TEST: Fujifilm X-T100 – stilren men kraftlös

Fujifilm X-T100 är en på pappret riktigt spännande kamera. Redan när den släpptes i våras var förväntningarna höga när vi kunde läsa om kameran: ett intressant pris, samma sensor som den hyllade X-T20, video i 4K, en ny och förbättrad design på den vinklingsbara skärmen samt hyfsad snabb.

Verkligheten visade att specifikationerna förvisso stämde, men de genvägar Fujifilm tagit med X-T100 för att pressa priset må vara det som stjälper snarare än hjälper. Vi ska reda ut hur – för i grunden har kameran det som krävs för att ge ruskigt fina bilder.

Idén om enkelhet

Fujifilms idé kring X-T100 är att föra samman godbitarna hos de enklare kamerorna i X-serien, men fortfarande ha en elektronisk sökare – denna är av OLED-typ på 2,36 miljoner bildpunkter. Kameran placerar sig då mellan instegskameran X-A5, men har även fått ett arv från dess bättre storebror X-T20: sensorn på 24 megapixel i APS-C-format. Bildkvaliteten är alltså riktigt bra, enda skillnaden här är att Fujifilm använt ett vanligt färgfilter framför sensorn i stället för sitt egenutvecklade X-Trans-filter, något som knappast spelar någon större roll för den tänkta användaren av kameran.

Designmässigt ser kameran riktigt snygg och stilren ut, med Fujifilms klassiska analoga anor med härliga reglage och hyfsade knappar. Upplevelsen är kvalitativ och kamera­huset känns stadigt byggt.

Greppet är något platt, men Fujifilm skickar med ett litet grepp som går att montera med en enkel skruv, något som förbättrar ergonomin avsevärt. Det hade lika gärna kunna vara där från början, med möjlighet att förstora det ytterligare, men nu får de som gillar plana kamerahus även möjligheten att få detta hos X-T100.

Knapparna är hyfsat placerade. Funktionsknappen känns något inklämd och svåranvänd mellan programvalsratten och det övre tumreglaget, vilket skapar problem för den med stora händer. Också det nedre vredet som sitter bakom tumgreppet känns något pilligt och litet, och blir inte helt lättanvänt i snabba situationer.

Det som kanske utmärker Fujifilms tankar kring kamerans användare är att det vänstra snurreglaget används för att justera film­simuleringar. Här finns en snabb genväg för att justera bildstil, något som ökar kreativiteten och möjligheten att få annorlunda bilder. Det går även att ändra funktion på reglaget, vilket är bra.

Grym sökare och skärm

Den elektroniska sökaren är riktigt fin – härlig kontrast, bra bild och snabb respons på sensorn som slås av och på när man närmar sig med sitt öga. Det är här vi hittar kamerans styrka, med möjligheten att inta känslan av att hålla en analog kamera i handen, även om den är digital.

En funktion som har en god idé är möjligheten att justera fokuspunkt på en vald yta på skämen med tummen, samtidigt som du tittar i sökaren. Funktionen är riktigt användbar, men det går inte att sluta bli irriterad över hur långsam och oexakt justeringen är. Här har konkurrenterna kommit mycket längre med samma funktion, och det blir svårt att gilla läget hos X-T100 när man vet hur bra funktionen faktiskt kan vara.

Pekskärmen på 3 tum och 1,04 miljoner bildpunkter är däremot riktigt trevlig. Stabil konstruktion, och möjlig att vrida i tre led. En stor fördel är att den går att vrida runt så man kan se sig själv framifrån, vilket förenklar för de som tar selfies eller vill filma sig själva.

I övrigt går det att använda pekskärmen för att ta bilder, ställa fokus eller göra vissa justeringar. En smart grej är Fujifilms system med att dra fingret från en sida till en annan för att åstadkomma en funktion, funktioner som också går att själv välja i menyerna. Däremot hade Fujifilm kunnat utveckla möjligheten till fler justeringar via skärmen, något som skulle göra det mycket enklare att hantera systemet – Fujifilms menyer är tyvärr inte de mest intuitiva, och kan kännas tungrodda för den som inte är insatt.

Den stora fördelen är istället att när man väl satt sig in, eller utvecklats inom sin fotografering, så blir alla snåriga specialinställningar istället värdefulla.

Allt utom snabb

Som tidigare nämnts finns många likheter med instegsmodellen X-A5 och den bättre X-T20. Problemet är bara att Fujifilm valt att använda en billigare processor för att hantera allt som kameran ska beräkna. Detta märks också – väldigt tydligt. Vid bläddring i menyerna hackar det och känns stundvis slött. Detta kan man säkert leva med, men det blir tyvärr värre än så.

Autofokussystemet med 91 fokuspunkter hänger inte riktigt med, ett problem som vi trodde Fujifilm lämnat för alltid efter att tidigare haft problem med långsam autofokus i sina kameror. Nu är de där igen, och det känns tråkigt att inte kunna lita på att kameran faktiskt tar bilden exakt i det ögonblick när jag som fotograf vill att den ska det. Vissa gånger känns det som om fokus sitter, men att det ändå är en viss lagg som kameran måste vänta in. Problemet är tröttsamt och går att göra något bättre genom att ställa om olika inställningar i kameran, men det är ändå inte bra.

Otroligt nog fungerar upptäckten av ansikten hyfsat bra, men lika otroligt nog kan den även missa att sätta fokus vid avtryck. Samma sak vid följande autofokus, där de 35 fasdetekterande fokuspunkterna är koncentrerade rätt centralt – här vill vi helst att det ska vara en så stor yta som möjligt, och gärna ut på kanterna, för att själva användnings­området ska vara användbart.

Detta är en rejäl bakläxa, och visar att det är svårt att medla mellan avancerade funktioner och processorkraft. Det som händer är att snabba händelser blir mycket svåra att fånga på bild, i varje fall med den skärpa man antagligen vill ha, något som vi upptäckte när vi fotograferade barn som lekte i en lekpark.

Flera funktioner

Fujifilm X-T100 har också utrustats med ett speciellt »SR+«-läge på programvalsvredet. Läget gör att kameran själv läser av scenen och känner igen vad den ska fotografera, för att sedan därefter justera inställningarna automatiskt. Funktionen fungerar bra i vissa situationer men inte alltid, vilket gör den något opålitlig. Som en första hjälp är den säkert bra att utgå från, men inget jag skulle rekommendera en van fotograf att använda.

X-T100 har även ett »4K Multifokus-läge«, som tar stillbilder i 8 megapixel i en serie genom hela fokusspannet, och låter dig välja »rätt« bild. Funktionen är inte speciellt snabb, och då är även frågan varför man ska använda den.

Funktionsmässigt har X-T100 möjlig­heten att laddas via USB, något som är suveränt eftersom man kan använda en vanlig mobilladdare. Batteritiden är för övrigt mycket bra. Dessutom har kameran även BLE, lågenergi blåtand, som gör att kameran ständigt kan vara uppkopplad mot telefonen, redo för att bli fjärrstyrd.

Den uppfällningsbara inbyggda blixten är även den riktigt användbar, och poppar upp genom en knapp.

Inget för filmaren

Jag ställer mig även frågande till kamerans videofunktioner. X-T100 har möjligheten att spela in film i 4K, men då bara i 15 bilder per sekund. Man undrar hur Fujifilm tänkte när de kom på det – antagligen klarade processorn endast av att hantera 15 bps 4K-film, och tyckte att detta var tillräckligt för att kunna säga att kameran kan filma i 4K. Filmerna hackar eftersom det är så få bilder per sekund, och håller heller ingen vidare kvalitet. Det finns inget annat att säga än att det är riktigt uselt.

Film i full-HD ger heller inte speciellt detaljrik video, något som helt enkelt gör att X-T100 inte är en kamera för dig som gillar att filma. Fler anledningar till det påståendet är att de kontroller som finns att tillgå för filmning endast är enkla, med liten möjlighet att styra vad som händer efter att du tryckt på inspelningsknappen.

Visst, kamerans tänkta målgrupp är inte proffsfilmare, men det blir bara svårare att filma när funktionaliteten inte är helt hundra. Inspelningsknappen för film tar även den del i problematiken med den långsamma responsen: en snabb knapptryckning startar nämligen inte inspelningen, utan man måste hålla in knappen någon sekund, något som tyvärr gör att man kan missa det man faktiskt ville få med på filmen från början.

Segt, och trist att det behöver vara så.

Bildkvalitet

Bra bilder i JPG är en av X-T100:s fördelar, framförallt med möjligheten genom de olika filmsimuleringarna som blir mycket bra.

Brusprestandan vid fotografering på höga ISO-värden är okej, men inte lika bra som exempelvis Fujifilm X-E3 som lyckas extra bra på den punkten. Så även om det är samma sensor som hos X-T20 i grunden ser vi en viss skillnad på våra testbilder, främst just vid höga ISO-värden – där X-T20 är något bättre.

Det dynamiska omfånget är också bra, men jämför man med de bästa kamerorna med APS-C-format så ligger den tätt efter.

Kvaliteten på filmerna är under all kritik. Filmerna i både 4K och full-HD känns ­oskarpa och inte alls i samma klass som det vi är vana vid.

Slutsats

Det är synd att Fujifilm X-T100 inte kunde leva upp till förväntningarna då kameran såg riktigt bra ut på pappret. Men specifika­tioner är inte allt, och trots att jag är besviken på kamerans prestation, främst när det gäller autofokus, upplevd snabbhet i systemet och vissa handhavanden, så levererar X-T100 bilder av helt fantastisk kvalitet, mycket tack vare arvet av den sensor som vi finner i storebror X-T20.

Dessutom har X-T100 flera bra funktioner som den häftiga vinklingsbara skärmen, wifi och BLE för användning och ständig uppkoppling tillsammans med en smartphone, och fina möjligheten till JPG direkt ur kameran. Dessa delar drar upp betyget en del. Men kärnproblemet kvarstår: kameran kan stundvis vara krånglig att använda, och det är det sista som är bra för en instegsmodell där kameran ska hjälpa användaren på traven och förenkla användningen.

Däremot finns å andra sidan en stor potential att växa med kameran, då den har flera intressanta och avancerade funktioner som användaren kan lära sig med tiden om han eller hon utforskar hur dessa funktioner fungerar.

Kort sagt får man en snygg kamera som med lätthet kan följa med på semestern, eller fånga din dag på stadens gator. Behöver du snabbhet i autofokus finns bättre alternativ, likaså om du tänker filma eller vill ha möjligheten att kontrollera dina inspelningar bättre.

Men vill du ha en kamera med elektronisk sökare samt få finfina JPG-bilder direkt ur kameran – något som tar bort redigerings­tiden i datorn – ja, då kan det vara värt att kolla in X-T100.