Test & jämförelse: Canon 1D X mot Nikon D4

Canon 1Ds Mark III från 2007 och 1D Mark IV från 2009 har ersatts med Canon 1D X. Nikon D3 från hösten 2007 har knappt fem år senare ersatts med Nikon D4. Det har alltså varit en lång period av väntan på den definitiva uppdateringen som tar de två tillverkarnas modellprogram ett snäpp längre.

Men nu är de här. Och vi kan konstatera att förbättringarna är många, även om de inte är enorma. En sak som vi direkt ser är hur Canon och Nikon arbetat hårt för att utveckla användarvänligheten, något som tidigare kommit i andra hand då tekniken har varit den pipa som måste följas. Nu kan man nästan vända på synsättet, och se att tekniken kommit så långt att möjligheterna till att anpassa nya kameror till människan, och hur vi använder tekniken, har blivit det primära.

På så vis är modellbeteckningarna »x« och »4« det som visar att handhavandet är det absolut viktigaste hos en kamera. Och visst tänker Canon helt rätt när de har intervjuat fotografer om hur de använder kameran i sitt dagliga arbete, för att få till de där finslipningarna av designen och logiken.

Design och kontroll

Canon har utvecklat sin nya proffsprodukt 1D X mot att bli mer användarvänlig, mindre »överprofessionell«, och mer inom räckhåll för en större skara fotografer. Det vi tidigare såg i form av svåra inställningar, annorlunda menyval och kantig ergonomi har nu förändrats.

Vi ser nu rundare, mer mjuka former hos 1D X. Ergonomin blir förbättrad, och därmed också upplevelsen hos fotografen. Bra genomtänkt, bra utfört.

Nikon D4 har ärvt sin design från föregångaren d3, som när den kom blev hyllad för sin genomtänkta ergonomi och sitt smarta upplägg av knappar och sätt till hantering. Den utveckling vi ser hos D4 bjuder därför på mindre förändringar, med små förfiningar.

Samtidigt har Nikon också legat före sin konkurrent med den logiska tanken bakom hur menyvalen ändras och hur användaren interagerar med dessa.

Men menyerna hos Canon 1D X är nu mer lättförståeliga än hos föregångaren, med den största förbättringen hos de delar som har inställningar av autofokus att göra. Allt är samlat på samma plats, och man förstår direkt vilka val och ändringar man gör.

Här ser vi också att båda tillverkarna går samma väg när det gäller inspelning av video. Vi ser att tyst, omärkbar och snabb justering av ljud, bländare, slutare och iso blir allt viktigare. Båda tillverkarna har tänkt till, och erbjuder numera smarta lösningar för tidigare jobbiga problem. Bra Canon och Nikon!

Utvecklade funktioner

Canon 1D X är fartmonstret som låter dig fotografera i hela 14 bilder per sekund, med låst autofokus och exponering vid första bilden. För full mätning gäller 12 bilder per sekund, något som är imponerande snabbt att lyckas med av Canon. Nikon D4 ligger efter med 11 bilder per sekund utan fokus och ljusmätning, och 10 med. Ruskigt bra – med inte bäst alltså.

Här börjar vi alltså nå en gräns där det är svårt att öka på bilder per sekund ytterligare. Anledningen är mekaniken i spegelupphängningen, och den rörelse som denna måste göra för att kunna växla mellan att ta bilden med spegeln uppe, och att ge dina ögon bild, mäta ljus och fokus, med spegeln nere. Både Canon 1D X och Nikon D4 har slutare som ska klara av 400 000 exponeringar.

Skärmen på de två kamerorna har många likheter. 3,2 tum, och med en närapå lika upplösning på en megapixel. De här skärmarna är faktiskt de bästa vi ser på marknaden i dag, med fina antireflexegenskaper, bra ljusstyrka och synvinkel. Skärmen på Nikon d4 står ut något med sin möjlighet att automatiskt justera ljusstyrkan efter omgivningsljuset. Däremot briljerar Canon 1d x med sin sökare–bilden är skarpare och mer kontrastrik än den hos Nikon d4, som i jämförelse känns något matt.

Något som Canon 1D X däremot saknar är möjligheten att spela in timelapse-filmer direkt i kameran, något som finns i Nikon D4, och där fungerar mycket bra. I D4 kan vi också fotografera bilder direkt till hdr i jpeg, något som också kan vara användbart ibland. Däremot vinner 1D X på sina stora inställningsmöjligheter när det gäller exponeringsgaffling, för att senare göra en HDR-bild i exempelvis datorn. Också den utvecklade multiexponeringsfunktionen, med flera möjligheter att justera hur bilderna ska läggas på varandra för de olika exponeringarna, är mycket bra.

Skillnad på videosignalen

När det gäller video ligger Canon sedan tidigare långt fram. Det är också därför vi nu ser skillnader när det gäller funktioner för video, kontroller och utsignal hos Canon 1D X och Nikon D4. Canon har ju sin nya 1D C, som har möjlighet att mata ut en ren 8-bitars 4:2:2-signal via HDMI-kontakten, och det vore så klart fel att låta 1D X bli för lik denna – därför klarar 1D X inte av detta. Med det gör Nikon D4, något som ökar Nikons position när det gäller filmning med DSLR-kameror.

Men det är inte allt. Vi ser också förbättringar av kontroll på Nikon D4, som har möjligheten att koppla in externa hörlurar för att få möjlighet att få koll på ljudet, något som för många bildjournalister är ett måste.

Bildkvalitet

Vid en djupare analys av bilderna från Canon 1D X och Nikon D4 finner vi att 1D X ger renare bilder på högre iso än d4. Canon ser verkligen ut att vara i framkant när det gäller hanteringen av bruset direkt i kameran.

Detta återspeglar sig också när det gäller inspelning av film, där 1D X har bättre brusegenskaper på hög känslighet. Vid inspelning av film på 1080p är 1D X också klart bättre i detaljupplösning, eftersom D4 inte är riktigt lika skarp.

En titt på det dynamiska omfånget visar att Nikon d4 ligger drygt ett steg före när det gäller bilder på 100 ISO.