Kamera & Bild testar
TEST: Fujifilm X-E4 – mycket kamera i stilrent fodral
Fujifilm lanserade X-E4 som en X100 fast med utbytbara objektiv. Det vill säga en kompetent, stilren kamera som passar dem som ofta vill ha en kamera med sig till vardags. Om deras beskrivning träffar rätt? Ja, X-E4 är mycket kamera i ett, kanske lite väl, minimalistiskt paket.
Fujifilms X-E-kameror har sedan tidigare varit ett steg upp från instegskamerorna i till exempel X-Tx00-serien. När X-E4 lanserades så presenterades den som en X100 men med utbytbart objektiv, vilket säkerligen kan vara en formulering som lockar en del potentiella användare eftersom X100-serien är väldigt omtyckt, men vissa kanske inte vill vara bundna till ett fast objektiv. Med X-E4 ska alltså dessa finna en fickvänlig kamera men med större kreativa möjligheter eftersom du kan välja vilken brännvidd du vill ha för stunden.
Yttre förändringar
Designmässigt får man ge Fujifilm att de lyckas ganska bra med att efterlikna X100-serien. Designen är lite kantigare än tidigare och de har gjort vissa förändringar som är både bra och dåliga. Till exempel har man valt att plockat bort det lilla greppet på framsidan och tumgreppet på baksidan som fanns på X-E3. Det gör visserligen sitt till för att skapa en ren design, men det underlättar tyvärr inte hanteringen av kameran. Det ska sägas att det går att skaffa extra grepp som tillbehör, men jag hade gärna sett någon form av grepp på kameran från början. Det hade inte sabbat likheterna med X100 eftersom även den har ett grepp på framsidan.
En annan sak som försvunnit från föregångaren är det lilla fokusvredet nere i kamerans nedre vänstra hörn (om du håller kameran mot ögat). Det är synd, för det var ett snabbt sätt att välja fokusalternativ. Visst, man kan programmera funktionsknappen på ovansidan för att göra det istället, men det begränsar ju möjligheten att använda den till något annat. Det känns helt enkelt onödigt att plocka bort ett vred som var smidigt att använda.
På baksidan har knapplayouten förändrats något, Q-menyknappen bor nu på ovansidan istället för på tumgreppet och istället för en separat af-l och ae-l-knapp är de nu kombinerade till en. Förändringarna verkar gå i linje med designfilosofin kring den här kameran och de gör att baksidan ser stilren ut.
Liknar andra
På insidan har det hänt en del sedan föregångaren, de stora förändringarna stavas ny sensor och ny autofokus. På många sätt och vis är X-E4en S-X10 fast med en annan designfilosofi och utan bildstabilsering. Det är samma sensor och samma autofokus, som i sin tur är i stort sett samma som sitter i Fujifilms aps-c-flaggskepp X-T4. Det här innebär stora fördelar, den nya autofokusen är snabb och exakt. En stor uppgradering är ögon- och ansiktsspårningen som blivit riktigt bra, även den följande fokuseringen fungerar bra. Den nya autofokusen innebär också att man får de sex olika lägena för den följande autofokuseringen, något som känns ganska lyxigt och oväntat på den här kameran. De olika fokuslägena känns mer som något man hittar i en sportkamera och en sportkamera känns inte X-E4 som, men det är roligt att lägena finns där och gör kameran mer mångsidig. När vi ändå är inne på sportspåret är det värt att nämna att även om X-E4 inte känns som en sportkamera i design och tanke så är den snabb. Upp till 20 bilder per sekund med elektronisk slutare utan att beskära är imponerande och märkbart högre än konkurrenterna. Den har dock inte stöd för snabbare minneskort än UHS-I vilket gör att bufferten fylls upp hyfsat snabbt. Men behöver du fånga ett avgörande ögonblick i en kort händelse är det helt klart en fördel.
Många funktioner - få knappar
Ovan nämns att X-E4 på många sätt är en X-S10 men med ett annat designtänk. Skillnaderna dessa två kameror emellan tydliggör det jag tycker är mycket av X-E4s tillkortakommanden. Nämligen bristen på möjligheter att snabbt justera den stora mängd saker som kan justeras. X-S10 är designad utifrån ett mer klassisk systemkameratänk med ett större tänk och många knappar och reglage för att göra fler inställningar åtkomliga. Här går, som vi också redan varit inne på, X-E4 åt andra hållet. För att uppfylla den designmässiga önskan, antar vi, har så många knappar som möjligt plockats bort. Tittar man i menyn ser vi att det finns totalt åtta reglage, inklusive pekskärmsfunktioner, där man kan välja vad de ska justera. Tittar man på hur mycket som kan justeras är det runt 60 olika punkter. En av dessa åtta reglage är dessutom snabbmeny-knappen och den vill man sannolikt ha snabbmenyn på för att komma åt de mest grundläggande inställningarna snabbt. Det blir helt enkelt så att man kommer att behöva gräva runt i menyerna, vilka visserligen är väl uppställda och förhållandevis överskådliga, men på grund av kamerans kompetens ganska omfattande.
Det känns nästan som om kameran hade vunnit på att ha färre möjligheter att justera saker, om man valt att gå den här vägen med designen. Å andra sidan är det ju inget som säger att man behöver alla de funktioner som finns, den som gör det, kanske heller tittar på S-X10 som är mer av den teknikintresserade fotografens val här. Men en sista önskan hade varit att åtminstone få en bakre inmatningshjul, det hade underlättat mycket i hantering av den här kameran.
Bra skärm
Fujifilm X-E4 har fått en skärm som är vridbar 180 grader uppåt, så att den pekar framåt det vill säga, och 90 grader nedåt. Något som gör att den fungerar bra för att fota ur både höga och låga vinklar utan att själv behöva kravla runt på marken eller klättra upp högt för att fota uppifrån. Eftersom du också kan vika den så att skärmen pekar framåt fungerar kameran bra för självporträtt eller om du vill kunna filma dig själv. Skärmen har också bland de högre upplösningarna i sin klass med sina 1,62 miljoner bildpunkter. Den är behaglig att använda som sökare och ger bra möjligheter att både hålla koll på inställningar och komponera bilder. Pekfunktionerna fungerar också de bra, det är dessutom ett trevligt tillskott eftersom skärmen då erbjuder fyra olika funktionsknappar (i form av svepningar med fingret). Under testet använder jag också pekskärmen för att zooma och bläddra mellan bilderna i uppspelningsfunktionen. Det går snabbare (för mig i alla fall) än att behöva trycka på det främre inmatningshjulet för att komma i zoomläget. De flesta idag är dessutom vana vid den här funktionen från mobiltelefoner så det faller sig ganska naturligt att använda den.
Jag fotar oftast med skärmen som sökare på X-E4 eftersom jag, med glasögonen på (det vill säga oftast) inte riktigt ser hela sökaren med den elektroniska sökaren. Ringen runt sökaren är också ganska hård vilket inte gör det speciellt bekvämt att trycka glasögonen emot.
Film
Den tänkta kunden till X-E4 har nog inte just filmning som huvudsyssla, kanske inte ens är speciellt intresserad av det. För vill du ha en kamera som du tänker filma med så finns det andra Fujikameror som är mer lämpade för det rent praktiskt (fler ingångar och lättare hantering). Men det ska sägas att Fuji inte snålat in på videoprestandan här. Du får ut 4K/30 i 8-bit om du sparar internt och upp till 10-bit om du vill mata ut det genom HDMI. Den har dessutom funktioner som zebramarkering av områden som tappar täckning och andra smart funktioner för filmare. Den har även Fujifiilms F-Log men vill man inte bearbeta filmerna efteråt kan deras filmsimulering Eterna vara ett bra alternativ.
Bildkvalitet
Eftersom det är samma sensor och processor i X-E4 som i många av Fujifilms nya kameror som vi redan testat så kommer det inte som någon överraskning när vi inser att bildkvaliteten är väldigt bra. Den här sensorn är en topp-presterare i aps-c-kategorin och det finns inte mycket att klaga på när det kommer till bildkvalitet. Fuji är dessutom kända för sina filmsimuleringar, om du väljer att fota i jpg, och i X-E4 finns hela 12 stycken så det finns nog en variant som passar dig om du vill prova. Däremot har den inte fått den senaste, Nostalgic Neg, som lanserades samtidigt som GFX 100S. Men den dyker säkert upp i en mjukvaruuppdatering framöver.
Typ | System |
Cirkapris | 9990 kronor |
Sensor | 23,5 x 15,6 mm |
Upplösning | 26 megapixel(6240 x 4160) |
ISO | 160–51200 |
Skärm | 3,0 tum(1 620 000 bildpunkter), kan vinklas uppåt, nedåt och framåt, pekskärm |
Serietagning | Ca 20 bilder/s (30 med 1,25x beskärning) |
Filmning | DCI 4K/30p |
Minneskort | SD |
Inbyggd blixt | Nej |
Hörlursuttag | Ja, med adapter |
Mikrofoningång | Ja |
Wifi | Ja |
Mått | 121 x 73 x 33 mm |
Vikt | 364 gram |
Slutsats
Ja, vem är den här kameran för egentligen? På insidan hittar man samma funktioner och möjligheter som i S-X10, men till det yttre är det en mer sober och stilren kamera (även om det inte är något fel på S-X10:ans yttre). Jag gissar att den som vill ha X-E4 är samma person som egentligen vill ha en X100 men oroar sig lite för att låsa sig vid en brännvidd. Då är den här kameran ett bra alternativ. Med objektivet 27mm f/2,8 R WR, som det säljs tillsammans med, får man en kompakt liten kombo som passar utmärkt om man går omkring på stan eller vill ha en smidig kamera att ha med på resa eller med familjen. Till skillnad från en X100 kan du då även ha med några extra objektiv i en annan ficka.
Betyg
Handhavande: 51
Snabbhet: 70
Byggkvalitet: 62
Mångsidighet: 58
Funktioner: 70
TOTALT: 72