumpar ut allt fler spegellösa kameror kommer Pentax med sin nya toppmodell i aps-c-segmentet K3 III som är en klassisk dslr. Det är kanske inte förvånande när man ser till Pentax historia, de har tidigare gjort två försök med spegellösa kameror, det lilla Q-systemet och den aningen knepiga K-01 som kom 2012. Dessa två modeller/system gjorde kanske inte något speciellt stort avtryck på vår del av kameramarknaden (Q blev populärare i Asien än här i Europa). Deras huvudfokus har istället varit att göra väldesignade, robusta systemkameror för de som gillar en “klassisk kamera”, där “klassisk” refererar till ett utseende som dslrkameror haft de senaste 20-30 åren. Den nya K-3 III är på många sätt en helt ny kamera jämfört med föregångaren K-3 II, vilket kanske inte är för mycket begärt när man tar med i beräkningen att föregångaren kom 2015.

Likt de flesta Pentax-kameror har K-3 III en inbyggd bildstabilisering som ger möjlighet att fotografera med 5,5 gångers längre slutartid. Det här är inget nytt för Pentaxfotografer och nu börjar också den här funktionen dyka upp bland ett flertal konkurrenter. Funktionen för Pixelshift finns också kvar och resultatet av den tas upp när det är dags att prata bildkvalitet. En ny funktion vad gäller bildstabiliserinen är att den nu har ett läge som kan kompensera för om man panorerar. Eller snarare, som gör att den inte kompenserar när man panorerar.

Väldesignad

Pentax har generellt sett gjort väldesignade kameror, K3-III är inget undantag. Den känns robust och välbyggd när man tar den i handen. Kameran är, likt i stort sett alla Pentax systemkameror, vädertätade. Även när man börjar använda kameran så känns den bra, den ligger bra i handen och har ett bra grepp. Kontrollerna och knapparna är välplacerade och det känns som om man kommer åt allt utan att anstränga sig. Det är heller inget som känns billigt eller plastigt utan alla vred känns rejäla.

Något som K-3 III är först ut med för Pentax-kameror är en joystick för att flytta fokuspunkten, något som är ett välkommet tillskott. Den gör det väldigt enkelt och snabbt att flytta fokuspunkterna. K-3 III ger dig stora möjligheter att ställa in kameran så att den fungerar så som du vill. Totalt sett finns det tio knappar som går att programmera, samt att du kan justera vad inmatningshjulen gör i de olika fotograferingslägena och ställa in vad det så kallade e-hjulet gör. Det finns så många sätt att ställa in den här kamera så att den fungerar precis som du vill att det nästan är svårt att få en överblick, eller nej, det var en underdrift. Det är svårt att få en överblick. Men det här är något som man så klart lär sig med tiden och det är en fördel att kunna ställa in kameran så att handhavandet blir precis som du vill ha det. För en nybörjare eller någon som inte är van vid den typen av möjligheter kan det nog lätt bli överväldigande till en början.

Menyerna har även de fått ett nytt utseende som gör att de känns moderna, vissa översättningar är kanske inte helt självklara, men på det stora hela gör det att de omfångsrika menyerna blir ganska manöverbara. Du kan snabbt välja om du vill bläddra genom varje alternativ, varje sida eller menygrupperna.

Den största förbättringen

I den nya kameran har Ricoh, som äger varumärket Pentax, stoppat in en ny autofokus kallad Safox 13. Det här är en av de största om mest märkbara uppdateringarna i kameran. Den nya autofokusen täcker 20 procent mer yta än hos föregångaren, totalt finns det 101 fokuspunkter varav 25 är korsformade. Fokussystemet ska också ha tränats med hjälp av maskininlärning för att lättare identifiera ansikten, vilket det nu alltså kan göra i live-view-läget.

En av Pentaxkamerornas svaga punkter har tidigare varit just autofokusen, den har sällan varit lika snabb som konkurrenterna och idag när marknaden till stor del börjar tippa över till de spegellösa kamerornas fördel finns det funktioner jag saknar i Pentax K-3 III. Till exempel möjligheten att ha ansiktsigenkänning i sökaren. Men med det sagt så är det verkligen på sin plats att poängtera att utvecklarna på Ricoh har gjort ett bra jobb. Autofokusen är ett stort lyft jämfört med tidigare modeller. Den följande fokuseringen fungerar mycket bättre än tidigare och tillsammans med en ny slutare ger den elva bilder i sekunden med följande autofokus. Med låst fokusering får man fram en bild till. Fokuseringen är ganska snabb och sätter skärpan bra. Det finns också många olika justeringar och inställningar att göra kring autofokusen, beroende på hur man vill att den ska jobba vilket gör att du kan få den att göra som du vill, mestadels i alla fall. Trots uppdateringarna kommer autofokuseringen i Pentax K-3 III inte i kapp de spegellösa konkurrenterna.

Stor sökare

En av de saker som ger K-3 III den proffsiga känslan och som gör den väldigt trevlig att fotografera med är sökaren. Det är en optisk sökare med 1.05x förstoring, vilket är ovanligt högt för att vara den här typen av kamera. Det resulterar i en stor och ljussökare som är väldigt behaglig att fotografera med. En annan nyhet är också att det nu finns en genomskinlig skärm placerad i sökaren vilket gör att information kan visas i själva sökarbilden på ett sätt som tidigare inte var möjligt. Det gör att du kan göra en del justeringar utan att släppa ögat från sökaren och du kan också få tillgång till mer information, vilket inte är en nackdel. Informationen är diskret placerad och jag upplever inte att den stör fotograferandet.

Bildkvalitet

Sensorn i Pentax K-3 III är ny, men sannolikt baserad på den 26 megapixelssensor som florerat i bland annat Fujifilms kameror. Fujifilm anses också ha bland den bästa bildkvaliteten i aps-c-segmentet med hjälp av just den sensorn. Det kommer inte som en överraskning när vi ser att bilderna från Pentax K-3 III är detaljrika och riktigt fina. Skuggpartier går bra att lyfta i efterbehandling och även i sämre ljus blir bilderna bra.

För att få bättre detaljskärpa och bättre färgåtergivning kan man använda sig av funktionen Pixelshift. Det vill säga att sensorn flyttas och fyra bilder tas, som gör att alla pixlar får fullständigt färginformation. Det ger inte högre upplösning, men det ska ge bättre färgåtergivning och detaljrikedom. Funktionen har två lägen där du kan välja om du fotograferar något som är helt stilla och du fotar på stativ, eller om du vill att kameran ska kompensera för rörelser. Och bilderna som tas med Pixelshift ger faktiskt det som utlovas, vilket funktionen också visat i tidigare tester.

För den som gillar att filma kanske inte Pentax erbjuder några stora fördelar. Men den kan filma i 4K, om än med ganska kraftigt beskuren sensor, vilket är den första Pentaxkameran med den möjligheten. Du får dessutom bara ut 8-bitars video vilket gör att du kanske inte vill efterarbeta filerna så mycket, det finns heller inte någon log-profil utan du får nöja dig med en platt profil som ger lite lägre kontrast och färgmättnad. Det är däremot enklare att göra inställningarna för video och det finns, liksom tidigare, uttag för både mikrofon och hörlurar. K-3 III är alltså ingen kamera man köper för videoegenskaperna, men de finns där för den som vill prova.

För vem

Den nya Pentax K-3 III har uppgraderats på flera fronter och är en väldigt kompetent kamera. Rejäl konstruktion, bra bildkvalitet och ett väldesignat användargränssnitt i ett behändigt format är vad som erbjuds. Pentax har ofta gått egna vägar och fortsätter på den stigen även med K-3 III. Men det finns mycket i den här kameran som många säkerligen skulle uppskatta, den stora sökaren, bildkvaliteten och den den proffsiga känslan. Men den som söker sig till K-3 III är sannolikt någon som redan har ett gäng Pentaxobjektiv, är van med varumärket och vill ha en dslr och inte en spegellös kamera. För den som vill ha en spegelbestyckad kamer, en proffsig känsla, smarta funktioner och vädertätning. Men inte kräver den snabbaste autofokusen så är Pentax K-3 III ett bra val.

Betyg

Handhavande: 82

Snabbhet: 77

Byggkvalitet: 85

Mångsidighet: 66

Funktioner: 84

TOTALT: 86