Kamera & Bild provar
Våra första intryck: "Riktigt bra start på Nikons nya Z-system"
Kamera & Bild fick möjligheten att prova Nikons nya spegellösa Z-system med Z6 & Z7 innan de släpptes. Våra första intryck är att Nikon lyckats riktigt bra med sin satsning – här kan du läsa varför.
Många har länge väntat på Nikons entré i den spegellösa småbildsvärlden, och både förväntan, fejkade inlägg, manande diskussioner och rykten har florerat under lång tid på internationella fotosajter. Och nu när vi vet svaren så ser vi att Nikon inte sparat på krutet – de har insett att de måste komma med något riktigt bra för att kunna konkurrera med sina största motståndare.
Många har sett både möjligheterna och problemen med de spegellösa system som finns i dag, och hur man tycker och tänker beror mycket på vilken sorts fotograf man är. Det man många gånger hört är att spegellöst är så smidigt eftersom det är ett så lätt och kompakt system – men det är också precis detta som varit mångas fasa – att knapparna är små, autofokusen långsam och slö och batteritiden usel.
Nikon har nu tänkt till ordentligt, och försökt skapa ett framtidssäkrat system med sin helt nya Z-bajonett tillsammans med de två kamerorna Z6 och Z7 som nu släppts. Antagligen har de vänt och vridit på många stenar för att se hur man ska kunna ta tillvara på vad marknaden kommer att kräva i framtiden.
På presskonferensen berör därför både Nikons Tim Carter, produktchef i Nikon Europa, samt Toru Iwaoka, chef över Nikon Europa, de tre delar de vill förmedla med Z-systemet: en ny optisk standard, en optimering av sensorupplösningen och en bibehållen ergonomi med Nikons DNA.
Och visst är Nikon något på spåren. En stor fattning med kort registeravstånd öppnar upp för spännande möjligheter, något som Nikon nu börjar utforska. Det vi kan säga är att våra första intryck från pressträffen, är positiva, och vi ska utveckla varför.
Vi har inte kunnat undersöka eller uttala oss kring de bilder som kameran ger, annat än det vi sett på skärmen, eftersom kamerorna vi fotograferat med är förhandsversioner som inte helt är klara vare sig det gäller alla funktioner eller dess firmware. Sensorn är däremot en vidareutveckling av Nikon D850, en sensor som vi anser presterar riktigt bra. Hur bra återstår att se – därför lämnar vi diskussionen kring bildkvalitet och undersöker i stället hur Nikon lyckats med sina Z-kameror i övrigt.
Lyckad ergonomi
Vi, liksom många andra, har ofta talat gott om Nikons fina, sköna och genomtänkta ergonomi som de har på sina kameror. Och det är med glädje jag kan säga att Nikon tagit denna diskussion på allvar.
Att hålla i Z6 eller Z7 (de är exakt likadana till det yttre) känns lite som en förkortad version av Nikon D750. Detta är ett mycket bra betyg om man gillar ett fast grepp som är djupare och större än exempelvis Sonys kameror, där vi bland annat kritiserade toppmodellen A9 för att ha för litet grepp och för små, pilliga knappar. Nikon har alltså valt en något annorlunda väg, som är mer åt att minska ned kamerahuset något, men låta knappar och reglage vara kvar i samma storlek.
Detta tänk gör att Z-kamerorna känns mycket bra i handen, ligger stadigt och bra, även vid användning av knapparna på höger sida med enhandsgrepp (och med något av de tre objektiven som just nu lanserats). Greppet är inte lika stort och bra som exempelvis D850, men den kameran är också större åt alla håll.
Knapparna på kamerans ovansida sitter bra placerade, och liknar som man ser på den jämförande bilden upplägget hos Nikon D850 med inspelningsknapp för film, ISO-knapp, av/på-knapp samt exponeringskompensation. Nikons klassiska smala tumhjul har bytts ut mot ett runt hjul som ligger på kamerans ovansida istället för i själva huset, något som sparar plats. Även knapparna på baksidan sitter riktigt bra till, med AF-ON och multiväljaren nära till hands för tummen, exempelvis för att justera fokuspunkt.
På framsidan finns även två programmerbara funktionsknappar. Dessa är lite längre, med större yta, än en längre knapp, och passar bra för pek- och långfingret. Knapparna gör det extra smidigt att göra justeringar som exempelvis seriebildstagning eller byte av autofokus-program. Även denna design känns skön att använda.
För tummen finns ett uttalat grepp som gör att man kan hålla stadigt i kameran med en hand, och gummit gör att man får bra fäste även med enhandsgrepp för att nå exempelvis i-knappen för att göra inställningar på kameran, vilket är smidigt.
Kort sagt har Nikons Z-kameror den bästa ergonomin hittills hos en spegellös kamera i det övre segmentet. Den som gillar Nikons design hos exempelvis D750 kommer även att gilla känslan hos Z6 Z7.
Snabb respons
Den nya bildprocessorn verkar göra sitt, för kameran är riktigt rapp och snabb på allt den gör. Justering mellan liveview och skärm via reglageknappet går på en tredjedels sekund, sensorn för att justera på eller av mellan skärm och sökare fungerar klockrent, med bra avvägning på avståndet (ca 4-5 cm) innan den snabbt växlar över.
När vi provade kameran var vi endast inomhus, vilket gjorde ljuset skumt och svagt. Trots detta kunde vi testa autofokusen för att se vad den såg ut att kunna prestera, på några av de tre stationer som fanns att tillgå för att testa objekt i rörelse. Autofokusen går att ställa in ungefär som på Nikons övriga modeller, med zoner, följande fokus och enkel mittpunkt, och så vidare. Autofokusen, som är av PDAF-typ (fasdetekterande AF på sensorn) är riktigt snabb, även i det svaga ljuset vi testade kamerorna i, vilket bådar gott. Exakt hur bra är svårt att säga, men den kan absolut vara bland de snabbaste vi testat hos ett spegellöst kamerasystem, och kommer den upp nära på i samma klass som Sony A9 så har Nikon kommit riktigt, riktigt långt.
Följande autofokus fungerade också mycket bra, i den mån vi hann testa denna. Även här behövs ytterligare tester för att se hur den presterar i verkliga situationer och då vid exempelvis snabb seriebildstagning.
Den vinklingsbara skärmen känns bra att använda. Bildkvaliteten är bra, liksom de vis den kan användas på. Konstruktionen känns stabil, och den sitter fast väl i kamerahuset när den är infälld.
Att ställa fokus via skärmen går också riktigt snabbt och bra. Men nu när Nikon även har en fin lösning på sensor-AF finns även möjligheten att använda pekskärmen för fasdetekterande autofokus vid filmning, något som exempelvis inte fungerar i Nikons DSLR-modeller.
Det är glädjande att se att det nu går att ställa in fokushastigheten samt hur snabbt den ska omfokusera, vid filmning. Valen görs i menyn och går även att ändra under själva filmningen, något som möjligen kan vara svårt för amatörfilmaren, men ändå är en intressant funktion.
Den elektroniska sökaren är helt flimmerfri, har en riktigt bra bild och är mycket nära en analog sökare. Storleken på förstoringen (0,8X) gör även att den känns tydlig och stor att titta i, med gott om plats runt om för information om kamerans inställningar. Dessutom använder Z-kamerorna en sorts OSD (On Screen Display) med rutor som kommer upp för det val man vill ändra. Du behöver alltså inte täcka hela sökarbilden med en meny för att göra ett aktuellt val.
Vi har stora förväntningar på hur den elektroniska sökaren är att använda exempelvis utomhus, men våra första intryck är att den är snabb på att justera bilden efter ljusmätningen som ger den aktuella exponeringen. Imponerande.
Vi har även fått frågor om batteritiden, som enligt CIPA-standard är 330 bilder hos Z7 och 310 bilder hos Z6. Hur det står sig mot verkligheten återstår att se, men en första känsla efter att ha använt kamerorna och noterat batteriet är att dessa siffror är i minsta laget mot hur många bilder man faktiskt bör kunna ta. Diskussionen är mycket intressant, eftersom exempelvis Sony fått ta många diskussioner kring sina batterislukande spegellösa kameror.
FTZ-adapter för F-objektiv
Vi fick även möjlighet att testa adaptern FTZ för att använda Nikons F-objektiv. Vi testade bland annat med en 24-70mm/2,8E ED VR. Funktionaliteten var precis som vanligt, och fungerade mycket bra, utan några reduceringar i prestanda. Den skillnad man får leva med är den ökade tyngden, och att tunga objektiv kan kännas obalanserade med det något mindre och lättare kamerahuset jämfört med en större DSLR eller exempelvis en Nikon D5 med inbyggt batterigrepp.
Möjligheten att kunna använda objektiv man har sedan tidigare är riktigt bra, framförallt när funktionaliteten är oförändrad. Tyvärr har vi inte kunnat testa hur adaptern fungerar tillsammans med icke-Nikon-objektiv som exempelvis Sigma och Tamron, men vi återkommer till det när vi får tillgång till kameran och adaptern.
Vi kunde även testa adaptern med de äldre AI-objektiven, något som även det fungerade som väntat.
Bildstilar
En sak som Nikon nu gjort är att lägga in förinställda bildstilar för bilder som skapas i JPG. Tidigare har dessa stilar varit mindre kreativa och mer grova, så som "färgrik", "platt" eller "neutral".
Nu finns en hel drös fler att välja mellan, som ger mer kreativa bildjusteringar som tiltade färger, delade toner och så vidare. Dessutom kan du som tidigare förändra en bildstil och spara som en egen, men nu finns fler finsjuteringsval att tillgå, något som är riktigt trevligt.
Bland annat går det nu att justera skärpan i mellantonerna, det kontrastområde i bilden som ofta innehåller den information man faktiskt vill ha just skarp. Smart.
Endast en kortplats
Nikon Z-kamerorna har utrustats med en XQD-kortplats, något som fått många att rynka på näsan. Vissa tycker att det är konstigt att en kamera som riktar sig mot mer avancerade kreatörer som behöver en kamera med ledord som "uthållighet", "byggkvalitet" och "pålitlighet", inte har två kortplatser. Här är lägret delat – vissa behöver ha en backup för att känna sig säker, och fotograferar då parallellt till två minneskort.
Ryktena som spreds kring några bilder som florerade på nätet påvisade möjligheten att det skulle gå att byta hela kortläsarenheten, eller att den på annat vis skulle vara valbar eller uppgraderingsbar för 2xSD. Det som ställde till det var en halvt synlig etikett som visade hur den skulle monteras, något som bilden här ovan visar endast är en anvisning av hur XQD-kortet ska placeras i sitt fack.
Det vore också konstigt om Nikon inte skulle berätta detta initialt, framförallt när de faktiskt berättat om möjligheten att uppdatera kamerans firmware för att kortbussen i framtiden ska kunna fungera med framtidens CFexpress-kort (CFX).
Anledningen till att Z-kamerorna endast har en kortplats är enligt Nikon själva att det helt enkelt inte finns plats för ytterligare en kortplats. Man kan även tänka sig att de anser att både XQD-korten och dess gränssnitt är så pass mycket tillförlitligare än SD-korten, att risken för haveri är mindre. Det kan även handla om bussens värmeutveckling då högre hastigheter genererar mer värme och ökad ansträngning hos kamerans processor.
Vi kan hålla med om att det är synd, framförallt när vi vet att det är många proffs och avancerade användare som vill ha funktionen, men det är heller ingen som säger att det inte kommer en Z-modell med två kortplatser kommer i framtiden. Frågan ställdes till de europeiska Nikon-cheferna som vare sig bekräftar eller dementerar.
Tre nya objektiv
De tre nya objektiven24–70mm f/4 S, 35mm f/1,8 Ssamt50mm f/1,8 S har fått en något mer minimalistisk design jämfört med Nikons senaste objektiv för F-fattningen. Kurvorna känns något hårdare, texten är vit och uttrycket rätt plant – det är svårt att inte föra tankarna mot Canons objektivdesign när man tittar på de tre släppta objektiven.
De två objektiven 35 mm och 50 mm ser nära på exakt likadana ut, medan 24-70 mm skiljer sig något med sin mindre fokusring och större zoomring. Över lag är känslan ungefär densamma hos de tre objektiven, möjligen vid första användningen en något, något högre tröghet än jag skulle vilja, men ändå bra.
Även om de känns robusta och kvalitativa ut i verkligheten så kan jag inte rå för att tycka att de ser enklare och tråkigare ut än deras motsvarigheter med F-fattning.
Mer att upptäcka
Det finns många fler frågor vi vill få svar på, men det är många frågor som kommer rätas ut när vi får tillgång till kamerorna för ett riktgt test. Vi har fått många frågor kring sensorerna, något som Nikon inte vill svara på. Man skulle kunna anta att det är samma sensor som sitter i D850 som i Z7, men Nikon själva menar att bilderna Z7 ska prestera bättre än D850, något som isåfall skulle innbära att man designat om kretsen kring sensorn för att uppnå en förbättring.
Vi har även fått frågor kring hur batterigreppet MB-N10 förändrar/förbättrar ergonomin, och det får vi återkomma till framöver – Nikon själva meddelar att det fortfarande är under utveckling och vi har ännu inte sett en så kallad mockup för att få ett hum om hur det skulle kännas.
Initialt tycker vi att Nikon fått till en riktigt bra start med sitt nya kamerasystem och två första modeller. Dessutom, att visa sin "road map" över kommande objektiv som vi skrivit om i nyheten om kameran, är ett smart beslut för att övertyga de som överväger en investering om att systemet faktiskt kommer att utvecklas framöver.
Dessutom finns nu två mycket potentiella kameror som alternativ för de som vill ha en spegellös kamera som är mer åt DSLR-hållet i form och design, något som hittills inte funnits.
Om våra tester visar på en snabb, säker och välfungerande autofokus för både objektföljning som vid filmning, tillsammans med bildkvalitet i nivå med Nikon D850 – då har Nikon antagligen lyckats med att skapa en kamera som hittar sin självklara plats i toppen bland dagens spegellösa kameror.