TEST: DJI Mavic 3 – Proffsig för krävande fotografer

Det var inte länge sedan DJI uppdaterade med sin väl mottagna drönare Air 2S med sensor på 1 tum, under 2021. Men nu är det dags igen, och denna gång är det nya Mavic 3 och den mer avancerade Mavic 3 Cine som får äntra scenen. Precis som det låter så kommer de två modellerna i en basversion – Mavic 3 – och en Cinema-version för de som ställer högre kvar på just video.

Och nyheterna är flera i Mavic 3 jämfört med tidigare versioner. Två sensorer gör det möjligt att både fotografera och filma vidvinkliga bilder motsvarande 24mm i småbild, och 20 megapixel på den ena 4/3-tumssensorn – och använda sig av teleläget med en brännvidd motsvarande upp till 162 mm i småbild. Detta gör att man kan fotografera långt, långt bort, utan att behöva slösa batteritid på att flyga dit, men på bekostnad av bildkvalitet, något som jag återkommer till.

Också färghanteringen är något som DJI förbättrat, med hjälp av en vidareutvecklad färgalgoritm som ser till att bilderna blir naturliga. Samtidigt har även videoläget förbättrats genom tillägget av 10-bitars D-Log-profil för inspelning, och grading i efterhand, för högre kvalitet. Hos Mavic 3 Cine som har en 1 TB stor integrerad SSD-hårddisk, går det dessutom att spara ned video i Apple ProRes 422 HQ med en datahastighet på nästan 3,8 gigabit per sekund.

Också batteri- och flygtid har förbättrats för att klara upp till 46 minuter.

Stor kontroll

I och med en uppdatering som kom innan årsskiftet uppdaterade DJI firmwaren i Mavic 3 med flera nya funktioner. Bland annat förbättrades prestandan hos FocusTrack-funktionen, främst den del som aktivt följer ett objekt, till version 5.0. Nytt är möjligheten att följa ett låst objekt som går åt flera håll än framåt och bakåt, samt möjligheten att flyga både på sidan samt cirkulera runt.

Funktionerna fungerar riktigt bra och det märks att DJI förbättrat både följning och hinderavkänning. Dessutom ska den enklare kunna återuppta följning om det låsta objektet försvinner ut sikt.

I övrigt finns nu också alla »Master Shot«-funktioner som servar dig som fotograf med färdiggjorda sekvenser för snygga klipp, med exempelvis cirkulering kring ett objekt, hyperlapse, och så vidare.

Själva flygningen och hanteringen skiljer sig inte från tidigare versioner, Mavic 3 är både lättstyrd och lätthanterad, med möjlighet att byta mellan det långsammare cinema-läget, normal-läget samt snabbare sport-läget (med avaktiverad hinderigenkänning), beroende på vad du ska göra. Appen DJI Fly verkar nu också vara förenklad mot tidigare, med mindre information att hantera på skärmen.

Med den medföljande kontrollen som kopplas till mobiltelefonen får man också bra kontroll över flygningen. Behöver man mer avancerade möjligheter så medföljer även den bättre fjärrkontrollen DJI RC Pro i Cine Combo-paketet, vilket gör att du kan flyga upp till 15 kilometer bort och snabbare och säkrare responstid.

Uppdaterad – med viss baksida

Möjligheten att fotografera enbart i råformat har nu också lagts till, vilket så klart gör det enklare för de som inte vill ha både JPEG och råformat.

Video i 5,1K/50p är också riktigt bra, vilket gör att du har extra mån för exempelvis ytterligare beskäring eller bildstabilisering om du ska mata ut ditt material i 4K, eller något större stillbilder från videon.

Video spelas in i AVC/H.264, HEVC/H.265 med bitrate 200 megabit. Vii man nå högre bitrate – 3772 megabit – finns möjligheten till Apple ProRes 422 HQ i Mavic 3 Cine, något som alltså basmodellen av Mavic 3 saknar.

Användningen av D-Log-färgprofilen i 10 bitar öppnar också upp för ytterligare bättre slutresultat, med möjlighet till professionell hantering av färgerna i efterhand. Nackdelen med den rätt gråaktigt platta färgprofilen blir däremot märkbar under flygningen, då färre detaljer genom lägre kontrast och svagare färger gör det svårare att få en känsla över hur resultatet faktiskt blir. Här skulle man gärna vilja kunna justera bilden man ser, exempelvis genom att simulera standardprofilen som hos Mavic 2 Pro, medan inspelningen sparas i D-Log.

En annan rätt stor nackdel är också att vare sig D-Log eller 5,1K-upplösning inte går att använda tillsammans med något av de smarta »Master Shots«-funktionerna – detta innebär att man måste gå ned i kvalitet till 4K-video. Möjligen kan det vara så att professionella drönarfotografer vill ha full kontroll över drönare och skippar möjligheterna som erbjuds med de förvalda inspelningsprogrammen, men för övriga som är lika avancerade drönarflygare men är ute efter högsta kvalitet blir det en nackdel. För D-Log är man för övrigt förpassad till ISO 400 eller 800.

Video i 120 bilder per sekund fungerar även endast tillsammans med 4K-video.

Om dessa begränsningar med D-Log eller 120 bps är en stor nackdel eller inte beror på vad du har för tankar med ditt skapade material, men helt klart hade det varit en fördel om möjligheten funnits från början.

Finfin bildkvalitet

Bilderna från huvudkameran i 20 megapixel behandlas enligt DJI av Hasselblads utvecklade färghantering. Oavsett hur den fungerar så är resultatet otroligt högkvalitativt, både när det gäller bildkvalitet, skärpa och återgivning av färg i stillbild och video. Faktum är att det är något av det bästa vi testat hittills, och resultatet imponerar stort. Kontrollen över stillbilderna är bra, med möjlighet att ställa in bländaren mellan f/2,8–11.

Den andra sensorn på 1/2 tum ger bilder på 12 megapixel och fast bländare på f/4,4 är dedikerad för telefotografering, motsvarande 162mm i småbild. För denna finns olika val av förstoring att välja när man går in i utforskarläget för att kunna använda just teleobjektivet. Video går med denna att spela in i 4K/30p, men då endast i H.265. För stillbild gäller endast bilder i JPEG.

Bildkvaliteten är inte närheten av så bra som den hos huvudkameran, men visst finns det fördelar med att kunna zooma: att snabbt kunna se vad som finns längre fram för att få en bild av om man ska flyga dit, eller för att snabbt få en utsnittsbild från håll.

Slutsats

Både hantering, flygegenskaper och möjlighet till hantering och inställningar är något som DJI lyckats mycket bra med, både innan och med nya Mavic 3. Den hjälp du som drönarpilot får för att producera snygga videosekvenser är fantastiskt bra och exakt.

För den som behöver högkvalitativ video för behandling i efterhand eller möjlighet till zoom så erbjuder Mavic 3 mycket. Vissa begränsningar irriterar, exempelvis att de smarta fotograferingslägena inte går att använda tillsammans med den absolut högsta kvalitetsinställningen, något som kan ställa till det för de som förlitar sig på automatiken.

Men möjligheten att med exempelvis Cine-modellen kunna filma i Apple ProRes 422 HQ och D-Log för efterkommande grading – ger upphov till imponerande möjligheter.

Batteritiden för basversionen utan SSD-disk ligger vid blandad användning på en bit över dryga halvtimmen, vilket alltså inte helt är i linje med de 46 minuter som specifikationerna anger. Allt beror så klart på väderförhållanden och hantering, men med »fly more combo«-paketet och två extra batterier och ytterligare tillbehör ges möjlighet till längre räckvidd. När vi tittar på de konsumentdrönare som finns på marknaden ser vi att DJI Mavic 3 utrustats med finfina specifikationer som passar många avancerade användare – både filmare och fotografer – och summerar därför betyget till »toppklass«, dels på grund av bild- och videokvaliteten, dels de många användbara funktionerna och hanteringen.

Specifikationer